Bohusdalgruppen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bohusdalgruppen
(BDG)
BohusDalgruppen vapen.svg
Vapensköld för Bohusdalgruppen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnBohusdalgruppen
Datum1986–
LojalitetFörsvarsmakten
FörsvarsgrenArmén
TypHemvärnet
RollUtbildning och administration
StorlekUtbildningsgrupp [a]
Del avSkaraborgs regemente [b]
HögkvarterGullmarsbasen
FörläggningsortSkredsvik
Marsch"Deutschland auf der Wacht" (Franke) [c]
WebbplatsOfficiell webbplats
Befälhavare
FörbandschefDan Hagman
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg

Bohusdalgruppen (BDG) är en svensk utbildningsgrupp inom Hemvärnet som har verkat i olika former sedan 1986. Förbandsledningen är förlagd i Gullmarsbasen i Skredsvik.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bohusdalgruppen bildades som en försvarsområdesgrupp den 1 juli 1986, det med bakgrund till att Västkustens marinkommando (MKV) bildades genom att Västkustens militärkommando med Älvsborgs kustartilleriregemente (MKV/KA 4) sammanslogs med Göteborgs och Bohus försvarsområde (Fo 32). Västkustens marinkommando hade det samlade produktionsansvaret för Älvsborgs kustartilleriregemente samt 12. helikopterdivisionen, samt ledningsansvaret för försvarsområdesstaben för Göteborgs och Bohus. Försvarsområdesstaben ledde i sin tur två försvarsområdesgrupper, Göteborgsgruppen och Bohusgruppen i Uddevalla.[2]

Genom försvarsbeslutet 1996 omorganiserades Västkustens marinkommando den 1 januari 1998 till Västkustens marinkommando och Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32), vilket geografiskt kom att omfatta det då nybildade Västra Götalands län. I det nya försvarsområdet tillkom två nya försvarsområdesgrupper Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen.[3] I samband med den nya organisationen antogs den 1 januari 1998 namnet Bohusdalgruppen.[4]

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000, och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe Militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Västra Götalands försvarsområde (Fo 32). De nya Militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. Inom Västra Götalands län kom dock fyra militärdistriktsgrupper att organiseras, det genom att de fyra försvarsområdesgrupperna Göteborgsgruppen, Bohusgruppen, Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen organisatoriskt överfördes till Södra militärdistriktet (MD S) den 1 juli 2000.[5]

Den 2 juni 2005 presenterade regeringen sin proposition (2004/05:160) gällande en avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisades regeringen till att "I det framtida insatsförsvaret och den beslutade insatsorganisationen finns det inte längre krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en särskild ledningsorganisation". Därmed ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, något som Försvarsmakten även i en framställan till regeringen den 7 mars 2005 föreslagit. I dess ställe skulle fyra ledningsgrupper för säkerhetstjänst och samverkan inrättas, där ledningsgrupperna lokaliserade till Boden, Stockholm, Göteborg och Malmö.[6] Den 16 november 2005 antog riksdagen regeringens proposition, därmed beslutades att militärdistriktsorganisationen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2005. Vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till utbildningsgrupper och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Bohusdalgruppen överfördes från Södra militärdistriktet (MD S) till att bli en enhet inom Skaraborgs regemente (P 4) från och med den 1 januari 2006.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Chefen Bohusdalgruppen är direkt underställd chefen Skaraborgs regemente (P 4) vad gäller produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i nordvästra delen av Västra Götalands län. Insatser, såväl i fred som under kris och krig, leds av Militärregion Väst (MR V). Bohusdalgruppens nuvarande uppgifter är att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i nordvästra delen av länet. Gruppen skall vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Bohusdalgruppen utbildar en hemvärnsbataljon. Till och med den 31 december 2010 organiserades gruppen två bataljoner, Bohusläns- och WestGöta Dals hemvärnsbataljon, vilka sammanslogs och bildade den 1 januari 2011 Bohusläns hemvärnsbataljon eller 331. hemvärnsbataljonen.[7] Från och med den 1 januari 2012 heter bataljonen Bohusbataljonen eller 40. hemvärnsbataljonen.

Bohusbataljonen[redigera | redigera wikitext]

  • 40. hemvärnsbataljonsstaben och ledningsplutonen
  • 401. hemvärnsinsatskompaniet
  • 402. hemvärnsinsatskompaniet
  • 403. hemvärnsinsatskompaniet
  • 404. hemvärnsbevakningskompaniet (Westgötadals kompani)
  • 405. hemvärnssjötransportplutonen
  • 406. hemvärnsflyggruppen
  • 407. hemvärnsmusikpluton, Hemvärnets musikkår BohusDal

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När Bohusdalgruppen bildades den 1 juli 1986 samlokaliserades förbandsledningen med Bohusläns regemente (I 17) på Kvarnberget vid Bäveån mittemot Fossum i Uddevalla garnison. I samband med att Bohusläns regemente med dess brigad upplöstes och avvecklades den 30 juni 1992, omlokaliserades Bohusdalgruppen från den 1 juli 1992 till Gullmarsbasen i Skredsvik.[4] I Skredsvik samlokaliserades gruppen med Röjdykardivisionen ur Fjärde sjöstridsflottiljen samt delar ur Försvarsmaktens logistik (FMLOG).

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Bohusdalgruppen (BDG) är sedan 1 juli 1992 traditionsbärare för Bohusläns regemente (I 17). Från den 1 juli 2012 har traditionsansvaret övertagits av Bohusbataljonen.[8]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1986–2000: ?
  • 2000–2004: Överstelöjtnant Lennart Ekberg
  • 2004–2005: Överstelöjtnant Karl-Göran Sundvall
  • 2005–200?: Örlogskapten Joe Wilhelmsson
  • 20??–2015: Överstelöjtnant Niklas Hermansson
  • 2015–20xx: Överstelöjtnant Dan Hagman

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Bohusgruppen 1986-07-01 1997-12-31
Bohusdalgruppen 1998-01-01
Beteckningar
BDG 2000-07-01
Förläggningsorter och övningsfält
Uddevalla garnison (F) 1986-01-01 1992-06-30
Gullmarsbasen (F) 1992-07-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1986-2000 var gruppen organiserad som en försvarsområdesgrupp, åren 2000–2005 som en militärdistriktsgrupp.
  2. ^ Åren 1986-2000 var gruppen underställd Västkustens marinkommando, och åren 2000-2005 Södra militärdistriktet.
  3. ^ Förbandsmarschen ärvdes från Bohusläns regemente, och fastställdes den 18 december 1997.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 31
  2. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 145
  3. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1D6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 10 mars 2018. 
  4. ^ [a b] Jansson, Johansson (2001), s. 132
  5. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 10 mars 2018. 
  6. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:160”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/avveckling-av-militardistriktsorganisationen_GS03160. Läst 10 mars 2018. 
  7. ^ Hemvarnet.se Vår bataljon Läst 5 februari 2011
  8. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 10 mars 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst: kronologi över marin verksamhet på västkusten. Borås: Warne förlag. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]