Eslövs kommun

	Eslövs kommun
	Kommun
	Eslöv stadshus (kommunhus)
	Vapen för Eslövs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Eslövs kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Skåne län
Landskap	Skåne
Läge	55°50′0″N 13°18′0″Ö / 55.83333°N 13.30000°Ö
Centralort	Eslöv
Areal	424,68 km² (2015-01-01); 209:e största (av 290)
- land	419,02 km²
- vatten	5,66 km²
- storstadsområde	2 520,85 km²(2023)
Folkmängd	34 775 (2023-12-31); 76:e största (av 290)
- storstadsområde	773 630 (2023)del av Stor-Malmö
Befolkningstäthet	82,99 invånare/km²; 74:e högsta (av 290)
- storstadsområde	307 invånare/km²
Kommunstyrelsens; ordförande	Johan Andersson (S)
Geonames	2715945
Kommunkod	1285
Tätortsgrad (%)	82 (2015)
Antal anställda	3 175 (2014-11)
	Webbplats: www.eslov.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Eslövs kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Eslövs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö enligt SCB:s definition. Centralort är Eslöv.

Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Skåne. Eslövs kommun gränsar i norr till Klippans kommun i före detta Kristianstads län, i nordöst till Höörs kommun, i öster till Hörby kommun och Sjöbo kommun, i sydväst till Lunds kommun och Kävlinge kommun samt i nordväst till Svalövs kommun, alla i före detta Malmöhus län.

Administrativ historik

Vägverkets skylt längs riksväg 17 vid dagens gräns mellan Höörs och Eslövs kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Billinge, Borlunda, Bosarp, Gårdstånga, Hammarlunda, Harlösa, Holmby, Hurva, Högseröd, Remmarlöv, Reslöv, Skarhult, Skeglinge, Stehag, Trollenäs, Västra Sallerup, Västra Strö, Örtofta, Östra Karaby och Östra Strö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

År 1875 bröts en del av Västra Sallerups landskommun ut och bildade Eslövs köping. I den resterande delen inrättades 17 augusti 1894 Västra Sallerups municipalsamhälle. 1909 delades kommunen ånyo i och med att Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades Löberöds municipalsamhälle 26 maj 1899 och Marieholms municipalsamhälle 26 mars 1915. Dessa upplöstes vid utgången av 1954 respektive 1960.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Bosarp, Harrie, Löberöd, Marieholm, Röstånga, Skarhult och Snogeröd. Eslövs stad bestod som tidigare.

År 1967 införlivades Bosarps landskommun i Eslövs stad. 1969 upplöstes Harrie, Röstångs och Snogerödss landskommuner och delar av dessa områden uppgick i Eslövs stad. Eslövs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Eslövs stad, Löberöds landskommun, Skarhults ladnskommun och delar av Maieholms landskommun (Reslöv och Östra Karaby).^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Eslövs domsaga och ingår sedan 2002 i Lunds domsaga. ^[6]

Eslövs kommun har av hävd främst samarbetat med Höörs kommun och Hörby kommun i olika konstellationer; Gymnasieskola, vatten, renhållning, räddningstjänst, livsmedelstillsyn m.m. är sådant som samordnats i olika former. I enstaka fall har samordning skett med Lunds kommun. Samarbete sker idag i större omfattning tillsammans i Malmö-Lundregionen.

Kommunvapnet

Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.

Eslövs kommunvapen innehåller ett bevingat hjul som symbol för järnvägen och ett klöverblad som symbol för handel och lantmannaprodukter. Vapnet fastställdes för Eslövs stad 1911. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är att gammalstavningen behölls vid registreringen 1975 samt att murkronan omnämns i blasoneringen.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Eslövs kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			26 205
1975			26 288
1980			26 829
1985			26 340
1990			27 780
1995			28 543
2000			28 487
2005			30 087
2010			31 587
2015			32 438
Källa: Folkmängden 2005 Källa: Folkmängden 1950-2000. Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[7]:

Tätorter

I tabellen nedan presenteras de 13 tätorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2015^[8]. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	1990	1995	2000	2005	2010	2015
1	Eslöv	&&&&&&&&&&014976.&&&&&014 976	&&&&&&&&&&015399.&&&&&015 399	&&&&&&&&&&015521.&&&&&015 521	&&&&&&&&&&016551.&&&&&016 551	&&&&&&&&&&017748.&&&&&017 748	&&&&&&&&&&018592.&&&&&018 592
2	Marieholm	&&&&&&&&&&&01498.&&&&&01 498	&&&&&&&&&&&01485.&&&&&01 485	&&&&&&&&&&&01448.&&&&&01 448	&&&&&&&&&&&01578.&&&&&01 578	&&&&&&&&&&&01598.&&&&&01 598	&&&&&&&&&&&01604.&&&&&01 604
3	Löberöd (del av*)	927	&&&&&&&&&&&01008.&&&&&01 008	975	&&&&&&&&&&&01097.&&&&&01 097	&&&&&&&&&&&01127.&&&&&01 127	&&&&&&&&&&&01241.&&&&&01 241
4	Stehag	737	958	993	&&&&&&&&&&&01129.&&&&&01 129	&&&&&&&&&&&01122.&&&&&01 122	&&&&&&&&&&&01191.&&&&&01 191
5	Flyinge	817	832	839	979	994	992
6	Harlösa	715	733	708	742	763	780
7	Billinge	414	396	424	444	415	434
8	Hurva	322	344	317	332	350	376
9	Gårdstånga	323	337	338	339	343	366
10	Kungshult	378	414	378	367	354	365
11	Stockamöllan	311	297	281	301	300	293
12	Örtofta	179	153	192	196	202	283
13	Väggarp	215	225	212	213	211	229

*En mindre del av tätorten Löberöd ligger i Höörs kommun.

Kommunikationer

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunens sydöstra del av E22, dess centrala delar av riksväg 17 och dess norra delar av riksväg 13. Dessa vägar förbinds i nord-sydlig riktning av länsväg 113. Länsväg 104 följer kommunens sydvästra gräns. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen också av Södra stambanan varifrån Rååbanan tar av åt väster i Eslöv. Södra stambanan trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och båda banorna trafikeras av regiontåget Pågatågen som förutom i Eslöv även stannar vid Stehag och Örtofta på stambanan. Från och med december 2016 trafikeras Rååbanan åter av persontrafik och Marieholm blir stationssamhälle igen.

Politik

Sen efter valet 2010 styr Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans.

Kommunorganisation

Eslövs kommun är uppdelad i sju förvaltningar;

Arbete och försörjning
Barn och utbildning
Kommunledningskontoret
Kultur och fritid
Miljö och samhällsbyggnad
Serviceförvaltningen
Vård och omsorg

Kommunalråd

Harald Billing, 1964–67. 1 januari 1964 blev Harald Billing Eslövs förste heltidsengagerade drätselkammarordförande (drätselkammaren var föregångaren till dagens kommunstyrelse). År 1965 ändrades titeln till kommunalråd.
Ture Pettersson (s), 1968–73, varav en mandatperiod då Eslöv hade borgerligt styre
Malte Jeppsson (c), 1974–82
Kjell Jansson (s), 1983–85
Bertil Jönsson (c), 1986–94
Gunnar Nilsson (s), 1994–02
Cecilia Lind (s), 2002–2010
Cecilia Lind (s) och Henrik Wöhlecke (m), 2010–2014
Johan Andersson (s) och Henrik Wöhlecke (m), 2014–

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Lena Emilsson
Förste vice ordförande	M	Mikael Wehtje
Andre vice ordförande	C	Ingemar Jeppsson

Källa:^[9]

Kommunstyrelsen

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Johan Andersson
Förste vice ordförande	M	Henrik Wöhlecke
Andre vice ordförande	C	Annette Linander

Källa:^[10]

Kommunala nämnder

Nämnd	Ordförande 2015-2018		Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden	S	Tony Hansson	M	Lena Wöhlecke
Kultur- och fritidsnämnden	M	Christine Melinder	S	Khalid El-Haj
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden	M	Bengt Andersson	S	Janet Andersson
Servicenämnden	S	Lars Månsson	M	Rikard Malmborg Ainz
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden	M	Catharina Malmborg	S	Marianne Svensson
Barn- och familjenämnden	S	David Westlund	M	Tony Ekblad
Nämnden för arbete och försörjning	S	Anne Hansson	M	Jeanette Petersen
Valnämnden	S	Ally Grönvall	M	Jörgen Andersson

Källa:^[11]

Mandatfördelning i Eslövs kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

23

15

6

5

23

15

6

5

49

88,5

41

8

1973

23

17

3

6

23

17

3

6

49

91,1

38

11

1976

1

22

16

4

6

22

16

4

6

49

90,7

39

10

1979

2

21

2

12

4

8

2

21

2

12

4

8

49

89,2

37

12

1982

2

23

1

11

2

10

2

23

11

2

10

49

89,7

37

12

1985

1

23

1

10

4

10

23

10

4

10

49

87,8

38

11

1988

1

25

2

10

3

8

25

2

10

3

8

49

84,1

34

15

1991

1

20

1

11

3

2

11

20

11

3

2

11

49

84,0

33

16

1994

2

26

2

1

8

2

8

2

26

2

8

2

8

49

84,2

30

19

1998

3

21

2

8

2

9

3

21

2

8

2

9

49

75,23

33

16

2002

1

22

2

8

5

2

7

22

2

8

5

2

7

49

74,09

28

21

2006

2

20

1

6

8

3

1

8

2

20

6

8

3

8

49

75,73

31

18

2010

2

17

2

6

2

5

4

1

10

2

17

2

6

2

5

4

10

49

80,28

31

18

2014

2

18

4

10

2

4

3

8

18

4

10

4

3

8

51

81,88

32

19

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Skattesatsen

2014 var skattesatsen 20,21 % i kommunalskatt och 10,39% i landstingsskatt.^[12]

Sevärdheter/slott

Kultur

Från Stehag i Eslövs kommun kom diktaren Vilhelm Ekelund.

Vänorter^[13]

Bildgalleri

Sånglärkan är Eslövs kommunfågel
Eslövs stadshus, med Alexius Hubers Begynnelse framför

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b c d] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik Frosta och Eslövs domsaga
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ SCB-folkmängden per tätort vart femte år
^ ”kommunfullmäktige”. TroInt. Eslövs kommun. http://troint.eslov.se/Troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=kf. Läst 15 mars 2017.
^ ”kommunstyrelsen”. TroInt. Eslövs kommun. http://troint.eslov.se/Troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=ks. Läst 15 mars 2017.
^ ”Centrala Nämnder/Styrelser”. TroInt. Eslövs kommun. http://troint.eslov.se/Troint/namndstyrelse.asp. Läst 15 mars 2017.
^ Skatteverket Arkiverad 16 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100702002950/http://www.eslov.se/omvarkommun/vanorter.505.html. Läst 30 maj 2010.

Källor

Arvastson, Allan, Johannesson, Gösta och Sallius Joel. (1961). Fälad blev stad. Eslöv: Eslövs stads drätselkammare
Statistiska Centralbyrån
Valmyndigheten

Externa länkar

Eslövs kommuns webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Eslövs kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b c d] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Domsagohistorik Frosta och Eslövs domsaga

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[SCBtätort-8] SCB-folkmängden per tätort vart femte år

[9] ”kommunfullmäktige”. TroInt. Eslövs kommun. http://troint.eslov.se/Troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=kf. Läst 15 mars 2017.

[10] ”kommunstyrelsen”. TroInt. Eslövs kommun. http://troint.eslov.se/Troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=ks. Läst 15 mars 2017.

[11] ”Centrala Nämnder/Styrelser”. TroInt. Eslövs kommun. http://troint.eslov.se/Troint/namndstyrelse.asp. Läst 15 mars 2017.

[12] Skatteverket Arkiverad 16 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.

[13] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100702002950/http://www.eslov.se/omvarkommun/vanorter.505.html. Läst 30 maj 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]