Roslagens marinregemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Roslagens marinregemente
(RMR)
Roslagens marinregemente vapen.svg
Vapensköld för Roslagens marinregemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnRoslagens marinregemente
Datum1956–2000
LandSverige
FörsvarsgrenKustartilleriet
TypKustartilleribrigad
RollKrigsförband
StorlekRegemente [a]
Del avMellersta militärområdet [b]
HögkvarterHamnholmen
FörläggningsortHamnholmen, Hamnskär, Lidö, Singö, Rindö
Marsch"Honnör för Vita Gardet" (Arnoldson) [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Roslagens marinregemente (RMR) var en kustartilleribrigad inom svenska kustartilleriet som verkade i olika former åren 1956–2000. Förbandsledningen var krigsplacerad till Hamnholmen i Norrtälje kommun.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Roslagens marinregemente bildades 1956 som Första kustartilleribrigaden (KAB 1). Brigaden löd då i fredsorganisationen under Vaxholms kustartilleriregemente, men var ett självständigt förband i krigsorganisationen. Brigaden som utgjordes inledningsvis i krigsorganisationen av en stab på Hamnholmen och två spärrbataljoner baserade på Arholma och Söderarm samt lokalförsvarsbataljoner.[3] År 1984 bestod brigadens krigsorganisation av tre spärrbataljoner, Roten, Arholma och Söderarm samt lokalförsvarsbataljoner.[4] Den 1 juli 1994 avskiljdes brigaden även i fredsorganisationen från Vaxholms kustartilleriregemente och omorganiserades till Roslagens marinbrigad (RMB).[5]

Den stora skillnaden från 1994 blev att brigaden nu benämndes som marinbrigad. Det på grund av att flottans basunderhållsförband sammanslogs med kustartilleriets brigadunderhållsförband och ingick i marinbrigaderna. Detta som en fortsättning av integration av marina förband på lägre nivå. Den 1 januari 1998 reducerades krigsorganisationen inom kustartilleriet, varvid Roslagens marinbrigad reducerades till regemente, och fick det nya namnet Roslagens marinregemente (RMR). Regementet avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.[6]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Första kustartilleribrigaden (1956)

  • Stab på Hamnholmen
  • Spärrbataljon Arholma, med stab på Lidö
  • Spärrbataljon Söderarm, med stab på Hamnskär
  • 2x Cykelskyttebataljoner
  • 1. skärgårdsbataljonen ur Hemvärnet

Första kustartilleribrigaden (1984)

  • Stab på Hamnholmen
  • Spärrbataljon Roten, med stab på Singö
  • Spärrbataljon Arholma, med stab på Lidö
  • Spärrbataljon Söderarm, med stab på Hamnskär
  • 1x Fogruppstab typ B
  • 2x cykelskyttebataljoner
  • 1x fördelningsingenjörkompani
  • 1x haubitskompani
  • Fo-underhållskompani
  • Värnkompanier

Roslagens marinbrigad (1994)

  • Stab på Hamnholmen
  • Kustförsvarsbataljonen Roten
  • Kustförsvarsbataljonen Söderarm
  • Kustförsvarsbataljonen Korsö
  • 4. amfibiebataljonen
  • Marinunderhållsbataljon Roslagen
  • Försvarsområdesbataljon ur Stockholms försvarsområde (Fo 44).
  • Foingenjörkompani, värnkompanier och hemvärnsförband

Roslagens marinregemente (1998)

  • Stab
  • Marinunderhållsbataljon Roslagen
  • Försvarsområdesbataljon ur Stockholms försvarsområde (Fo 44).
  • Foingenjörkompani, värnkompanier och hemvärnsförband

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementets heraldiska vapen beskrivs genom blasoneringen Fältet kluvet av guld, vari ett störtat svart ankare och blåttt, vari ett ankare överlagt två korslagda kanoneldrör av äldre modell, allt i guld. Skölden krönt av en kunglig krona. Regementet tilldelades aldrig någon egen fana, utan bar Sveriges örlogsflagga som förbandsfana. Regementets förbandsmarsch ärvdes från Vaxholms kustartilleriregemente.

Den 1 juli 2000 bildades Södertörnsgruppen, bestående av två bataljoner, Södertörns hemvärnsbataljon och Roslagens hemvärnsbataljon. Roslagens hemvärnsbataljon var traditionsvårdare av Roslagens marinbrigad.[7] År 2017 (eller 2018) överfördes traditionerna till Södertörnsgruppen, det efter beslut att hemvärnsbataljonerna skall bära Amfibieregementets märke som förbandstecken.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1956–1994: ???
  • 1994–1996: ???
  • 1996–1997: Överste Håkan Söderlindh
  • 1998–2000: ???

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Första kustartilleribrigaden 1956-??-?? 1994-06-30
Roslagens marinbrigad 1994-07-01 1997-12-31
Roslagens marinregemente 1998-01-01 2000-06-30
Beteckningar
KAB 1 1956-??-?? 1994-06-30
RMB 1994-07-01 1997-12-31
RMR 1998-01-01 2000-06-30
Förläggningsorter
Hamnholmen (F) 1994-07-01 2000-06-30

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1956–1994 var förbandet organiserat som en kustartilleribrigad, åren 1994–1997 som en marinbrigad.
  2. ^ Åren 1956–1990 var förbandet i fredsorganisationen underställt chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, åren 1994–2000 chefen för Mellersta militärområdet.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 30 juni 1994.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 14
  2. ^ Braunstein (2011), s. 123
  3. ^ Marintaktiska kommandot (2002), s. 304
  4. ^ Marintaktiska kommandot (2002), s. 306
  5. ^ Marintaktiska kommandot (2002), s. 85-86
  6. ^ Marintaktiska kommandot (2002), s. 308
  7. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229032641/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 24 februari 2018. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ljungberg, Mauritz C:son (1982). ”Kungl. Vaxholms kustartilleriregemente: några anteckningar om dess föregångare”. Vaxholms fästnings museum 1982(22),: sid. 5-44 : ill.. 0349-4802. ISSN 0349-4802.  Libris 10256133
  • Marintaktiska, kommandot (2002). Kustförsvar: från kustbefästningar till amfibiekår: Kustartilleriet-Amfibiekåren 1902–2002. Hårsfjärden: Marintaktiska kommandot. Libris länk. ISBN 91-631-2285-5