Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.
Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.[9] År 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 153, eller 12,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 755 den 31 december 2014).[10]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härnösands kommun 24 755 personer. Av dessa var 2 746 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]
Från söder mot norr genomkorsas kommunen av E4 och Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg mellan Sundsvall och Umeå. Länsväg 331 sträcker sig i nord-sydlig riktning i kommunens västra delar. Kommunen har gjort stora satsningar på kollektivtrafik och anses vara den första kommunen i Sverige med en helt fossilfri fordonsflotta för allmänna kommunikationer.
Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Åren 1976–1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. Åren 1998–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–2010 styrde Alliansen och Sjukvårdspartiet, med Anders Gäfvert (M) som kommunstyrelsens ordförande. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd. Den 1 augusti 2018 blev Andreas Sjölander (S) kommunstyrelsens ordförande. I valet 2018 tappade den S, MP och V 6 av sina 27 mandat och förlorade därmed majoriteten i kommunfullmäktige. Efter förhandlingar har en ny majoritet bildats bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Syrien
Finland
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Somalia
Irak
Iran
Norge
Thailand
Tyskland
Polen
/
Kina
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Turkiet
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Härnösands kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
