Akterskeppet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Akterskeppet
Puppis
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Akterskeppet
Latinskt namn Puppis
Förkortning Pup
Symbologi Poop
Rektascension 7,5 h h
Deklination −30°°
Area 673 grad² (20:e)
Huvudstjärnor 9
Bayer/Flamsteedstjärnor 76
Stjärnor med exoplaneter 4
Ljusa stjärnor 1
Stjärnor nära solsystemet 2
Ljusaste stjärnan ζ Pup (Naos) (2,25m)
Närmaste stjärnan HD 69830 (41 )
Messierobjekt 3
Meteorregn Pi Puppiderna
Zeta Puppiderna
Puppid-Veliderna
Närliggande stjärnbilder Enhörningen
Stora hunden
Duvan
Målaren
Kölen
Seglet
Kompassen
Vattenormen
Synlig vid latituder mellan +40° och −90°
Bäst synlig klockan 21:00 under Februari.

Akterskeppet (Puppislatin) är en stjärnbildsödra stjärnhimlen. Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[1] Den är den största av de tre delar i vilka Argo Navis delades in i av Nicolas Louis de Lacaille1700-talet.

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden Akterskeppet (Puppis) som den kan ses med blotta ögat. (Vriden 90° moturs jämfört med kartan.)[2]
Cepheiden RS Puppis sedd av Hubbleteleskopet.[3]

De ljusstarkaste stjärnorna är:[4][5]

Några ljussvagare stjärnor är:

Novor:

  • Den 14 november 2007 upptäcktes Nova Puppis 2007 (V597 Pup) ungefär en grad nordöst om RS Puppis. Koordinaterna är RA = 8:16,3, DEC = -34°15', J2000.0. På kartan till höger är motsvaras detta ungefär av två tredjedelar av avståndet från Rho Puppis till Zeta Puppis.

Djuprymdsobjekt[redigera | redigera wikitext]

Stjärnhopar[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vintergatan går igenom Akterskeppet finns det i stjärnbilden ett stort antal öppna stjärnhopar:

  • Messier 46 (NGC 2437) är en öppen stjärnhop av magnitud 6,1 och ligger omkring en grad väster om M47.
  • Messier 47 (NGC 2422) är en öppen stjärnhop av magnitud 4,4 och kan under goda förutsättningar ses med blotta ögat. Dess ljusaste stjärna är av magnitud 5,7.
  • Messier 93 (NGC 2447) är en annan öppen stjärnhop av magnitud 6,2.
  • NGC 2451 är en öppen stjärnhop av magnitud 2,8 som innehåller dubbelstjärnan c Puppis som i sig är av magnitud 3,61. Stjärnhopen består egentligen av två hopar på 600 och 1200 ljusårs avstånd.[7]
  • NGC 2477 (Caldwell 71) är en öppen stjärnhop av magnitud 5,8. Stjärnhopen är ungefär lika stor på himlen som fullmånen.

Nebulosor[redigera | redigera wikitext]

Exoplaneter[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal exoplaneter har upptäcks runt stjärnor i stjärnbilden Akterskeppet, dessa inkluderar följande upptäckter:

  • Den 1 juli 2003 upptäcktes en planet runt stjärnan HD 70642. Detta planetära system påminner mycket om Jupiter med en vid cirkulär bana och en lång period.
  • Den 18 april 2006 upptäcktes ett planetsystem runt den närmaste stjärnan i stjärnbilden, HD 69830, vilken tros ha en tre Neptunus-liknande planeter. Detta är det första multiplanetära system man har noterat där ingen Jupiter- eller Saturnus-liknande planet har upptäckts. Stjärnan har också ett asteroidbälte i regionen mellan mellanplaneten och den yttre planeten.
  • Den 4 juli 2007 upptäcktes den första exoplaneten i den öppna stjärnhopen NGC 2423 runt den röda jätten NGC 2423-3. Denna planet har ungefär motsvarande 10,6 gånger Jupiters massa och dess omloppsbana befinner sig 2,1 AU från stjärnan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Skeppet Argo var en av de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest. Stjärnbilden representerade den argonautiska skeppet som Jason seglade.

Stjärnbilden förekom första gången på bild i Johann Bayers stjärnatlas Uranometria, som utkom 1603. Konstellationen blev oriktigt avbildad, eftersom den inte var synlig från norra halvklotet.[9]

Skeppet Argo blev ordentligt kartlagt 1752 av den franske astronomen och kartografen Nicolas Louis de Lacaille. Han bildade Seglet, Akterskeppet, Kölen. Trots uppdelningen behöll Lacaille Bayer-beteckningarna för skeppet Argo. Därför har Kölen stjärnorna Alfa, Beta och Epsilon, Seglet har Gamma och Delta, medan Akterskeppet har Zeta.[9][10][11][12][13]

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Akterskeppet är en del av det stora skeppet Argo Navis som enligt mytologin byggdes av Jason. Det var känt som det första skeppet som någonsin gav sig ut på havet och som den på vilken argonauterna färdades i sin expedition till Colchis i jakten på det gyllene skinnet. Sir Isaac Newton bestämde tiden för byggandet av detta skepp till 936 f.Kr.. Romarna kallade det antingen "Argo" eller "Navis" medan araberna helt enkelt kallade det "ett skepp". För den bibliska skolan representerar det Noas ark. Egyptierna ansåg att det representerade en ark som bar Osiris och Isis över den översvämmade floden.[14][15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
  2. ^ ”Visual Constellations”. © T. Credner & S. Kohle, AlltheSky.com. 15 augusti. http://www.allthesky.com/constellations/visualconstellations.html. 
  3. ^ ”Bild: RS Puppis”. NASA/ESA/Hubble Heritage (STScI/AURA)-Hubble/Europe Collab. 3 september 2013. http://www.nasa.gov/content/goddard/hubble-watches-super-star-create-holiday-light-show/index.html. 
  4. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/ SIMBAD Astronomical Database
  5. ^ http://www.aavso.org/vsx/ The International Variable Star Index (VSX)
  6. ^ Kervella, P.; Bond, H. E.; Cracraft, M.; Szabados, L.; Breitfelder, J.; Mérand, A.; Sparks, W. B.; Gallenne, A.; et al. (2014). ”The long-period Galactic Cepheid RS Puppis”. Astronomy & Astrophysics "572": sid. A7. doi:10.1051/0004-6361/201424395. 
  7. ^ Pöhnl, H.; Maitzen, H. M.; Paunzen, E. (April 2003). ”On the evolutionary status of chemically peculiar stars of the upper main sequence”. Astronomy and Astrophysics "402": sid. 247–252. doi:10.1051/0004-6361:20030266. Bibcode2003A&A...402..247P. 
  8. ^ https://en.m.wikipedia.org/wiki/NGC_2438 Engelska Wikipedia
  9. ^ [a b] Wagman, Morton (2003). Lost Stars: Lost, Missing and Troublesome Stars from the Catalogues of Johannes Bayer, Nicholas Louis de Lacaille, John Flamsteed, and Sundry Others. The McDonald & Woodward Publishing Company, Blacksburg, Virginia. ISBN 978-0-939923-78-6 
  10. ^ John Scalzi (2008). Rough Guide to the Universe. Sid. 240. ISBN 978-1-40-538370-7 
  11. ^ David H. Kelley med flera (2011). Exploring Ancient Skies: A Survey of Ancient and Cultural Astronomy. Sid. 12. ISBN 978-1-44-197624-6 
  12. ^ Emily Winterburn (2009). The Stargazer's Guide. Sid. 124. ISBN 978-0-06-197637-7 
  13. ^ Kunitzsch, P.; Smart, T. (2006). A Dictionary of Modern star Names: A Short Guide to 254 Star Names and Their Derivations (2:a upplagan). Sky Publishing, Cambridge, Massachusetts. ISBN 978-1-931559-44-7 
  14. ^ ”The Myth of Carina”. Variable stars. AAVSO. Arkiverad från originalet den 5 januari 2004. http://web.archive.org/web/20040105144922/http://www.aavso.org/vstar/vsots/carinamyth.shtml. Läst 18 januari 2008. 
  15. ^ ”Carina (Keel of a Ship)”. Chandra X-ray Observatory. NASA. http://chandra.harvard.edu/photo/constellations/carina.html. Läst 6 mars 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]