Neuroleptikum

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Antipsykotika)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Seroquel, ett atypiskt neuroleptikum
Invega, ett annat atypiskt neuroleptikum

Neuroleptikum (lat. plur.: neuroleptika, kallas även antipsykotika) är en grupp läkemedel av typen psykofarmaka som används mot allvarliga psykoser, till exempel vid schizofreni.

Neuroleptikapreparat är inte vanebildande men den som drabbats av någon sjukdom med psykos anses behöva dem för att kunna hantera sina symtom och leva ett bra liv med sin sjukdom.

Själva ordet "neuroleptika" har betydelsen att "greppa tag om psyket". Denna benämning används ibland också gällande neuroleptikabesläktade så kallade fentiazinderivat (Theralen, Lergigan) även om dessa preparats neuroleptiska verkan är så svag att ingen psykoslindring uppkommer. Fentiazinderivat är därför ej att betrakta som ”ren” neuroleptika.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första neuroleptikumet, Hibernal, kom kring 1950 och revolutionerade dåtidens psykiatriska vård. Preparatet ersatte bland annat lobotomi och flera andra av dåtidens behandlingsmetoder. Dock hade preparatet en mycket ofördelaktig biverkningsprofil, varför mycket resurser lades ned på att få fram skonsammare läkemedel. Andra läkemedel kom att lanseras, bland dessa Haldol.

Levomepromazin och Haloperidol blev båda syntetiserade under samma år, 1958. Tioxantener såsom Flupentixol och Zuklopentixol blev också syntetiserade under år 1958.[1]

Den äldre formen av neuroleptika är den så kallade typiska. De modernare, atypiska läkemedlen är trots likvärdig effekt skonsammare, men kan även de ha många svåra biverkningar. De atypiska har till större delen ersatt de äldre medlen, som dock ännu är i bruk i viss utsträckning.

Under 1980-talet lades mycket resurser på att utveckla preparat, Zyprexa, Seroquel, Sertindol, Risperdal, Zeldox och Abilify var alla framutvecklade första gången på 1980-talet.[2][3][4][5][6]

Risperdal har fått användningsområde på personer med autistiska tendenser, det samma gäller Abilify (enligt hemsidan).

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Det som är känt för senare forskning är upptäckten av TAAR1-receptorn. Och det har syntetiserats läkemedel som använder sig av TAAR1-receptorn. Denna TAAR1-receptorn upptäcktes år 2001. TAAR1-receptorn tros spela en nyckelroll för dopamin, noradrenalin och serotoninneuroner i Centrala nervsystemet (CNS). Bland det första läkemedlet som använder sig av TAAR1-receptorn är kallat "SEP-363856"[7][8] och det är Sunovion som har ansvar.[7] Detta medel SEP-363856 har inte med 5-HT2A och Dopamin D2 att göra.[7][8] Med de senaste medlen mot schizofreni tycks man hittat helt andra verkningssätt, receptorer och mekanism.

Det har anmärkts att flera hundratals läkemedel med mål att innhea antipsykotiska effekter gjorts men merparten överges p.g.a för dålig effekt.

Pimavanserin (Nuplazid) är ett nytt antipsykotiskt läkemedel som ska användas av personer med parkinsons sjukdom som har psykossjukdomar. Det som hittills använts för personer med parkinsons sjukdom var Klozapin, men klozapins bruk vid parkinsons sjukdom tros minska i och med Pimavanserin som är mer fokuserad för just denna indikation.

Det senaste FDA godkända neuroleptikumet är Lumateperon (ett atypiskt antipsykotikum).

Farmakodynamik (verkningsmekanism) för neuroleptikumen[redigera | redigera wikitext]

Verkningsmekanism är kort sagt att neuroleptikan normaliserar aktivitet i hjärnan - som anses blivit påverkad vid schizofrenisjukdom.

Men det finns ovisshet med neuroleptikan.[9] När medlen påverkar signalsubstanser och receptorer i hjärnan påverkas även övriga signalsubstanser på ett sätt som är okänt i djup detalj (okända detaljer).[10]

Receptorkarta[redigera | redigera wikitext]

Receptor Ziprasidon Risperidon Olanzapin Quetiapin Klozapin Aripiprazol Haloperidol Lurasidon Paliperidon Amisulprid
Dopamin D2 ++++ ++++ ++ + + ++++ +++++ ++++ ++++ +++++
5-HT2A +++++ +++++ ++++ + ++++ ++++ ++ ++ +++++ -
5-HT2C +++++ +++++ ++++ + ++ ++ - - +++++ -
5-HT1A ++++ + - + + ++++ + ++ + ++
5-HT1D ++++ + + - - - ++ - ++++ -
5-HT7 ++ ++ + - + ++ + +++++ ++ ++
Alfa1A ++ ++++ ++ ++ ++++ ++ ++ + ++ -
Muskarin M1 - - ++++ ++ ++++ - - - - -
Histamin H1 ++ ++ ++++ ++++ ++++ ++ + - ++ -
Serotonin hämning ++ - - - - ++ - - - -

Legend:

  • +++++ - väldigt hög affinitet
  • ++++ - hög affinitet
  • ++ - medel affinitet
  • + - låg affinitet
  • - ingen affinitet

Källa: [11][12]

Receptorseende[redigera | redigera wikitext]

Ziprasidon och Risperidon har liknande receptorprofil, de blockerar dopamin D2 i likadan styrka, båda är lika starka 5-HT2A och 5-HT2C-antagonister, men Zeldox fortsätter vara aktiv för 5-HT1-receptorer medan Risperdal inte är det och Risperdal är potent för Alfa1A-receptorn vilket inte Zeldox är. Risperdal och Zeldox binder ingenting till Muskarin M1-receptorn och de är också lika kraftiga på Histamin H1-receptorn med medelfrekvens.

Olanzapin (Zyprexa) har lägre affinitet till dopamin D2 än vad som ses med Risperdal och Zeldox, men Olanzapin blir mycket potent för 5-HT2-receptorerna såsom 5-HT2A och 5-HT2C och det finns lika potent affinitet vid muskarin M1-receptorn och till histamin H1-receptorn. Till de receptorerna är Zyprexa potent för, dvs, 5-HT2-receptorer, histamin H1 och Muskarin M1-receptorerna.

Quetiapin har i princip ingen affinitet till dopamin D2, 5-HT2A, 5-HT2C, 5-HT1A och 5-HT1D-receptorn. Det har endast 1 kryss och gör inget betydelsefullt med dem. Men vid histamin H1-receptorn ses en utstickande utåt ensam hög affinitet, och Quetiapin är alltså betydelsefull för histamin H1-receptorn. Vid Alfa1A och till Muskarin M1-receptorn är det inte kraftig affinitet. Men Quetiapin blockerar en del även på Alfa1A och muskarin M1-receptorn. Hur Quetiapin får antipsykotisk effekt har inte avslöjats, men det är väldigt sannolikt att den har inverkan på det centrala nervsystemet (CNS) där bland annat kroppsrörelser sitter och med Quetiapin är det vanligt med hoppade ryckande kropp och beror sannolikt på det sätt som Quetiapin ingriper på det centrala nervsystemet (CNS), eftersom kroppsrörelserna sitter där (hjärnbarken).

Klozapin förfaller inte ha något till dopamin D2, men det syns mera affinitet till 5-HT2A, Alfa1A, Muskarin M1 och till histamin H1-receptorn. Vid 5-HT2C-receptorn finns det inte hög affinitet, den ligger på medelgrad. Klozapin verkar egentligen mest bara via glutamat och på något sätt som det gör med glutamat kan det hindra psykoser.

Aripiprazol har de mest betydelsefulla affiniteterna till dopamin D2, 5-HT2A och 5-HT1A. Till 5-HT2C, Alfa1A och histamin H1-receptorn finns det en medelkraftig affinitet men den är inte hög. Och Aripiprazol är serotoninåterupptagshämmare och beter sig då som vissa antidepressiva.

Men risperdal, paliperidon och ziprasidon blockerar 5-HT2A och 5-HT2C mest potent. Olanzapin (zyprexa) blockerar mest muskarin M1 och histamin H1-receptorerna.

Quetiapin (Seroquel) har minst antal receptorer då det med dopamin D2, 5-HT2A, 5-HT2C, 5-HT1A och 5-HT1D inte händer något. Quetiapin har nästan endast histamin H1-receptorn bara, det finns även affinitet till muskarin M1 och Alfa1A receptorerna men affiniteten är inte lika kraftig som den är hos histamin H1-receptorn. Men den har mest bara 3 receptorer mest och det händer inget bland annat vid 5-HT2C.

Haloperidol har dopamin D2-receptorn mest. För Lurasidon är 5-HT7-receptorn väldigt viktig, men det finns också potent dopamin D2 antagonismen. Amisulprid har inte stort receptorantal men det finns väldigt stark antagonismen av dopamin D2-receptorn, med Amisulprid inträffar prolaktinstegring men Amisulprid har bättre antipsykotisk effekt än Olanzapin (zyprexa).

Omständigheter runt neuroleptika[redigera | redigera wikitext]

Schizofreni är en tragisk sjukdom som drabbar personer på väg in mot vuxenlivet[13] (oftast bryter schizofrenin ut i åldersintervallet 20-30 år[14] men det finns flera fall även vid 18 års ålder). I Sverige behandlas varje år mellan 30 000 och 40 000 personer för psykos och mellan 1 500 och 2 000 personer i Sverige drabbas varje år för första gången av en psykos.[15][16][17] För nyinsjuknade får 10% inte effekt av antipsykotika. Bland första insjuknade brukar 60% senare sluta medicineringen, det brukar leda senare till återfall och en inläggning och bland de får 20-30% ingen - eller annars sämre effekt av antipsykotika sedan.

Men 40% fortsätter behandling, dock kan fler även med antipsykotikan också få återfall, tex p.g.a stress (tex. stressigt jobb. Om stressen blir över vad man tolererar blir det ofta psykos), hård omgivning (psykiska belastningar), allvarlig djup depressionssjukdom (kan framkalla symtom), sömnlöshet eller förlorad antipsykotisk effekt från medicinen, var 6:e psykos orsakas på grund av förlorad antipsykos effekt från läkemedlet (psykosrisken är 80% för de utan antipsykotika men tar man antipsykotika är psykosrisken 20%). Även Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan försämra ens tillstånd och göra att man hamnar i psykos.

Depåinjektioner tolereras bäst bland människorna med psykossjukdom och har lägst antal avbrott och leder till färre återinläggningar och minskad förekomst av tvångsvård.[18] Risken för återinläggning på sjukhus blir 20–30% lägre när patienter får långverkande injektionsbehandling jämfört med ekvivalent oral behandling vid schizofreni.[19]

Vid all behandling med oral antipsykotika ses det nästan hela tiden större frekvens av avbruten behandling. Det är endast Klozapin som har lika få behandlings avbrott som det är för depåinjektioner. Klozapin framhävdes också vara det enda antipsykotiska som hade antidepressiv effekt samtidigt också. Men även på senare tid framhävs fler annan neuroleptika också kunna vara antidepressiva i sig, som till exempel Flupentixol. Med Aripiprazol finns en fördel, för om den kombineras med Klozapin så blir det 14-23% lägre risk för återinläggning.[20] Klozapin finns inte som depåinjektionsberedning eftersom den kan framkalla agranulocytos måste det finnas möjligheten att så snabbt som möjligt avsluta Klozapin vilket inte går om den har injicerats.

För personer med psykossjukdomar ses depression ofta, och framträder oftast kort efter det varit en psykos, man brukar även få dåligt minne efter psykoser. Det är cirka 5–10% av alla med psykossjukdomar som begår självmord.[17][21] Men god föreläsning om psykisk ohälsa och psykosociala behandlingar som sjukdomshantering, familjeutbildning, familjeintervention och gemensamma träffar såsom gruppsamtal brukar förhindra risken för självmord, ger ökad sjukdomsinsikt och minskar psykoser. Med personer med psykossjukdomar ses ett stort utanförskap då endast 8% av alla har ett arbete, bidragande orsak till att så få jobbar är för att olika former stress kan försämra deras tillstånd och ute på arbetsmarknaden är stress vanligt. Hårt klimat och stress kan orsaka återfall i psykos för dessa människor.

Schizofrenin är oftast värst i unga år och medelåldern, men från 60-årsåldern lättar Schizofrenin på sig en del och dosen av antipsykotiskt läkemedel brukar kunna sänkas med över hälften på de flesta.[22] Nackdel för ungdomar är också att antipsykotiska kan vara mer benägna att ge viktökning hos dem men de flesta insjuknar när de är ungdomar.[23]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Inrapporterade biverkningar är i olika grad kramper (dystonier och akatisier), olika sexuella biverkningar, (parkinsonism), försämrad tankeförmåga och andra symtom på grund av blockeringar i serotonin/dopamin-balansen, samt diabetes.

Neuroleptika kan i höga doser, på lång sikt, ha allvarliga biverkningar. Särskilt allvarlig är tardiv dyskinesi, vilket innebär ofrivilliga rytmiska rörelser. De nyare så kallade atypiska antipsykotika är mindre benägna att ge tardiv dyskinesi som biverkning. Män kan drabbas av feminisation (galaktorré).

Vissa neuroleptika har kraftig viktökning som biverkning. Agranulocytos är en ovanlig men allvarlig biverkning av preparatet klozapin.

Behandlingen kan påverka värdena av zink, magnesium och möjligen koppar genom påverkan på zinknivåerna. Zinkvärdena kan öka, kopparnivåerna sjunka marginellt och magnesiumvärdena öka något, redan efter tre veckors behandling.[24]

Viktuppgång[redigera | redigera wikitext]

En av dessa egenskaper ligger hos serotoninreceptorn 5-HT2C.[25][26] Det har visat sig kunna påverka leptin som kan ha stor roll för kroppsvikten, energiintag och hunger.[27] Olanzapin ökar hormonet Ghrelin som stimulerar aptiten.[28]

Det har uppgetts att blockering av 5-HT2C utlöser mättnadsblockad och viktökning.[29]

Dessutom kan en del av medicinerna leda till högre blodsockervärde som kan leda till akuthunger (särskilt om de rör vid muskarinreceptor M3).[30][31][32][33][34]

Inverkan på 5-HT3-receptorn är associerad med vikt. Läkemedel av den här typen som har med den leder till mer upptag av kalorier och ökad glukosmängd. Zyprexa är ett exempel. Även blockering vid histamin H1-receptor ökar kaloriupptag som kan ha effekter på ens kroppsvikt.[29][35]

Histamin H1-receptorn sägs oftast vara den största boven för viktökning.[36]

Informationstabell[redigera | redigera wikitext]

Namn Andel av användare på dem som får viktuppgång Andel av användare på dem som förlorar vikt Utvecklad ursprungligen av Patent Risk för påverkan på hjärtrytmen Datum för godkännande av amerikanska FDA Behövs tas samtidigt med föda (ätbart) Finns tablettform att ta via munnen? Risk för typ 2-diabetes (förhöjt blodsocker) Halveringstid
Klorpromazin
Chlorpromazin.svg
exakta uppgifter saknas (blodsocker kunde dock stiga) inte känt Rhône-Poulenc inte kvar nej 26 mars 1954 Nej Ja Ja[37][38]
Aripiprazol
Aripiprazole.png
19,0%[39] 3 %[40] Otsuka inte kvar kanske 15 november 2002 Nej Ja 28,2% (hög) [40] 72 timmar[41][42]
Asenapin
Asenapine.png
13-31%[43][44] inte känt Organon (företag) Kvarvarande Nej 13 augusti 2009[45] Nej Ja Ja (kan höja blodsocker)[44] 24 timmar[46]
Iloperidon
Iloperidone.svg
15%[47] inte känt vanda pharma kvarvarande Ja 9 maj 2009 både och föredras lika mycket Ja Nej eller låg 14 timmar[48]
Quetiapin
Quetiapine.png
23-37% [49][50][51] 3 %[52] eller 5,0 %[53] Astra Zeneca inte kvar Ja 1997 Nej Ja Ja , 27,7% (hög) [53][54] 6.9 timmar[55] (på dosen 375 mg)
Ziprasidon
Ziprasidone.svg
9.8-14%[56][57] 16,7% går ner i vikt[58] Pfizer inte kvar Ja 5 februari 2001 Ja (minst 500 kalorier) Nej, det är kapslar dock via munnen Nej 3 upp till 18 timmar[59][60] (beroende på dos)
Risperidon
Risperidone Structural Formulae V.1.svg
26 till 38% [61] 3,5 %[62] Janssen-Cilag inte kvar Nej 29 december 1993 Nej Ja 18,1% i snitt

[62]

Lurasidon
Lurasidone.svg
5.6-13,6% [63][64] 13,9% går ner i vikt[65] Dainippon Sumitomo Pharma Kvarvarande Nej 29 oktober 2010 Ja (minst 350 kalorier) Ja inte känt
Olanzapin
Olanzapine.svg
28-56%[57][66][67] 3,8%[68] Eli Lilly and Company inte kvar Nej 30 september 1996[69] Nej Ja 22,1% 30 timmar[70]
Klozapin
Clozapine.svg
31%[71] inte känt Wander AG inte kvar Nej 1989 Nej Ja ja 12 timmar[70]
Paliperidon
Paliperidone.svg
18,7% [72] 5,1% Janssen-Cilag inte kvar Ja[31] 19 december 2006 Mat ökar upptag av medicinen[73] Ja Ja [31] 24 timmar[70]
Kariprazin
Cariprazine.svg
11,8% [74] inte känt Gedeon Richter Kvarvarande inte känt 17 september 2015 både och föredras lika mycket Nej, det är kapslar dock via munnen Ja (kan höja blodsocker) inte känt
Brexpiprazol
Brexpiprazole.svg
12,2-30,3% [75][76] inte känt Otsuka och Lundbeck Kvarvarande inte känt 13 juli 2015 både och föredras lika mycket Ja Ja (kan höja blodsocker[34]) 91 timmar[77]

Kompletteringslista[redigera | redigera wikitext]

Namn Andel av användare som får viktuppgång Andel av användare som förlorar vikt Utvecklad ursprungligen av Patent Risk för påverkan på hjärtrytmen Datum för godkännande av amerikanska FDA Behövs tas samtidigt med föda (ätbart) Finns tablettform att ta via munnen? Risk för typ 2-diabetes (förhöjt blodsocker)
Perfenazin
Perphenazine2d.png
12%, zeldox hade i samma studie 7% Vintage Pharmaceutical Läkare får ansöka åt patienten till läkemedelsverket får få den i Sverige kan hända 31 december 1998 nej ja Nej
Haloperidol
Haloperidol.svg
Max 14,4%[57] 5,7% Janssen–Cilag inte kvar kan hända år 1967 nej ja Nej eller låg
Amisulprid
Amisulpride.svg
Max 18%[78] okänt Sanofi-Aventis Läkare får ansöka åt patienten till läkemedelsverket får få den i Sverige kan hända godkändes inte i USA Nej ja Nej eller låg

Lista över neuroleptika[redigera | redigera wikitext]

Handelsnamn inom parentes.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.cambridge.org/core/journals/advances-in-psychiatric-treatment/article/meet-the-relatives-a-reintroduction-to-the-clinical-pharmacology-of-typical-antipsychotics-part-2/05CE8F6A478C4493ED656E699F2C8713/core-reader
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160730023808/http://www.patenthawk.com/blog/2006/12/generic_anticipation_1.html. Läst 21 november 2016. 
  3. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2654633/
  4. ^ http://www.omicsonline.org/the-pharmacological-role-and-clinical-applications-of-antipsychotics-active-metabolites-paliperidone-versus-risperidone-2161-1459.1000117.php?aid=11374
  5. ^ https://books.google.se/books?id=fsKKI82uqK8C&pg=PA101&lpg=PA101&dq#v=onepage&q&f=false
  6. ^ http://www.priory.com/focus5.htm
  7. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2019. https://web.archive.org/web/20191218185246/https://news.sunovion.com/press-release/sunovion-and-psychogenics-announce-sep-363856-has-received-fda-breakthrough-therapy. Läst 18 december 2019. 
  8. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2019. https://web.archive.org/web/20191218185243/https://news.sunovion.com/press-release/sunovion-and-psychogenics-announce-positive-results-pivotal-phase-2-study-novel. Läst 18 december 2019. 
  9. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/langt-kvar-till-optimala-neuroleptika/
  10. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/langt-kvar-till-optimala-neuroleptika/
  11. ^ https://web.archive.org/web/20160917003357/https://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/00/backgrd/3619b1a.pdf
  12. ^ https://www.medscape.org/viewarticle/491506
  13. ^ Andreas Aleman, Cognitive neuropsychiatry of hallucinations in schizophrenia. How the brain misleads itself, Utrecht 2001, s. 10
  14. ^ https://mb.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/06/5D/03/wkr0007.pdf
  15. ^ https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-9-6.pdf
  16. ^ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:224845/FULLTEXT01.pdf
  17. ^ [a b] https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1253
  18. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/depalakemedel-kan-ge-battre-schizofrenivard/
  19. ^ https://janusinfo.se/nyheter/nyheter/2017/langverkandeinjektionerbastforattundvikaaterfallvidschizofreni.5.49dbd9b15dd6037828708f6.html
  20. ^ http://www.viska.se/behandlingar-2/lakemedel/7766-tva-olika-antipsykotika-kan-minska-risken-for-aterfall
  21. ^ https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2003/06/02/svart-att-acceptera-sin-schizofreni-/
  22. ^ http://www.viska.se/behandlingar-2/lakemedel/6001-vid-60-ar-kan-dosen-ofta-sankas-med-80
  23. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/antipsykotiska-ger-viktokning-hos-unga/
  24. ^ Mihai Nechifor et al, The Influence of Some Antipsychotics on Erythrocyte Magnesium and Plasma Magnesium, Calcium, Copper and Zinc in Patients with Paranoid Schizophrenia, J Am Coll Nutr October 2004 vol. 23 no. 5 549S-551S
  25. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16785265
  26. ^ http://jop.sagepub.com/content/20/4_suppl/15.abstract
  27. ^ https://www.hindawi.com/journals/schizort/2011/459284/
  28. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15358448
  29. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170104090519/https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/L%C3%A4kemedelsbehandling%20vid%20schizofren_bakgrund.pdf. Läst 8 oktober 2017. 
  30. ^ http://www.rxwiki.com/cariprazine
  31. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817063943/http://www.invega.com/side-effects-schizophrenia-treatment. Läst 25 juli 2016. 
  32. ^ http://diabetesupdate.blogspot.se/2007/08/hunger-is-symptom.html
  33. ^ http://healthvermont.gov/prevent/diabetes/high_low_sugar.aspx
  34. ^ [a b] https://rexulti.com/us/mdd/important-safety-information/
  35. ^ http://www.mdedge.com/currentpsychiatry/article/109161/depression/how-control-weight-gain-when-prescribing-antidepressants/page/0/1
  36. ^ https://books.google.se/books?id=Xx7iNGdV25IC&pg=PA642&lpg=PA642&dq#v=onepage&q&f=false
  37. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/832653
  38. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/5717295
  39. ^ https://books.google.se/books?id=nD5MmWKc2awC&pg=PA156&lpg=PA156&dq#v=onepage&q&f=false
  40. ^ [a b] http://drug-data.com/drugs/A/abilify.html
  41. ^ https://books.google.se/books?id=_X0QlkEPR9AC&pg=PA500&lpg=PA500#v=onepage&q&f=false
  42. ^ https://books.google.se/books?id=JbERDAAAQBAJ&pg=PA315#v=onepage&q&f=false
  43. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/msd/pressreleases/asenapin-aer-en-effektiv-behandling-av-akut-mani-vid-bipolaer-sjukdom-174874
  44. ^ [a b] http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3140314/
  45. ^ https://www.drugs.com/history/saphris.html
  46. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4675633/
  47. ^ https://books.google.se/books?id=nGXBDwcLCBQC&pg=PA78&lpg=PA78&dq#v=onepage&q&f=false
  48. ^ http://medind.nic.in/daa/t12/i1/daat12i1p204.pdf[död länk]
  49. ^ http://www.drugsdb.com/rx/seroquel/seroquel-and-weight-gain/
  50. ^ http://articles.latimes.com/2009/mar/18/nation/na-drug-study18
  51. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17474816
  52. ^ https://books.google.se/books?id=c9vTKB0MUCMC&pg=PA30&lpg=PA30&dq=ziprasidone+weight+loss&source=bl&ots=RT4XzUMUlk&sig=-32WvbwTZjajrl8TnHXV-dNPlPk&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi25Lbh96HOAhWiK5oKHZuFDR84FBDoAQg_MAU#v=onepage&q=ziprasidone%20weight%20loss&f=false
  53. ^ [a b] http://drug-data.com/drugs/S/seroquel.html
  54. ^ https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20071105000046
  55. ^ http://www.omicsonline.org/bioequivalence-of-a-generic-quetiapine-ketipinor-in-healthy-male-volunteers-jbb.1000069.php?aid=1618
  56. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 september 2015. https://web.archive.org/web/20150911053231/http://digitalcommons.ohsu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1017&context=fdadrug. Läst 29 oktober 2016. 
  57. ^ [a b c] http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/00/backgrd/3619b1a.pdf
  58. ^ https://archive.org/stream/pubmed-PMC4140225/PMC4140225-S109285291300093X_djvu.txt
  59. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160707104125/http://www.pfizer.ca/sites/g/files/g10017036/f/201411/Clean%284%29.pdf. Läst 24 juli 2016. 
  60. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3564821/
  61. ^ http://www.dr-bob.org/babble/20070929/msgs/786494.html
  62. ^ [a b] http://drug-data.com/drugs/R/risperdal.html
  63. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3132094/
  64. ^ https://www.researchgate.net/publication/236199349_Effectiveness_of_lurasidone_vs_quetiapine_XR_for_relapse_prevention_in_schizophrenia_A_12-month_double-blind_noninferiority_study#pf6
  65. ^ http://www.psychiatrist.com/JCP/article/_layouts/ppp.psych.controls/BinaryViewer.ashx?Article=/jcp/article/Pages/2013/v74n05/v74n0516.aspx&Type=Article
  66. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3140314/
  67. ^ https://books.google.se/books?id=Xx7iNGdV25IC&pg=PA658&lpg=PA658&dq#v=onepage&q&f=false
  68. ^ http://drug-data.com/drugs/Z/zyprexa.html
  69. ^ https://www.justice.gov/archive/usao/pae/News/2009/jan/lillyinfo.pdf
  70. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161008154358/http://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf. Läst 13 mars 2017. 
  71. ^ http://www.rxlist.com/clozaril-side-effects-drug-center.htm
  72. ^ http://drug-data.com/drugs/I/invega.html
  73. ^ http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/EPAR_-_Scientific_Discussion/human/000746/WC500034928.pdf
  74. ^ https://web.archive.org/web/20160722114445/http://www.currentpsychiatry.com/specialty-focus/schizophrenia-other-psychotic-disorders/article/cariprazine-for-schizophrenia-and-bipolar-i-disorder/c9cae57201b0aafffb64d14ce1bc4254.html
  75. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4927015/
  76. ^ http://ijnp.oxfordjournals.org/content/ijnp/19/Suppl_1/56.4.full.pdf
  77. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4927015/
  78. ^ https://books.google.se/books?id=msz57s9QwUcC&pg=PA65&lpg=PA65&dq#v=onepage&q&f=false

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]