Gullmarsbasen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gullmarens örlogsdepå)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gullmarsbasen
(GullB)
PlatsGullmarsfjorden, Skredsvik
TypMarinbas
Byggd1953
I bruk1953–
Kontrollerad avFörsvarsmakten
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket

Gullmarsbasen (GullB) eller Gullmarens örlogsdepå (Ögull) är en marinbas inom svenska marinen som verkat i olika former sedan 1953. Basen ligger i Gullmarsfjorden i Skredsvik.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget fanns det planer på att anlägga en marinbas i Skredsvik. Dock kom planerna inte att realiseras förrän under 1950-talet. År 1950 tillsattes en utredningskommitté inom Västkustens marindistrikt (MDV) i syfte med att utreda flottans bas- och underhållstjänst på Västkusten. I sin utredningen kom kommittén fram till att Gullmarsfjorden var den lämpligaste platsen. I juli 1951 prövades frågan om markförvärv i Gullmarsfjorden, och från den 1 oktober 1952 hyrdes Hemmanet Ramdalen, som följdes med att staten köpte området i augusti 1953 för 100 000 kronor.[1]

Den 1 januari 1953 övertog Marinen de byggnader som fanns och anpassade dem för egna ändamål. Bland annat byggdes "Stora Villan" om till militärrestaurang, vidare byggdes marinbasen ut med förläggningsbaracker, mässar, marketenteri, riktarhall, signalskola och skjutbanor.[1] I samband med att 12. helikopterdivisionen omlokaliserades till Säve depå, kom ett antal barackbyggnader flyttas 1969 till Gullmarsbasen från Torslanda flygfält.[2] Den hamn som byggdes kom att utgöras åren 1956–1984 av en flyttande pontonkaj gjord av skrovet av HMS Manligheten. Då HMS Manligheten förkortades "MA", kom pontonkajen kallas för "Emma". Under 1950-talet köpte staten mer mark runt marinbasen, det då Marinen ville anpassa skyddet mot kärnvapen, samt hade planer på att bygga en liknande marinbas som Musköbasen på Västkusten. Dock kom aldrig några fartygstunnlar att anläggas, utan av de ursprungliga planerna kom endast skyddsrum, min- och torpedförråd samt en verkstadstunnel anläggas insprängda i berget.[3]

Förband vid Gullmarsbasen[redigera | redigera wikitext]

Inledningsvis var marinbasen endast en sommarbas och användes mellan april och november. I samband med att Göteborgsavdelningen upplöstes, kom minsveparna ur avdelningen att bilda 6. minröjningsavdelningen, vilken förlades till Gullmarsbasen. Marinbasen kom även att fungera som bas för fartyg som låg i malpåse, bland annat låg jagarna HMS Göteborg och HMS Stockholm i malpåse vid basen.[4] Från den 1 juli 1992 tillkom ett arméförband till basen, det då Bohusdalgruppen omlokaliserades från Uddevalla.[5]

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
44.röjdykdiv 44. röjdykardivisionen 1954– Detachement till Fjärde sjöstridsflottiljen
BDG Bohusdalgruppen 1992– Omorganiserades 1992 från Uddevalla.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Jansson, Johansson (2001), s. 129
  2. ^ ”Handlingar ordnade efter arbetsordernummer Gullmarsbasen Gull B”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+bb0c9e4f-56cf-472b-0007-79b585e32ef7&s=TARKIS08_Balder. Läst 10 mars 2018. 
  3. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 130
  4. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 131
  5. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 132

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst: kronologi över marin verksamhet på västkusten. Borås: Warne förlag. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]