Härnösands kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Härnösands kommun
Kommun
Härnösands rådhus 01.jpg
SloganÄlskade Härnösand
Kommunens vapen.
Härnösands kommunvapen
LandSverige
LandskapÅngermanland
LänVästernorrlands län
CentralortHärnösand
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 938,8 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 058,27 kvadratkilometer[2]
- därav vatten880,53 kvadratkilometer[2]
Folkmängd24 886 ()[3]
Bef.täthet23,52 inv./km² (land)
Läge
Härnösand Municipality in Västernorrland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater62°38′00″N 17°56′00″Ö / 62.633333333333°N 17.933333333333°Ö / 62.633333333333; 17.933333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÅngermanlands domkrets (–)
Härnösands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2403[4]
Anställda2 575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2280[6]
GeoNames2707682
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Härnösands kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Härnösand som även är länets residensstad.

Kraftigt kuperad morän som är klädd med granskog dominerar västra Härnösand. Där når höjderna ofta når över högsta kustlinjen. Utmed Mjällåns dalgång finns västra delens enda större öppna områden. De delar längst i öst, vilket inkluderar de stora öarna Härnön och Hemsön, är en landhöjningskust. Där växer gles hällmarkstallskog på kalspolade höjder. Sedan gammalt är centralorten Härnösand regionens admistrativa och kulturella centrum, vilket speglas i kommunens näringslivsstruktur. Av kommunens arbetstillfällen fanns, i början av 2020-talet, 80 procent inom tjänstenäringarna.

Från det att kommunen bildades 1971 fram till mitten av 1990-talet var invånarantalet stabilt, därefter har befolkningstrenden varit negativ fram till 2010 då invånarantalet började öka. Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Mandatperioderna 2018–2022 och 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hemsö, Häggdånger, Härnö, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Härnösands stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1873 införlivades Härnö landskommun i staden

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av de tidigare kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö medan Härnösands stad och Högsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades Säbrå och Högsjö landskommuner i staden. Härnösands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Härnösands stad.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Ångermanland med Bottenhavet i öster. Från nordväst mot sydöst rinner Ångermanälven genom kommunen som i sydväst gränsar till Timrå kommun, i nordväst till Sollefteå kommun samt i norr till Kramfors kommun, alla i Västernorrlands län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden består primärt av gnejs med partier av granit och diabas. Landskapet präglas av två sprickbildningar; en nordväst–sydöstlig sprickbildning som Brunnesjöns och Långsjöns sjösystem följer och en nord–sydlig. Den senare följs av Mjällån och sunden innanför Härnön och Hemsön. Kraftigt kuperad morän som är klädd med granskog dominerar västra Härnösand. Där når höjderna ofta når över högsta kustlinjen. Utmed Mjällåns dalgång finns västra delens enda större öppna områden, där ån skurit sig ned i finkorniga sediment. Västanåfallet ligger i ett biflöde till Mjällån drygt 3 km söder om Viksjö. De delar längst i öst, vilket inkluderar de stora öarna Härnön och Hemsön, är en landhöjningskust. Där växer gles hällmarkstallskog på de kalspolade höjderna. Kustens landskap växlar mellan branta klippor, klapperstensfält och sandstränder. Vid Härnöklubb finns flera vackert uteroderade strandgrottor.[9] Andra öar är exempelvis Lungön.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Härnösands kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,9 %)
  Skog (83,7 %)
  Öppen myrmark (2,1 %)
  Jordbruksmark (3,2 %)
  Övrig mark (7,2 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 17 naturreservat i Härnösands kommun Av dessa var tre även klassade som Natura 2000-områden och ett som kulturmiljö.[11] Det första reservatet som bildades av kommunen var Gådeåbergsbrännen som skyddades 2010. Området drabbades av en skogsbrand 2006 som tog tre veckor att släcka. Branden medförde att en mångfald av olika vedinsekter sökte sig dit. Dessa lockade i sin tur en variation av fågelarter, däribland tretåig hackspett och gärdsmyg.[12] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Vårdkasmalen. Det utgörs av ett sluttande och terrasserat klapperfält som bildades för cirka &&&&&&&&&&&07500.&&&&&07 500 år sedan. Reservatet bildades 1979 och förvaltas av Länsstyrelsen i Västernorrlands län.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Hemsö, Häggdångers, Härnösands domkyrkoförsamling, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö församling.

Distrikt inom Härnösands kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt:[14] Hemsö, Häggdånger, Härnösands domkyrkodistrikt, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 79 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Härnösand kommun:[16]

Tätort Befolkning
Härnösand 18 508
Älandsbro 917
Ramvik 415

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Åren 1976–1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. År 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. De behöll makten även under mandatperioden 1994–1998.

Åren 1998–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–2010 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Sjukvårdspartiet. Anders Gäfvert (M) var då kommunstyrelsens ordförande.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd. De behöll makten även under mandatperioden 2014–2018.[17] Den 1 augusti 2018 blev Andreas Sjölander (S) kommunstyrelsens ordförande.

I valet 2018 tappade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet flera mandat och förlorade därmed majoriteten i kommunfullmäktige. Efter förhandlingar bildades en ny styrande majoritet, Kvartetten, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.[18] Samma koalition fortsätter styra mandatperioden 2022–2026.[19]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2021
Ordförande S Göran Norlander
Förste vice ordförande M Kristoffer Bodin
Andre vice ordförande L Eva Olstedt-Lundgren

Mandatfördelning i Härnösands kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDSJVPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022213516
2221356
4988,9
409
197322216315
2221635
4992,3
3811
197622117315
2211735
4992,5
3514
197932115217
3211527
4991,6
3514
1982222213118
2222138
4991,7
3316
1985220211419
22021149
4989,9
3415
1988321310417
32131047
4985,4
3316
19912182284310
2182284310
4985,8
2920
1994318367318
31836738
4986,0
2722
1998518375227
518375227
4979,95
2722
2002520346425
520346425
4977,13
2524
2006317367328
317367328
4979,72
2722
20103183134218
31833428
4381,59
2320
2014319533217
31953327
4383,29
2419
2018414355228
414355228
4385,29
2221
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Andreas Sjölander
Förste vice ordförande V Ingrid Nilsson
Andre vice ordförande C Christina Lindberg

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Arbetslivsnämnden KD Sverker Ågren S Nina Skyttberg
Samhällsnämnden MP Knapp Britta Thyr S Magnus Oskarsson
Skolnämnden S Monica Fällström V Åke Hamrin
Socialnämnden S Krister Fagerström McCarty V Birgitta Alevård
Valnämnden S Sig-Britt Ahl MP Kersti Östensson

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sedan gammalt är centralorten Härnösand regionens admistrativa och kulturella centrum, vilket speglas i kommunens näringslivsstruktur.[9]

Av kommunens arbetstillfällen fanns, i början av 2020-talet, 80 procent inom tjänstenäringarna, medan tillverkningsindustrin stod för knappt fem procent. Förutom kommunen själva återfanns de större arbetsgivarna Region Västernorrland med bland annat Härnösands sjukhus och staten. Även delar av Mittuniversitetet finns i kommunen.[9]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Bland tidiga industrier i området hittas Kempe-familjens varv "Nya varvet", detta lades dock ner 1860. Samma år startades Hernösands Ångsågs Aktiebolag som verkade fram till 1926. År 1862 öppnades Hernö Bryggeri som hade verksamhet fram till 1973 då bryggeriet stängde.[20]

År 1903 etablerade sig den finska cigarettillverkaren Strengberg i området som nu utgör kommunen.[21] Nästa stora industrietablering var 1967 då den amerikanska grafitindustrin amerikanska Great Lakes Carbon (GLC) öppnade.[22]

Tjänster[redigera | redigera wikitext]

År 1788 öppnade det gamla lasarettet i Härnösand.[22] Länsstyrelsen flyttade in i Landstatshuset vid Nybrogatan 1910. Vanföreanstalten i Härnösand öppnade 1931. År 1942 förlades kustartilleridetachementet i Härnösand.[21] Administrationen vid lasarettet utökades och 1967 började ett nytt kanslihus byggas. 10 år senare öppnades en ny högskola i kommunen. Efter en ombyggnad av gamla Vanföreanstalten förlades Landsarkivet i Härnösand där.[22]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Från söder mot norr genomkorsas kommunen av E4. Länsväg 331 sträcker sig i nord-sydlig riktning i kommunens västra delar. År 1997 invigdes Högakustenbron. Kommunen har gjort stora satsningar på kollektivtrafik och anses vara den första kommunen i Sverige med en helt fossilfri fordonsflotta för allmänna kommunikationer.

Den 12 december 1893 stod kommunens första järnväg klar, sträckan Härnösand–Sollefteå.[20] År 1925 stod även järnvägen Härnösand–Njurunda klar.[21] Det dröjde dock till 1958 innan första elektriskt drivna tågsetet kom till Härnösand.[22] Sträckan Härnösand–Sollefteå (Ådalsbanan) trafikeras numer av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg mellan Sundsvall och Umeå.

År 1855 var kanalbygget mellan Norra och Södra sundet färdigt.[20] Djuphamnen uppfördes åren 1935–1936.[21]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 24 886 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 107:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Härnösands kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
26 953
1975
  
27 051
1980
  
27 756
1985
  
27 338
1990
  
27 446
1995
  
27 326
2000
  
25 493
2005
  
25 227
2010
  
24 611
2015
  
25 066
2020
  
25 114

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 153, eller 12,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 755 den 31 december 2014).[24]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härnösands kommun 24 755 personer. Av dessa var 2 746 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns nio byggnadsminnen i kommunen. Bland dessa Hemsö fästning,[26] en av "Sveriges viktigaste kustförsvarsanläggningar under Kalla Kriget". Fästningen bemannades med 320 personer[27] och var i militär drift fram till 1987. Den stängdes slutgiltigt 1989. Hemsö fästning är beläget på Storråberget, i ett område som i århundraden varit av stor strategisk betydelse för landets försvar.[28] Ett annat exempel på byggnadsminnen är Före detta landsarkivet och Gamla landstatshuset.[26]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.

Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.[29] År 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  9. ^ [a b c] ”Härnösand - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4rn%C3%B6sand-(kommun-ingress). Läst 10 november 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 12 november 2022. 
  12. ^ ”Gådeåbergsbrännan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/gadeabergsbrannan.html. Läst 12 november 2022. 
  13. ^ ”Vårdkasmalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/vardkasmalen.html. Läst 12 november 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2280&id2=null. Läst 11 november 2022. 
  16. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 11 november 2022. 
  17. ^ Nedlund, Evelina; Alamaa, Håkan (15 september 2014). ”S och MP vinnare i Härnösand”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/s-och-mp-vinnare-i-harnosand. Läst 10 november 2022. 
  18. ^ Ragnehag, Pierre (7 november 2018). ”Efter rekordväntan – styre klart i Härnösand”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/efter-rekordvantan-styre-klart-i-harnosand. Läst 10 november 2022. 
  19. ^ Västernorrland, P4 (10 oktober 2022). ”Inget nytt styre i Härnösand – samma koalition fortsätter”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/inget-nytt-styre-i-harnosand-samma-koalition-fortsatter. Läst 10 november 2022. 
  20. ^ [a b c] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  21. ^ [a b c d] ”1900-1950”. harnosand.se. https://harnosand.se/kommun--styrning/kommunfakta/harnosands-historia/1900-1950.html. Läst 10 november 2022. 
  22. ^ [a b c d] ”1950-2000”. harnosand.se. https://harnosand.se/kommun--styrning/kommunfakta/harnosands-historia/1950-2000.html. Läst 10 november 2022. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  25. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  26. ^ [a b] ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 11 november 2022. 
  27. ^ ”Hemsö Fästning”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/hemso-fastning. Läst 11 november 2022. 
  28. ^ ”Hemsö fästning”. SFV. Statens fastighetsverk (SFV). https://www.sfv.se/vara-fastigheter/sok/sverige/vasternorrlands-lan/hemso-fastning/. Läst 11 november 2022. 
  29. ^ Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811140646/http://www.harnoforskare.se/bafvernytt_032/bn_032.pdf. Läst 13 augusti 2011.  s. 1, 21–23

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]