Försvarsmedicincentrum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Försvarsmedicincentrum
(FömedC)
Försvarsmaktens sjukvårdscentrum vapen.svg
Vapensköld för Försvarsmedicincentrum tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Försvarsmedicincentrum
Datum 1906–
Land Sverige
Försvarsgren Försvarsmaktsgemensam
Typ Funktionscentrum
Roll Utveckla och utbilda inom försvarsmedicin
Storlek Stab
Ingående delar Första sjukhuskompaniet,
Andra sjukhuskompaniet,
Elfsborgsgruppen
Del av IV. arméfördelningen (1906–1927)
Östra arméfördelningen (1928–1936)
IV. arméfördelningen (1937–1943)
IV. militärområdet (1943–1966)
Östra militärområdet (1966–1976)
Bergslagens militärområde (1976–1991)
Mellersta militärområdet (1991–2000),
Opil (2000–2005)
Högkvarteret (2005–)
Högkvarter Göteborgs garnison
Förläggningsort Göteborg,
Linköping
Motto "Vita praeponitur" (Livet främst)
Marsch "Donaugruss" (Král) [1]
Dekorationer FömedCGM (2011),
FömedCSM (2011)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg

Försvarsmedicincentrum (FömedC), är ett försvarsmaktsgemensamt centrum inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1906. Förbandets stab är förlagd i Göteborgs garnison i Göteborg.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmedicincentrum har sina rötter ur Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse som bildades 1906. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse förvaltade bland annat de garnisonssjukhus som då fanns i Sverige. Den 1 januari 1944 omorganiserades styrelsen till Försvarets sjukvårdsförvaltning (FSF). År 1949 antogs namnet Försvarets sjukvårdsstyrelse. Den 1 juli 1959 upphävdes instruktionen (SFS 1943:887) för Försvarets sjukvårdsförvaltning, vilket bland annat medförde att landstingen övertog driften av garnisonssjukhusen samt vården av patienterna inom försvaret.[3]

Under 1970-talet omlokaliserades Försvarets sjukvårdsstyrelse från Stockholm till Karlstad. I samband med att Försvarsmakten inrättades som en samlade myndighet, kom Försvarets sjukvårdsstyrelse upplösas i sin form. Och från den 1 juli 1994 bildades Försvarets sjukvårdscentrum. Försvarets sjukvårdscentrum bildades av Försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS) i Karlstad, Försvarets sjukvårdshögskola (FSjvHS) i Stockholm, samt delar av Underhållsskolan (US) i Skövde och Marinens sjukvårdsskola (MSjvS).[2]

Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen för riksdagen att Försvarets sjukvårdscentrum skulle omlokaliseras från Hammarö till Göteborg. Bakgrunden var att Artilleriregementet (A 9) i Kristinehamn föreslogs omlokaliseras till Bodens garnison. Därav skulle Försvarets sjukvårdscentrum bli en solitär i Värmland. Något som regeringen ansåg skulle fördyra Försvarsmaktens långsiktigt sammantagna verksamhet. I regeringens proposition föreslogs att Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4), och därmed skulle Försvarets sjukvårdscentrum kunna nyttja den frigjorda utbildningskapaciteten i Göteborg. Att Göteborg föreslogs som ny förläggningsplats var även dels med bakgrund till en utredning (SOU 1992:101) om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO). Utredningen hade bland annat tittat på Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. Och de argument som fördes fram då ansåg regeringen till stor del fortfarande var giltiga. Bland annat att det argument som utredningen hade fört fram 1992, att verksamheten kunde bedrivas på alla de tre aktuella orterna, det vill säga Göteborg, Solna och Karlstad.[4] Den 1 januari 1998 antog centrumet Försvarsmaktens sjukvårdscentrum.

Från den 1 september 2005 började Försvarsmaktens sjukvårdscentrum verka i Göteborg. Kvar i Hammarö kvarstod en avvecklingsorganisation, vilken verkade där fram till den 31 december 2005. Från den 1 januari 2006 verkade hela centrumet i Göteborg, samtidigt tillkom Elfsborgsgruppen som en del av Försvarsmaktens sjukvårdscentrum. Detta då Södra militärdistriktet (MD S) upplöstes och avvecklades den 31 december 2005.

Som en ytterligare besparing och samordning föreslog Försvarsmakten i juni 2006 att Försvarsmaktens sjukvårdscentrum skulle omorganiseras genom att Flygmedicincentrum (FMC) och Dyk- och Navalmedicin (DNC) skulle inordnas i Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC). Den nya organisationen skulle gälla från den 1 januari 2007, och samtidigt antog Försvarsmaktens sjukvårdscentrum namnet Försvarsmedicincentrum (FömedC).[5]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmedicincentrum har som uppgift att förse Försvarsmakten med hälso- och sjukvårdsförband.

Utbildningsgrupper[redigera | redigera wikitext]

Elfsborgsgruppen[redigera | redigera wikitext]

Elfsborgsgruppen (EBG), är en utbildningsgrupp som verkat i olika former sedan 2005. Genom försvarsbeslutet 2004 kom gruppen från den 1 januari 2006 att bli en del av Försvarsmaktens sjukvårdscentrum. Gruppen utbildar och stödjer hemvärnet i Västra Götalands län, vilket inkluderar fyra hemvärnsbataljoner, Göteborgs södra bataljon (41. hemvärnsbataljonen), Göteborgs norra bataljon (42. hemvärnsbataljonen), Göteborgs skärgårdsbataljon (43. hemvärnsbataljonen), Älvsborgsbataljonen (44. hemvärnsbataljonen) samt två musikkårer.

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggningar[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmedicincentrum och dess föregångare var fram till 1976 förlagda i Stockholms garnison. Från 1976 flyttades Försvarets sjukvårdsstyrelse till Karlstad, och lokaliserades till fastighetskomplexet Karolinen i centrala Karlstad. I samband med att Försvarets sjukvårdsstyrelse omorganiserades och bytte namn till Försvarets sjukvårdscentrum, kom centrumet att förläggas till Sätterstrand i Hammarö kommun. Sätterstrand hade sedan 1960-talet varit ett vårdhem. I Hammarö förfogade centrumet över ett 20-tal byggnader. Efter att Försvarsmakten lämnade området i Hammarö, har området utvecklats till en företagsby med inriktning på affärsutveckling.[6]

När centrumet omlokaliserades till Göteborg, övertogs det kasernområde som 1942 uppfördes i Västra Frölunda åt Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4). Och som övertogs den 1 juli 2000 av Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4). Efter att Älvsborgs amfibieregemente upplöstes och avvecklades genom försvarsbeslutet 2004, övertog Försvarsmaktens sjukvårdscentrum kasernområdet.

Detachement[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmedicincentrum har sedan den 1 januari 2007 ett detachement i Linköping. Detta efter att Flygmedicincentrum upplöstes och avvecklades, och att dess verksamhet inordnades i Försvarsmedicincentrum.[5]

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

De övnings- och skjutfält som finns i närområdet och i Göteborgsregionen, förvaltas av Skaraborgs regemente.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Minnessten över Försvarsmaktens sjukvårdscentrum som var åren 1994–2005 förlagt till Sätter, Hammarö.

Försvarets sjukvårdscentrum antog "Donaugruss" som marsch, en marsch som tidigare tillhört Värmlands fältjägarkår.[7]

Det vapen som bärs av Försvarsmedicincentrum antogs av Försvarets sjukvårdscentrum. Vapnet saknar dock ett stående svärd bakom skölden, likt det Trängregementet har för att påvisa att förbandet tillhör hela Försvarsmakten och inte någon speciell försvarsgren.[8]

Den 1 januari 1998 antogs valspråket "Vita praeponitur" (Vi sätter livet främst).[8]

Försvarsmedicincentrum för sedan 2007 traditionerna vidare för Älvsborgs regemente (I 15), Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) och Flygmedicincentrum (FMC). Traditionerna för Älvsborgs regemente förs sedan 1 juli 2013 vidare och förvaltas av hemvärnsbataljonerna ingående i Elfsborgsgruppen.[9]

År 2011 instiftades Försvarsmedicincentrum silverförtjänstmedalj i guld och silver (FömedCGM/SM).[10][11]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Fram till den 30 juni 1994 var Generalläkaren tillika medicinalkårchef samt chef för Försvarets sjukvårdsstyrelse.

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1906 1943-12-31
Försvarets sjukvårdsförvaltning 1944-01-01 1949-06-30
Försvarets sjukvårdsstyrelse 1949-07-01 1994-06-30
Försvarets sjukvårdscentrum 1994-07-01 2000-06-30
Försvarsmaktens sjukvårdscentrum 2000-07-01 2006-12-31
Försvarsmedicincentrum 2007-01-01
Beteckningar
KASS 1906 1943-12-31
FSF 1944-01-01 1949-06-30
SjvS 1949-07-01 1994-06-30
FSC 1994-07-01 2006-12-31
FömedC 2007-01-01
Förläggningsorter och detachement
Stockholms garnison (F) 1906 1976
Karlstads garnison/Karolinen (F) 1976 1994-06-30
Karlstads garnison/Hammarö (F) 1994-07-01 2005-12-31
Göteborgs garnison (F) 2005-09-01
Linköping (D) 2007-01-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 201
  2. ^ [a b] ”Försvarets sjukvårdsstyrelse”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FKrA%2F0207. Läst 27 mars 2017. 
  3. ^ ”Garnisonssjukhus”. smhs.eu. Arkiverad från originalet den 7 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170707124228/http://smhs.eu/empty_137.html. Läst 1 april 2017. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 1 april 2017. 
  5. ^ [a b] ”Regeringens proposition 2006/07:1 Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-2007-utgiftsomrade-6_GU031d8/html. Läst 1 april 2017. 
  6. ^ ”Bygger hallar och etablerar sig”. vf.se/. http://www.vf.se/naringsliv/november-2009/bygger-hallar-och-etablerar-sig. Läst 29 mars 2017. 
  7. ^ ”Hemvärnets musikkår Värmland”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 6 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140106133716/http://musik.hemvarnet.se/varmland/?action=visaomoss&ossid=828&mdgruppid=16. Läst 2 april 2017. 
  8. ^ [a b] ”Försvarsmaktens sjukvårdscentrum, Hammarö”. wermlandsheraldik.se. http://www.wermlandsheraldik.se/militaria/fsc.htm. Läst 2 april 2017. 
  9. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 1 april 2017. 
  10. ^ ”FömedCGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={2AA073BB-CBFF-40B5-8BA0-41DF8B906647}&listmode=0&medal={D80FE2F4-0599-4634-B02C-96616B046883}. Läst 1 april 2017. 
  11. ^ ”FömedCSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={2AA073BB-CBFF-40B5-8BA0-41DF8B906647}&listmode=0&medal={DEE67AF1-B8CC-4798-9E43-F1A9AD378D0C}. Läst 1 april 2017. 
  12. ^ Herolf, Gunilla: ”Minnesord över bortgångna ledamöter”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 4/2011, s. 11–12, PDF.
  13. ^ ”Försvarsmedicincentrums chef slutar” (Försvarsmakten). forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201034447/http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/forsvarsmedicincentrum/notiser/forsvarsmedicincentrums-chef-slutar/. Läst 4 juni 2014. 
  14. ^ ”Försvarets Forum, under rubriken "PÅ NY POST", nr 5/2014”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2014/forsvarets-forum-nr5.pdf. Läst 20 december 2015. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]