Härnösands kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Härnösand som även är länets residensstad.
Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Ångermanland med Bottenhavet i öster. Från nordväst mot sydöst rinner Ångermanälven genom kommunen som i sydväst gränsar till Timrå kommun, i väster till Sundsvalls kommun och Sollefteå kommun samt i norr till Kramfors kommun, alla i Västernorrlands län.
Kommunens område motsvarar socknarna: Hemsö, Häggdånger, Härnö, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Härnösands stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1873 införlivades Härnö landskommun i staden
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av de tidigare kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö medan Härnösands stad och Högsjö landskommun förblev oförändrade.
1969 införlivades Säbrå och Högsjö landskommuner i staden. Härnösands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Härnösands stad.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga..[6]
Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.
Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.[7] År 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.
| Befolkningsutvecklingen i Härnösands kommun 1970–2017 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
26 953 |
| 1975 |
|
27 051 |
| 1980 |
|
27 756 |
| 1985 |
|
27 338 |
| 1990 |
|
27 446 |
| 1995 |
|
27 326 |
| 2000 |
|
25 493 |
| 2005 |
|
25 227 |
| 2010 |
|
24 611 |
| 2015 |
|
25 066 |
| 2017 |
|
25 368 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Härnösands kommun växte under 2016 med 203 personer och invånarantalet var vid årsskiftet 25 269. Befolkningen ökar stadigt sedan några år tillbaka, efter att utvecklingen varit negativ under 90- och 00-talen.
Kommunens födelsetal är fortsatt negativa, men tack vare inflyttningen fortsätter kommunens invånarantal att öka. Det är invandringen från andra länder som ger den starkaste effekten på kommunens befolkningsutveckling. Inflyttningsnettot från utlandet var 595 personer, vilket betyder att det var 595 personer fler som flyttade in från utlandet än de som flyttade från Härnösand till andra länder.
Även inflyttningen från andra kommuner i länet är positiv, med 36 personer fler som flyttat in till Härnösand än de som flyttat ut.
Befolkningsutvecklingen i kommunen är positiv. En utmaning för framtiden är befolkningens sammansättning. Liksom många andra kommuner har Härnösand en stor andel äldre. I jämförelse med riket har Härnösand 5 procent fler invånare i gruppen +65. Det kommer att innebära påfrestningar på ekonomi och arbetskraftsförsörjning.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 3 153, eller 12,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 755 den 31 december 2014).[8]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härnösands kommun 24 755 personer. Av dessa var 2 746 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]
Distrikt inom Härnösands kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Härnösands kommun.
| Nr |
Tätort |
Folkmängd |
| 1 |
Härnösand |
&&&&&&&&&&018426.&&&&&018 426 |
| 2 |
Älandsbro |
&&&&&&&&&&&&0928.&&&&&0928 |
| 3 |
Ramvik |
&&&&&&&&&&&&0450.&&&&&0450 |
Centralorten är i fet stil.
Från söder mot norr genomkorsas kommunen av E4 och Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg mellan Sundsvall och Umeå. Länsväg 331 sträcker sig i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.
Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Åren 1976–1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. Åren 1998–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–2010 styrde Alliansen och Sjukvårdspartiet, med Anders Gäfvert (M) som kommunstyrelsens ordförande. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd.
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Andreas Sjölander |
| Förste vice ordförande |
MP
|
Karin Frejarö |
| Andre vice ordförande |
M
|
Kristoffer Bodin |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Kommunstyrelsen |
S
|
Fred Nilsson |
MP
|
Amanda Lind |
| Socialnämnden |
S
|
Susanne Forsberg |
S
|
Krister Fagerström McCarty |
| Skolnämnden |
S
|
Ann-Christin Myrgren |
V
|
Åke Hamrin |
| Samhällsnämnden |
S
|
Sara Nylund |
MP
|
Knapp Britta Eriksson |
| Arbetslivsnämnden |
S
|
Anders Byquist |
V
|
Anders Bergqvist |
| Valnämnden |
S
|
Sig-Britt Ahl |
MP
|
Kersti Östensson |
Mandatfördelning i Härnösands kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
SJVP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
22 |
|
|
|
|
13 |
5 |
1 |
6 |
|
49 |
88,9 |
|
| 1973 |
2 |
22 |
|
|
|
|
16 |
3 |
1 |
5 |
|
49 |
92,3 |
|
| 1976 |
2 |
21 |
|
|
|
|
17 |
3 |
1 |
5 |
|
49 |
92,5 |
|
| 1979 |
3 |
21 |
|
|
|
|
15 |
2 |
1 |
7 |
|
49 |
91,6 |
|
| 1982 |
2 |
22 |
2 |
|
|
|
13 |
1 |
1 |
8 |
|
49 |
91,7 |
|
| 1985 |
2 |
20 |
2 |
|
|
|
11 |
4 |
1 |
9 |
|
49 |
89,9 |
|
| 1988 |
3 |
21 |
3 |
|
|
|
10 |
4 |
1 |
7 |
|
49 |
85,4 |
|
| 1991 |
2 |
18 |
2 |
|
2 |
|
8 |
4 |
3 |
10 |
|
49 |
85,8 |
|
| 1994 |
3 |
18 |
3 |
|
|
6 |
7 |
3 |
1 |
8 |
|
49 |
86,0 |
|
| 1998 |
5 |
18 |
3 |
|
|
7 |
5 |
2 |
2 |
7 |
|
49 |
79,95 |
|
| 2002 |
5 |
20 |
3 |
|
|
4 |
6 |
4 |
2 |
5 |
|
49 |
77,13 |
|
| 2006 |
3 |
17 |
3 |
|
|
6 |
7 |
3 |
2 |
8 |
|
49 |
79,72 |
|
| 2010 |
3 |
18 |
3 |
1 |
|
3 |
4 |
2 |
1 |
8 |
|
43 |
81,59 |
|
| 2014 |
3 |
19 |
5 |
3 |
|
|
3 |
2 |
1 |
7 |
|
43 |
83,29 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
- ^ Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.[1] s. 1, 21–23
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
Syrien
Finland
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Somalia
Irak
Iran
Norge
Thailand
Tyskland
Polen
/
Kina
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Turkiet
Sovjetunionen
Island
