Första ubåtsflottiljen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Första ubåtsflottiljen
(1. ubflj)
Första ubåtsflottiljen vapen.svg
Vapensköld för Första ubåtsflottiljen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn1. ubåtsflottiljen
Datum1904–
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypUbåtsflottilj
RollUtbildningsförband
StorlekFlottilj
Del avHögkvarteret [a]
HögkvarterKarlskrona garnison
FörläggningsortKarlskrona
Marsch"Fladdrande fanor" (Widqvist) [b]
Dekorationer1.ubfljGM/SM [c]
Befälhavare
FlottiljchefMats Agnéus
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
FörbandsteckenAM.096717 (liten).jpg
TilläggsteckenMM.25297.jpg
Mössband för Första ubåtsflottiljen.

Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) eller 1. ubåtsflottiljen är en ubåtsflottilj inom svenska marinen som verkat i olika former sedan 1904. Förbandsledningen är förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.[2][3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Första ubåtsflottiljen har sitt ursprung från 1904, då det svenska ubåtsvapnet bilades med HMS Hajen (1904) som första ubåt. År 1918 ingick ubåtsvapnet som 1. undervattensbåtsdivisionen i Kustflottans sammansättning. År 1934 hade ubåtsvapnet organiserats som Ubåtsavdelningen med tre ingående divisioner. År 1951 hade förbandet tilldelades det nuvarande namnet, och flottiljen ingick i kustflottan som 1. ubåtsflottiljen. Under 1970-talet tillkom Flottans dykarskola till flottiljen, vilken senare bildade Dykdivisionen, där bland annat ubåtsräddningsfartyg ingick i.

Den 1 juli 1994 organiserades flottiljen som Första ubåtsavdelningen (1. UbA). Detta genom att samtliga förband och enheter inom Försvarsmakten kaderorganiserade, och fick en fast organisation.

Inför försvarsbeslutet 1996 bestod ubåtsvapnet av en ubåtsavdelning med 12 ubåtar, där regeringens förslag till riksdagen var att en ubåtsflottiljen skulle bildas samt att till senast 2001 reducera antalet till nio ubåtar, varav två i materielberedskap. Vidare föreslog regeringen att Försvarsmakten skulle säkerställa en fortsatt kompetens under försvarsbeslutsperioden inom ubåtsområdet, vilket skulle skapa gynnsamma förutsättningar för den svenska varvs- och elektronikindustrin.[4] Den 1 januari 1998 fick flottiljen sitt nuvarande namn Första ubåtsflottiljen (1. ubflj).

Inför försvarsbeslutet 2000 var ubåtsvapnet under reducering, där det fastställda antalet ubåtar från 1996 skulle komma att nås 2001. Regeringens förslag till riksdagen innebar dock att antalet ubåtar över tiden skulle reduceras till fem ubåtar, varav två av Västergötlandsklass och tre av Gotlandsklass. Vilket enligt regeringen skulle tillsammans två ytstridsflottiljer med sammanlagt tolv ytstridsfartyg skapa förmåga till uthållig marin närvaro i omgivande farvatten i samband med kriser och konflikter.[5]

Inför försvarsbeslutet 2004 ansåg regeringen att tyngdpunkten för marinens verksamheten borde finnas i Karlskrona i sydöstra Sverige. Det byggde på en större omorganiseringar av marinen, vilket i sig resulterade en större reduktion av marinens insatsorganisation. På ostkusten fanns inför försvarsbeslutet en marinbas med tre flottiljer. Regeringens förslag till riksdagen byggde på att Ostkustens marinbas och Andra ytstridsflottiljen skulle utgå ur freds- och insatsorganisationen, samt att förbandsledningen för Första ubåtsflottiljen skulle omlokaliseras till Karlskrona. Vidare skulle ubåtsflottiljledningen utgå ur insatsorganisationen från 2006, och enbart kvarstå som en resurs i grundorganisationen. Att regeringen föreslog Karlskrona som huvudort låg i Karlskronas centrala läge gentemot Östersjön och Västerhavet, samt regeringen ansåg att Karlskrona hade de bästa förutsättningarna i ett långsiktigt perspektiv. Det genom att regeringen ansåg att Karlskrona hade en bättre infrastruktur avseende kaj- och förtöjningsanordningar, tillgång till nödvändiga verkstads- och varvsresurser samt närhet till goda övnings- och skjutområden. Det trots att marinen i Stockholms skärgård hade både Berga örlogsbas och Muskö örlogsbas att tillgå. Regeringen överlät dock till Försvarsmakten med att bestämma fördelningen av fartyg ingående i Första ubåtsflottiljen.[6] Från den 1 januari 2005 övergick verksamheten i Berga till en avvecklingsorganisation, för att från den 1 september 2005 verka från Karlskrona. Kvar i Berga blev avvecklingsorganisationen som verkade där fram till den 30 juni 2006.[7]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Mellan åren 1904–1998 ingick ubåtsvapnet i Kustflottan, nedan ses hur ubåtsvapnet var sammansatt vid olika tidsepoker. Under 1930-talet ingick ubåtsvapnet i Vintereskadern, vilken var den rustade delen av Flottan vintertid. Delar av Ubåtsvapnet ingick under andra världskriget i Göteborgseskadern och Karlskronaavdelningen.[8]

Nationell verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Förbandet har 280 anställda officerare, varav 50 är reservofficerare. Innan 2009 gjorde drygt 100 män och kvinnor sin värnplikt vid 1. ubåtsflottiljen. Vid flottiljen finns det 2016 fem ubåtar, tre av Gotlandsklass och två av Södermanlandsklass samt Sjötransportenheten som är ett specialoperationsförband (FM SOF). Efter modifiering av de båda äldsta ubåtarna av Södermanlandsklassen, senast av HMS Östergötland 2005, har samtliga ubåtar luftoberoende Stirlingmaskineri och är utrustade också för internationell tjänst.

Internationell verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Åren 2005–2007 hyrde USA ubåten HMS Gotland (Gtd). Vilken är flottiljens största och hittills (2018) enda internationella insats. Ubåtsflottiljen bidrog till Swedish Naval Rapid Reaction Unit, en insatsstyrka stående i beredskap för att verka i Europa eller i dess närområde efter ett regeringsbeslut och med FN-mandat. Ubåtsflottiljens bidrog med en ubåt av Gotlandsklass, en ledningsgrupp och en underhållsgrupp.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Sjötransportenheten[redigera | redigera wikitext]

Sjötransportenheten (STE) är en enhet underställd chefen för Första ubåtsflottiljen, Sjötransportenheten är en del av specialförbandssystemet och baserad i Karlskrona. Enheten utbildas och övas under realistiska förhållanden på olika platser i Sverige och utomlands.[9]

Ubåtsräddning[redigera | redigera wikitext]

Första ubåtsflottiljen svarar för det svenska ubåtsvapnets ubåtsräddningsresurs, det genom HMS Belos (A214) och miniubåten URF, vilket står för ubåtsräddningsfarkosten. Miniubåten har en kapacitet att rädda 35 personer per lyft från en sjunken ubåt.[10]

Ubåtar[redigera | redigera wikitext]

Första ubåtsflottiljen består sedan början av 2000-talet av fem ubåtar, tre av Gotlandsklassen och två av Södermanlandklassen. År 2022 kommer flottiljen enligt plan att tillföras den första av totalt två nya ubåtar av typen A26.

Ubåtar vid förbandet[redigera | redigera wikitext]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Vapensköld i metall monterad på fernissad träplatta.

Flottiljens heraldiskt vapen, "I fält av guld över en som en vågskura formad blå stam en svart treudd. Skölden krönt av en kunglig krona". Den 30 april 1996 tilldelades flottiljen en svensk tretungad flagga av ÖB Owe Wiktorin, vilken överlämnades på Artillerigården i Stockholm.[2] Den 30 juni 1994 antogs och fastställdes "Fladdrande fanor" (Widqvist) som förbandsmarsch till ubåtsvapnet. Marschen fastställdes den 27 november 2002 som förbandsmarsch för Första ubåtsflottiljen.[1] År 2014 instiftades Första ubåtsflottiljens förtjänstmedalj i guld och silver (1.ubfljGM/SM).[11][12]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1918–1964: ?
  • 1964–1965: Kommendörkapten av första graden Rolf Rheborg
  • 1965–1994: ?
  • 1994–1997: Kommendör Bertil Björkman
  • 1997–2000: Kommendör Curt Lundgren
  • 2000–2003: Kommendör Bo Rask
  • 2004–2007: Kommendör Anders Järn
  • 2007–2008: Kommendör Gunnar Wieslander
  • 2009–2010: Kommendör Jonas Haggren
  • 2010–2013: Kommendör Fredrik Norrby
  • 2013–2016: Kommendör Jens Nykvist [d]
  • 2016–2016: Örlogskapten Stefan Östrand [e]
  • 2016–20xx: Kommendör Mats Agnéus [f]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
1. undervattensbåtsdivisionen 1918-??-?? 1934-??-??
Ubåtsavdelningen 1934-??-?? 1951-??-??
1. ubåtsflottiljen 1951-??-?? 1994-06-30
1. ubåtsavdelningen 1994-07-01 1997-12-31
1. ubåtsflottiljen 1998-01-01
Beteckning(ar)
1. ubflj 1951-??-?? 1994-06-30
1. UbA 1994-07-01 1997-12-31
1. ubflj 1998-01-01
Förläggningsort och baser
Muskö örlogsbas (F) 1969-09-30 2005-08-31
Karlskrona örlogsbas (F) 2005-09-01

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1904–1997 var flottiljen underställt Kustflottan, åren 1998–2000 Mellersta militärområdet, åren 2000–2005 Operativa insatsledningen.
  2. ^ Förbandsmarschen ärvdes från Ubåtsvapnet och fastställdes den 27 november 2002.[1]
  3. ^ Förtjänstmedalj i guld och silver instiftad 2014.
  4. ^ Nykvist tillträdde som chef den 1 december 2013, med ett förordnande längst till den 31 december 2018.[13]
  5. ^ Östrand tillträdde som tillförordnad chef den 4 maj 2016, med ett förordnande längst till den 1 oktober 2016.[14]
  6. ^ Agnéus tillträdde som chef den 1 september 2016, med ett förordnande längst till den 30 september 2020.[15]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 82
  2. ^ [a b] Braunstein (2011), s. 87
  3. ^ Kjellander (2007), s. 201
  4. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 20 augusti 2018. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330/html. Läst 20 augusti 2018. 
  6. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 20 augusti 2018. 
  7. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:43”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forsvarsmaktens-grundorganisation_GS0343/html. Läst 20 augusti 2018. 
  8. ^ Braunstein (2011), s. 73-85
  9. ^ ”Sjötransportenheten”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/1ubflj/om-forbandet1/sjotransportenheten/. Läst 21 augusti 2018. 
  10. ^ ”Om förbandet”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/1ubflj/om-forbandet1/. Läst 21 augusti 2018. 
  11. ^ ”1.ubfljGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EB8DF891-C03F-42CD-BD0C-CA7F211076C7}&listmode=0&medal={053AE7C5-BB81-4AD8-A0AF-F963BC5A2E4B}. Läst 21 augusti 2018. 
  12. ^ ”1.ubfljSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EB8DF891-C03F-42CD-BD0C-CA7F211076C7}&listmode=0&medal={1D4310A5-C4E3-4E4F-A0CC-BFDCB630ADD5}. Läst 21 augusti 2018. 
  13. ^ ”Försvarets forum nr 9/2013, s. 5”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/forsvaretsforum/2013/forsvarets_forum_13_09_webb.pdf. Läst 25 november 2017. 
  14. ^ ”Försvarets forum nr 3/2016, s. 8”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2016/forsvarets-forum-3-2016.pdf. Läst 26 november 2017. 
  15. ^ ”Försvarets forum nr 5/2016, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2016/forsvarets-forum-nr-5-2016.pdf. Läst 26 november 2017. 

Tryckt skrift[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]