Härnösands kommun

	Härnösands kommun; Kommun
	Härnösands rådhus;
Slogan	Älskade Härnösand
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Ångermanland
Län	Västernorrlands län
Centralort	Härnösand
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	1 938,8 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 058,27 kvadratkilometer
- därav vatten	880,53 kvadratkilometer
Folkmängd	25 114 (2020-12-31)
Bef.täthet	23,73 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	62°38′00″N 17°56′00″Ö / 62.633333333333°N 17.933333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Ångermanlands domkrets (2002-02-25–); Härnösands domsaga (–2002-02-25)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2403
Anställda	2 575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2280
GeoNames	2707682
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Härnösands kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Härnösand som även är länets residensstad.

Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Ångermanland med Bottenhavet i öster. Från nordväst mot sydöst rinner Ångermanälven genom kommunen som i sydväst gränsar till Timrå kommun, i nordväst till Sollefteå kommun samt i norr till Kramfors kommun, alla i Västernorrlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hemsö, Häggdånger, Härnö, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Härnösands stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1873 införlivades Härnö landskommun i staden

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av de tidigare kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö medan Härnösands stad och Högsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades Säbrå och Högsjö landskommuner i staden. Härnösands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Härnösands stad.^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga..^[8]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.

Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.^[9] År 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.

Säbrå landskommun
(1952–68)

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Härnösands kommun 1970–2020

År			Invånare
1970			26 953
1975			27 051
1980			27 756
1985			27 338
1990			27 446
1995			27 326
2000			25 493
2005			25 227
2010			24 611
2015			25 066
2020			25 114
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 153, eller 12,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 755 den 31 december 2014).^[10]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härnösands kommun 24 755 personer. Av dessa var 2 746 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[11]

Födelseland^[11]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&022009.&&&&&022 009
2	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0501.&&&&&0501
3	Syrien	&&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326
4	Finland	&&&&&&&&&&&&0285.&&&&&0285
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250
6	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207
7	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0163.&&&&&0163
8	Somalia	&&&&&&&&&&&&0144.&&&&&0144
9	Irak	&&&&&&&&&&&&0136.&&&&&0136
10	Iran	&&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095
11	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094
12	Norge	&&&&&&&&&&&&&083.&&&&&083
13	Thailand	&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080
14	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
15	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
15	Polen	&&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
17	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052
18	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&036.&&&&&036
19	Kina	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034
20	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
21	Danmark	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
22	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
26	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Härnösands kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[12]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Härnösands kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Härnösand	&&&&&&&&&&018426.&&&&&018 426
2	Älandsbro	&&&&&&&&&&&&0928.&&&&&0928
3	Ramvik	&&&&&&&&&&&&0450.&&&&&0450

Centralorten är i fet stil.

Öar[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från söder mot norr genomkorsas kommunen av E4 och Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg mellan Sundsvall och Umeå. Länsväg 331 sträcker sig i nord-sydlig riktning i kommunens västra delar. Kommunen har gjort stora satsningar på kollektivtrafik och anses vara den första kommunen i Sverige med en helt fossilfri fordonsflotta för allmänna kommunikationer.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Åren 1976–1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. Åren 1998–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–2010 styrde Alliansen och Sjukvårdspartiet, med Anders Gäfvert (M) som kommunstyrelsens ordförande. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd. Den 1 augusti 2018 blev Andreas Sjölander (S) kommunstyrelsens ordförande. I valet 2018 tappade den S, MP och V 6 av sina 27 mandat och förlorade därmed majoriteten i kommunfullmäktige. Efter förhandlingar har en ny majoritet bildats bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2021
Ordförande	S	Göran Norlander
Förste vice ordförande	M	Kristoffer Bodin
Andre vice ordförande	L	Eva Olstedt-Lundgren

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Andreas Sjölander
Förste vice ordförande	V	Ingrid Nilsson
Andre vice ordförande	C	Christina Lindberg

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Arbetslivsnämnden	KD	Sverker Ågren	S	Nina Skyttberg
Samhällsnämnden	MP	Knapp Britta Thyr	S	Magnus Oskarsson
Skolnämnden	S	Monica Fällström	V	Åke Hamrin
Socialnämnden	S	Krister Fagerström McCarty	V	Birgitta Alevård
Valnämnden	S	Sig-Britt Ahl	MP	Kersti Östensson

Mandatfördelning i Härnösands kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

22

13

5

1

6

2

22

13

5

6

49

88,9

40

9

1973

2

22

16

3

1

5

2

22

16

3

5

49

92,3

38

11

1976

2

21

17

3

1

5

2

21

17

3

5

49

92,5

35

14

1979

3

21

15

2

1

7

3

21

15

2

7

49

91,6

35

14

1982

2

22

2

13

1

8

2

22

2

13

8

49

91,7

33

16

1985

2

20

2

11

4

1

9

2

20

2

11

4

9

49

89,9

34

15

1988

3

21

3

10

4

1

7

3

21

3

10

4

7

49

85,4

33

16

1991

2

18

2

8

4

3

10

2

18

2

8

4

3

10

49

85,8

29

20

1994

3

18

3

6

7

3

1

8

3

18

3

6

7

3

8

49

86,0

27

22

1998

5

18

3

7

5

2

7

5

18

3

7

5

2

7

49

79,95

27

22

2002

5

20

3

4

6

4

2

5

20

3

4

6

4

2

5

49

77,13

25

24

2006

3

17

3

6

7

3

2

8

3

17

3

6

7

3

2

8

49

79,72

27

22

2010

3

18

3

1

3

4

2

1

8

3

18

3

4

2

8

43

81,59

23

20

2014

3

19

5

3

2

1

7

3

19

5

3

2

7

43

83,29

24

19

2018

4

14

3

5

2

8

4

14

3

5

2

8

43

85,29

22

21

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
^ Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811140646/http://www.harnoforskare.se/bafvernytt_032/bn_032.pdf. Läst 13 augusti 2011. s. 1, 21–23
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[0659ce8b7e95aea8b374aac9226fa3b408cd09c7-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)

[9] Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811140646/http://www.harnoforskare.se/bafvernytt_032/bn_032.pdf. Läst 13 augusti 2011. s. 1, 21–23

[10] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)

[Scbfödelseland-11] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]