Härnösands kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Härnösands kommun
Kommun
Härnösands rådhus
Härnösands rådhus
Härnösand vapen.svg
Vapensköld för Härnösands kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västernorrlands län
Landskap Ångermanland
Domkrets Ångermanlands domkrets
Läge 62°38′0″N 17°56′0″Ö / 62.63333°N 17.93333°Ö / 62.63333; 17.93333
Centralort Härnösand
Areal 1 100,96 km² (2015-01-01)[1]
106:e största (av 290)
 - land 1 058,32 km²
 - vatten 42,64 km²
Folkmängd 25 172 (2018-09-30)[2]
105:e största (av 290)
Befolkningstäthet 23,78 invånare/km²[2][1]
159:e högsta (av 290)
GeoNames 2707682
Kommunkod 2280
Tätortsgrad (%) 79 (2015)[4]
Antal anställda 2 425 ()[3]
Härnösand Municipality in Västernorrland County.png
Webbplats: www.harnosand.se
Lantmäteriets kommunavgränsning

Härnösands kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Härnösand som även är länets residensstad.

Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Ångermanland med Bottenhavet i öster. Från nordväst mot sydöst rinner Ångermanälven genom kommunen som i sydväst gränsar till Timrå kommun, i nordväst till Sollefteå kommun samt i norr till Kramfors kommun, alla i Västernorrlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hemsö, Häggdånger, Härnö, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Härnösands stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1873 införlivades Härnö landskommun i staden

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av de tidigare kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö medan Härnösands stad och Högsjö landskommun förblev oförändrade.

1969 införlivades Säbrå och Högsjö landskommuner i staden. Härnösands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Härnösands stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga..[6]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.

Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.[7] År 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Härnösands kommun 1970–2018
År Invånare
1970
  
26 953
1975
  
27 051
1980
  
27 756
1985
  
27 338
1990
  
27 446
1995
  
27 326
2000
  
25 493
2005
  
25 227
2010
  
24 611
2015
  
25 066
2018
  
25 172
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 153, eller 12,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 755 den 31 december 2014).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härnösands kommun 24 755 personer. Av dessa var 2 746 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Härnösands kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Härnösands kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Härnösand &&&&&&&&&&018426.&&&&&018 426
2 Älandsbro &&&&&&&&&&&&0928.&&&&&0928
3 Ramvik &&&&&&&&&&&&0450.&&&&&0450

Centralorten är i fet stil.

Öar[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från söder mot norr genomkorsas kommunen av E4 och Ådalsbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg mellan Sundsvall och Umeå. Länsväg 331 sträcker sig i nord-sydlig riktning i kommunens västra delar.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Åren 19761982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. Åren 19982006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–2010 styrde Alliansen och Sjukvårdspartiet, med Anders Gäfvert (M) som kommunstyrelsens ordförande. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd. Från 1 augusti 2018 är Andreas Sjölander (S) kommunstyrelsens ordförande.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Jasenko Omanovic
Förste vice ordförande
MP
Per Sander
Andre vice ordförande
M
Kristoffer Bodin

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Andreas Sjölander
Förste vice ordförande
MP
Karin Frejarö
Andre vice ordförande
M
Anders Gäfvert
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Krister Fagerström McCarty
S
Agneta Jonsson
Skolnämnden
S
Ann-Christin Myrgren
V
Åke Hamrin
Samhällsnämnden
S
Sara Nylund
MP
Knapp Britta Thyr
Arbetslivsnämnden
S
Stig Nilsson
V
Anders Bergqvist
Valnämnden
S
Sig-Britt Ahl
MP
Kersti Östensson

Mandatfördelning i Härnösands kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDSJVPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022213516
2221356
4988,9
409
197322216315
2221635
4992,3
3811
197622117315
2211735
4992,5
3514
197932115217
3211527
4991,6
3514
1982222213118
2222138
4991,7
3316
1985220211419
22021149
4989,9
3415
1988321310417
32131047
4985,4
3316
19912182284310
2182284310
4985,8
2920
1994318367318
31836738
4986,0
2722
1998518375227
518375227
4979,95
2722
2002520346425
520346425
4977,13
2524
2006317367328
317367328
4979,72
2722
20103183134218
31833428
4381,59
2320
2014319533217
31953327
4383,29
2419
2018414355228
414355228
4385,29
2221
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  7. ^ Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811140646/http://www.harnoforskare.se/bafvernytt_032/bn_032.pdf. Läst 13 augusti 2011.  s. 1, 21–23
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.