Köpenhamns flygplats

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kastrups flygplats)
Hoppa till: navigering, sök
Köpenhamns flygplats
Københavns Lufthavn
Köpenhamns flygplats
EKCH på kartan över Danmark
Airplane silhouette.svg
EKCH
Flygplatsens läge i Danmark
Allmän information
OrtTårnby, Danmark
FlygplatstypInternationell flygplats
IATA-kodCPH
ICAO-kodEKCH
DriftbolagKøbenhavns Lufthavne A/S
Öppningsår1925
Höjd över havet5 m / 16 fot
Koordinater55°37′43″N 12°38′49″Ö / 55.62861°N 12.64694°Ö / 55.62861; 12.64694
Banor
RiktningDimensioner i meterBeläggning
LängdBredd
04L/22R3 600Asfalt
04R/22L3 300Asfalt
12/302 800Asfalt/Betong
Statistik
Passagerare (2015)26 610 332
Varav inrikes (2015)1 612 884
Varav utrikes (2015)24 997 448

Köpenhamns flygplats (danska: Københavns Lufthavn;[1] engelska: Copenhagen Airport) (IATA: CPHICAO: EKCH), i vardagsmun även benämnt Kastrups flygplats, är Köpenhamns internationella flygplats, belägen i Tårnby kommun (och en mindre del Dragør kommun) på Amager sydost om centrala Köpenhamn. Denna flygplats har landförbindelser med övriga Danmark och med Sydsverige. Flygplatsen är Skandinaviens största. Antal passagerare var år 2015 26,61 miljoner, varav 25,00 miljoner utrikes.[2] 2016 ökade antalet till 29,1 miljoner.[3] Flygplatsens järnvägsstation är också en av Danmarks mest trafikerade.

Var femte direktavresande kommer från Sverige,[4] till vilket de direkta Öresundstågen från Göteborg, Kalmar och Karlskrona (alla via Malmö och Lund) bidragit. Därtill är Köpenhamns flygplats en viktig transfer-hub för passagerare till/från Arlanda (Stockholm), Gardermoen (Oslo), Landvetter och Örebro, Stavanger och Bergen. Av de cirka 1700 anställda på flygplatsen är också cirka en tredjedel svenskar, och utrop sker blandat på svenska, danska och engelska. Från Roskildes flygplats, som ägs av Copenhagen Airport, avgår privatflyg samt en del inrikesflyg bland annat till öar utan fast förbindelse[5]. Inrikesflyget planeras minskas, kopplat till uppsnabbning av tåg[6].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen började användas som flygfält under 1920-talet. Fördelarna med läget var att man hade en plan yta och låg nära vatten, vilket var viktigt då sjöflygplan fortfarande användes i stor utsträckning. 1934 invigdes den första terminalen på flygplatsen (delvis nuvarande terminal 1 för inrikesflyg) och användes då för danskt inrikesflyg till Bornholm och Ålborg liksom för utlandsflyget som fanns, framförallt linjer till Hamburg och Berlin men även till Stockholm via Malmö. Under andra världskriget besattes flygplatsen den 9 april 1940 av tyska flygplan som inte mötte något motstånd utan kunde landa enkelt. Flygplatsen förblev i tysk besittning till 5 maj 1945 då de tyska styrkorna i Danmark kapitulerade.

Flygplatsområdet.

Efter kriget dröjde det tills utlandstrafiken utanför Norden kom igång igen då de viktiga flygförbindelserna mot Tyskland var utslagna flera år framöver. När SAS grundades 1946 blev Köpenhamns flygplats tillsammans med Fornebu i Oslo och Bromma en hub för utlandstrafiken.

1947 omkom Sveriges arvprins Gustaf Adolf i flygolyckan vid Kastrup. Planet på väg mot Stockholm hade precis lyft när det havererade och alla ombord omkom.

Flygplatsen byggdes ut i etapper under 1950- och 1960-talen i samband med att den internationella flygtrafiken ökade. Köpenhamns flygplats hade blivit SAS huvudnav för långdistanslinjer, eftersom Bromma har för korta banor för stora jetplan med mycket bränsle, och för att man gärna ville locka resenärer från kontinenten. Flygplatsen kom därmed att få flera betydelsefulla långdistanslinjer Det har framför allt varit den internationella trafiken som varit av betydelse för flygplatsen, då inrikesflygets roll minskat alltmer i samband med brobyggen över bälten, förbättrade väg- och järnvägar med mera. Från 1964 till 2000 körde Flygbåtarna svävare som tog flygpassagerare mellan Svävarterminalen i Malmö och en hamn som fanns i utkanten av flygplatsen varifrån man körde passagerarna vidare i bussar. Öresundsbrons öppnande år 2000 betydde slutet för svävartrafiken, liksom för vissa flyglinjer till södra Sverige.

Länge stod en politisk strid om flygplatsens framtida vara eller icke-vara. I Storplanen för Köpenhamn ansåg utredare på 1960-talet att Kastrup behövde ersättas med en ny flygplats, förslagsvis på det nästintill obebodda Saltholm samtidigt som man då skulle bygga Öresundsbron mot Malmö. Fördelarna var att man hade närmast obegränsat med landområde att bebygga och att det inte längre skulle bullerstöra invånarna i Köpenhamn och Dragör, vilket var en viktig synpunkt då bullernivåerna ökade i samband med jetflygplanens lanserande. 1973 kom förslaget upp i Folketinget men föll då på kostnaderna, som ansågs vara för höga, samtidigt som Danmark vid den tiden genomled en lågkonjunktur. Under 1970-talets slut rasade debattens vågor åter höga vilket slutade med att Saltholm fredades 1980 samtidigt som man tog ett principbeslut samma år om att satsa på en utbyggnad av Kastrup. Flygbuller av idag är heller inte vad det har varit, moderna flygplan är tystare, stiger snabbare och genererar mindre avgaser.

Under de senaste decennierna har man satsat på en rejäl utbyggnad över hela flygplatsområdet och av terminalerna vilket fortgår än. Stora Bältbron (1997) innebar en kraftig minskning i inrikesflygtrafiken. 1998 invigdes Terminal 3, motorvägen E20 och Öresundsbanan till flygplatsen, 1999 invigdes flera parkeringshus. Öresundsbron (2000) innebar en minskning av flygtrafiken med Sydsverige. Å andra sidan skulle många av dessa passagerare byta till andra plan på Köpenhasmns flygplats och använder flygplatsen ändå. Hösten 2007 blev metrons förlängning från Lergravsparken till flygplatsen klar. Även en mindre terminal för lågprisflyg, kallad "CPH-Go" har tagits i bruk. Framtida utbyggnader av flygplatsen inkluderar en Terminal 4 och en utbyggnad mot öster, mot Öresund. Parallellbanesystemet skall anpassas för Airbus A380. Senare kommer eventuellt även bana 12/30 att både ändra riktning (och då istället bli bana 13/31) och förskjutas österut.

De största flygbolagen på Kastrup, räknat efter antal passagerare, var år 2016 SAS (36 procent av alla passagerare), Norwegian (17 procent), Ryanair (6,6 procent) och Easyjet (5,4 procent).[7]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen
Københavns Lufthavn, CPH
Copenhagen Train Station Airport Kastrup.jpg
Ett tåg på järnvägsstationen under terminalen
Stationsinformation
OrtKöpenhamn
Öppnade1998
Trafikeras avDSB
SJ AB
TrafiktypPassagerare
Kapacitet
Antal spår2 resandespår
Förbindelser
Övriga trafikslagBussar
Flyg
Metron
Anslutande linjerÖresundsbanan
M under icon.png Lufthavnen
Lufthavnen Station Kastrup.JPG
Lufthavnen metrostation, byggd på en bro ovanför Öresundsbanans spår
Stationsinformation
StadKöpenhamn
Ingång frånKastrups flygplats
Invigd2007
Kapacitet
Antal plattformar1
Förbindelser
LinjeM2
Ett öresundståg av model X31 på Kastrup.

Från år 2007 finns en ändstation på linje M2 av Köpenhamns Metro med trafik i 4- eller 6-minutersintervall mot centrala Köpenhamn. Stationen kallas "Lufthavnen" och är belägen på en bro intill Terminal 3.

Flygplatsen har en järnvägsstation med 20-minuters öresundstågstrafik på sträckan Malmö–Köpenhamn, vändande danska intercity- och Re-tåg, samt i SJ:s regi X 2000 till/från Stockholm, sommartid även Göteborg. Stationen, som kallas "Copenhagen Airport", och som efter Hovedbanegården och Nørreport är östra Danmarks tredje största station för fjärr- och regionaltåg,[8] har två perronger, vilket medför vissa kapacitetsbegränsningar, och ett förbigångsspår för godståg. Den är nedgrävd intill Terminal 3, med kort gångavstånd för flygresande.

Motorvägen mellan Malmö och Köpenhamn går också förbi Kastrup. Busstrafiken är också omfattande, med många stadsbusslinjer mot centrala Köpenhamn, men även svenska operatörer, som Swebus Express, kör till Kastrup från många orter i Sverige. De ankommer och avgår från gatan alldeles bredvid stationen.

Både svensk och dansk taxi kör till flygplatsen från respektive sida, från svensk sida fördyrar broavgiften priset.

Terminaler[redigera | redigera wikitext]

Terminal 3.
Insidan av flygplatsen.

Terminal 1 (1969) bestod av sju sammanbyggda paviljonger och kallas därför också "De syv små hjem". Terminalen användes för inrikesflyg (inte Färöarna eller Grönland). Terminal 1 (incheckningshallen) stängdes våren 2015 och dess gater räknas efter det som en del av terminal 2. All inrikestrafik går sedan dess från övriga terminaler blandat med utrikestrafik.

Terminal 2 (1964) fungerade uteslutande som utrikesterminal fram till 1998, då Terminal 3 invigdes. I samband med byggandet av Terminal 2 fick Københavns Lufthavn också kännetecknet[förtydliga] "De fire Vinde".

Terminal 3 (1998) är den nyaste terminalen. Utöver att den är flygterminal, fungerar den också som järnvägsstation för fjärresenärer, som skall till andra platser i Danmark eller till Sverige via Öresundsbron. Även metron kör till Terminal 3, ovanför järnvägsstationen.

Terminal 3 används som primärterminal av SAS och deras samarbetspartners i Star Alliance, medan andra utrikesflygningar avgår från Terminal 2.

CPH Go (2010) CPH Go är en terminal, egentligen en byggnad med gater i terminal 2. Den är byggd för lågprisbolag och har ingen transferfunktion, dvs allt bagage lämnas ut till passagerarna. Wizz air, easyJet, Transavia och Ryanair använder terminalen.

Både den vingformade ankomsthallen – samt Hotel Hilton Copenhagen Airport (2001) är ritade av Vilhelm Lauritzen.

Det nya kontrolltornet är byggt för Naviair av ett konsortium bestående av arkitekterna Vilhelm Lauritzen, rådgivande ingenjörerna Moe och Brødsgaard samt entreprenörfirman E. Pihl & Søn. Tornet är ännu inte taget i operationellt bruk.

Man har god utsikt över parkerade plan från terminalerna, dock endast om man passerat säkerhetskontrollen (endast med flygbiljett). Om man vill se plan starta och landa är Amager Landevej väster om banorna (där det finns ett hamburgerställe), eller Kystvejen nordöst om banorna bra ställen.

Passpolisen kan utfärda tillfälliga danska pass.[9]. Svenska tillfälliga pass utfärdas hos Malmö-polisen, Malmö flygplats (svårt att hinna) eller ambassaden i Köpenhamn.

Bansystem[redigera | redigera wikitext]

Kastrup har tre anlagda start- och landningsbanor, vilket ger tillgång till sex val av start eller landning. Två av banorna är parallella och används vid normala väderförhållanden på så sätt att en bana för startande flygplan och dess parallellbana för landande flygplan. Detta system infördes på tidigt 1970-tal och ger hög kapacitet. Man startar och landar alltid åt samma håll, normalt i motvind. Tvärbanan används vid speciella vindförhållanden och (om möjligt) vid förfrågan från flygplan. Bana 22L (som används vid landning med vind från syd eller väst) är utrustad med Instrument Landing System (ILS) kategori 3, vilket innebär att flygplan kan landa utan någon sikt alls (under förutsättning att vindförhållandena inte stör, men det är sällan både blåsigt och dimmigt samtidigt).

  • "Nya parallellbanan"
    • underlag asfalt
    • bana 22R (mot sydväst) 3300 m ILS CAT II (110.9 MHz)
    • bana 04L (mot nordost) 3300 m ILS CAT II (110.5 MHz)
  • "Gamla parallellbanan"
    • underlag asfalt
    • bana 22L (mot sydväst) 3000 m ILS CAT III (109.5 MHz)
    • bana 04R (mot nordost) 3000 m ILS CAT II (109.3 MHz)

parallellbanorna har exakt riktning, bana 22L/R har kompassriktningen 220 grader, och 04L/R 40 grader

  • "Tvärbanan"
    • underlag betong
    • bana 12 (122 grader, mot sydost) 2800 m ILS CAT I (109.9 MHz)
    • bana 30 (302 grader, mot nordväst) 2800 m ILS CAT II (108.9 MHz)

På flygspråk har en bana alltid två nummer, baserat på banans kompassriktning, ett nummer per riktning (sista siffran stryks efter matematisk avrundning till tiotal grader, är exempelvis banans kompassriktning 148 gr får banan nr 15, och från motsatt håll 33). Beteckningar R och L står för höger respektive vänster. (Även C kan förekomma om det finns tre parallellbanor). Bana 12/30 är egentligen längre än 2800m , men på grund av ljudrestriktioner får ett antal hundra meter av banans västliga ände ej användas annat än i nödfall. Inflygningar till bana 12 är under bullerrestriktioner. Samtliga banor saknar slope det vill säga de lutar inte, och deras höjd över havet är 17-20 fot (omkring 5-6 meter över havet).

Destinationer[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer
Adria Airways Ljubljana
Aegean Airlines Aten
Säsong: Heraklion, Kalamata, Rhodos
Aeroflot Moskva-Sjeremetevo
Air Arabia Maroc Agadir
airBaltic Riga
Air Cairo Säsongscharter: Sharm el-Sheikh
Air Canada Toronto-Pearson
Air China Peking (återupptas 30 maj 2018)[10]
Air Europa Säsong: Madrid
Air France Paris–Charles de Gaulle
Säsong: Bordeaux
Air Greenland Kangerlussuaq
Säsong: Narsarsuaq
Air India Delhi
Air Serbia Belgrad
Alitalia Milano-Linate, Rom-Fiumicino
Alsie Express Sønderborg
Atlantic Airways Vágar
Säsong: Bastia
Säsongscharter: Innsbruck
AtlasGlobal Istanbul–Atatürk
Austrian Airlines Wien
Säsong: Innsbruck
BH Air Säsongscharter: Burgas
Blue Air Bukarest, Turin
British Airways London-Heathrow
Brussels Airlines Bryssel
Bulgarian Air Charter Säsongscharter: Varna
Cathay Pacific Säsong: Hongkong (startar 2 maj 2018)[11]
Cobalt Air Larnaca (startar 27 mars 2018)[12]
Croatia Airlines Zagreb
Säsong: Split (startar 5 maj 2018)[13]
Czech Airlines Prag
Danish Air Transport Bornholm, Karup
Säsong: Sharm el-Sheikh
Säsongscharter: Burgas, Chania, Kefalinia, Larnaca, Sitia, Tirana (startar 13 juni 2018)[14]
Delta Air Lines Säsong: New York-JFK
easyJet Berlin–Schönefeld, Berlin–Tegel, Bristol, Edinburgh, London–Gatwick, Lyon, Manchester, Milano–Malpensa, Paris–Charles de Gaulle
Säsong: Venedig, Åre Östersund
easyJet Switzerland Basel/Mulhouse, Genève
EgyptAir Kairo
Emirates Dubai-International
Eurowings Düsseldorf
Finnair Helsingfors
Iberia Express Madrid
Icelandair Reykjavik-Keflavík
Iraqi Airways Bagdad, Basra, Najaf
Jet2.com Leeds Bradford, Newcastle upon Tyne
Jet Time Charter: Antalya, Aqaba, Bodrum, Burgas, Chambéry, Chania, Dalaman, Dubrovnik, Fuerteventura, Gazipaşa, Gran Canaria, Grenoble, Heraklion, Hurghada, Innsbruck, Izmir, Kangerlussuaq, Kefalinia, Korfu, Kos, Lanzarote, Larnaca, Málaga, Malta, Marsa Alam, Palma de Mallorca, Ponta Delgada, Rhodos, Salzburg, Samos, Sharm el-Sheikh, Skiathos, Teneriffa-Syd
KLM Amsterdam
LOT Polish Airlines Warszawa-Chopin
Lufthansa Frankfurt, München
Luxair Luxemburg
Middle East Airlines Säsong: Beirut
Montenegro Airlines Säsong: Podgorica, Tivat (återupptas 15 juni 2018)[15]
Nordica Groningen, Tallinn (återupptas 27 april 2018),[16] Örebro (PSO)
Norwegian Air Shuttle Alicante, Amsterdam, Bangkok-Suvarnabhumi, Barcelona, Bergen, Berlin-Schönefeld, Budapest, Dubai-International, Dublin, Edinburgh, Fort Lauderdale, Funchal, Gran Canaria, Helsingfors, Kraków, Lissabon, London-Gatwick, Los Angeles, Madrid, Málaga, Marrakech, Milano-Malpensa, New York-JFK, Nice, Oslo-Gardermoen, Orlando, Paris-Orly, Prague, Pristina (startar 28 mars 2018),[17] Riga, Rom-Fiumicino, Stockholm-Arlanda, Tel Aviv-Ben Gurion, Zagreb, Ålborg
Säsong: Agadir, Aten, Bastia (startar 28 april 2018),[18] Belgrad, Burgas, Catania, Chania, Dubrovnik, Faro, Genève, Grenoble, Heraklion, Ibiza, Korfu, Kos, Larnaca, Las Vegas, Malta, Marseille, Montpellier, Oakland, Olbia, Palma de Mallorca, Pisa, Rhodos, Salzburg, Sarajevo, Split, Teneriffa-Syd, Varna, Venedig
Nouvelair Säsong: Monastir (startar 31 mars 2018)[19]
Pakistan International Airlines Islamabad, Lahore
Pegasus Airlines Istanbul-Sabiha Gökçen
Säsong: Antalya
Primera Air Säsongscharter: Dalaman, Enfidha, Faro, Fuerteventura, Gran Canaria, Jersey, Kalamata, Lamezia Terme (startar 5 juni 2018),.[20] Lanzarote, Lissabon, Menorca, Palma de Mallorca, Ponta Delgada, Rhodos, Santorini, Teneriffa-Syd, Varna, Zakynthos
Charter: Alicante, Aten (startar 22 maj 2018),[21] Barcelona, Kos (startar 17 maj 2018),[22] La Palma, Málaga
Qatar Airways Doha
Royal Air Maroc Casablanca
Royal Jordanian Amman–Drottning Alia (återupptas 3 juni 2018)[23]
Ryanair Alicante, Bergamo, Bologna, Budapest, Charleroi, Dublin, Edinburgh, Kaunas, Köln/Bonn, London-Luton, London–Stansted, Madrid, Málaga, Porto, Rom-Ciampino
Säsong: Neapel, Teneriffa-Syd, Thessaloniki, Valencia, Zadar
S7 Airlines Säsong: Sankt Petersburg (startar 2 juni 2018)[24]
Scandinavian Airlines Aberdeen, Amsterdam, Aten, Beirut (startar 24 mars 2018),[25] Bergen, Berlin-Tegel, Billund, Birmingham, Bologna, Boston, Bryssel, Bukarest, Chicago-O'Hare, Dublin, Düsseldorf, Faro, Frankfurt, Gdańsk, Genève, Göteborg, Hamburg, Hannover, Helsingfors, Kraków, London-Heathrow, Málaga, Manchester, Miami, Milano-Malpensa, München, Newark, Nice, Oslo-Gardermoen, Palanga, Palma de Mallorca, Paris–Charles de Gaulle, Peking, Poznań, Prag, Reykjavik-Keflavik, Riga, Rom-Fiumicino, San Francisco, Shanghai-Pudong, Stavanger, Stockholm-Arlanda, Stuttgart, Tallinn, Tokyo-Narita, Trondheim, Vágar, Venedig, Vilnius, Warszawa-Chopin, Washington-Dulles, Wien, Wrocław, Zürich, Ålborg, Århus
Säsong: Alicante, Barcelona, Biarritz, Chania, Dubrovnik, Edinburgh, Fuerteventura, Gazipaşa (återupptas 24 mars 2018),[26] Genua (startar 24 mars 2018),[25] Gran Canaria, Lissabon (startar 25 mars 2018),[25] Malta, Montpellier, Neapel, Olbia, Palermo, Pisa, Pristina, Pula, Salzburg, Sankt Petersburg, Sarajevo (startar 24 mars 2018),[25] Split, Teneriffa–Syd, Thessaloniki, Toulon (startar 21 april 2018),[25] Tromsø, Ålesund
Singapore Airlines Singapore
Small Planet Airlines (Tyskland) Säsongscharter: Ioánnina (startar 14 maj 2018)
SunExpress Säsongscharter: Antalya, Izmir, Konya
Swiss International Air Lines Zürich
TAP Air Portugal Lissabon
Thai Airways Bangkok-Suvarnabhumi
Säsong: Phuket
Thomas Cook Airlines Scandinavia Charter: Antalya, Banjul (startar 30 oktober 2018), Bodrum, Cancún, Chania, Dalaman, Funchal, Gran Canaria, Heraklion, Hurghada, Ibiza, Kos, Larnaca, Mytilene, Palma de Mallorca, Preveza, Punta Cana, Rhodos, Sal, Sharm El Sheikh, Skiathos, Teneriffa–Syd, Varadero
Transavia Eindhoven
TUI Airways Säsongscharter: Cancún, Krabi, Mauritius, Phuket, Phu Quoc
TUIfly Nordic Charter: Antalya, Burgas, Gran Canaria, Izmir, Krabi, Lanzarote, Larnaca, Phuket, Puerto Plata, Pula (startar 5 maj 2018)
Turkish Airlines Istanbul-Atatürk
Säsong: Ankara, Istanbul-Sabiha Gökçen, Konya
Ukraine International Airlines Kiev–Boryspil (startar 25 april 2018)[27]
Vueling Airlines Barcelona, Málaga, Paris–Orly
Säsong: Florens, Rom–Fiumicino
Widerøe Haugesund, Kristiansand, Sandefjord
Wizz Air Kiev-Zjuljany, Sibiu (startar 22 juni 2018),[28] Skopje, Sofia
WOW air Reykjavik-Keflavik


Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Denmark.svg Danmarksportalen

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Københavns Lufthavn”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kobenhavns-lufthavn. Läst 11 april 2018. 
  2. ^ ”About CPH - News”. Københavns Lufthavne A/S. 13 januari 2016. https://www.cph.dk/en/about-cph/press/news/cph-copenhagen-airport-grew-passenger-traffic-by-one-millions-in-2015/. Läst 22 januari 2016. 
  3. ^ ”Kastrup växer...”. http://www.hd.se/2016-12-27/kastrup-vaxer-sa-in-i-norden. Läst 27 december 2016. 
  4. ^ SIKA Rapport 2007:1, Samverkan kring regionförstoring, ISSN 1402-6651, sid 19
  5. ^ http://aircat.dk/ruteflyvning
  6. ^ Köpenhamn–Ålborg planeras få 3 timmar tågrestid, mot 4½ år 2015
  7. ^ News Øresund (13 januari 2017). ”News Øresund Sverige » Ryanair tredje största flygbolaget på Kastrup”. www.newsoresund.se. http://www.newsoresund.se/ryanair-tredje-storsta-flygbolaget-pa-kastrup/. Läst 26 februari 2018. 
  8. ^ Østtællingsrapport 2007 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. sid. 30
  9. ^ Har du styr på passet?
  10. ^ Air China resumes Copenhagen service from late-May 2018” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276549/air-china-resumes-copenhagen-service-from-late-may-2018/. Läst 12 februari 2018. 
  11. ^ Cathay Pacific adds new European service in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/274552/cathay-pacific-adds-new-european-service-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  12. ^ Cobalt Aero schedules new routes in 2018” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276852/cobalt-aero-schedules-new-routes-in-2018/. Läst 13 februari 2018. 
  13. ^ Croatia Airlines adds seasonal Split – Copenhagen in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275911/croatia-airlines-adds-seasonal-split-copenhagen-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  14. ^ Sverige får nytt direktflyg till Albanien” (på sv). Allt om Resor. 14 september 2017. https://www.expressen.se/allt-om-resor/resmal/europa/sverige-far-nytt-direktflyg-till-albanien/. Läst 13 februari 2018. 
  15. ^ Montenegro Airlines resumes Tivat – Copenhagen in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275593/montenegro-airlines-resumes-tivat-copenhagen-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  16. ^ ”Danish-Estonian Chamber of Commerce - Nordica launches Copenhagen line from April 27, 2018” (på en-GB). www.decc.ee. http://www.decc.ee/en/news/news/320-nordica-launches-copenhagen-line-from-april-27-2018. Läst 13 februari 2018. 
  17. ^ ”Norwegian to add fourth Pristina service”. EX-YU Aviation News. http://www.exyuaviation.com/2018/02/norwegian-to-add-fourth-pristina-service.html. Läst 13 februari 2018. 
  18. ^ Norwegian adds Copenhagen – Bastia service in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276357/norwegian-adds-copenhagen-bastia-service-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  19. ^ Nouvelair Tunisie adds Scandinavia flight in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276232/nouvelair-tunisie-adds-scandinavia-flight-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  20. ^ Primera Air adds seasonal Copenhagen – Lamezia Terme route in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275943/primera-air-adds-seasonal-copenhagen-lamezia-terme-route-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  21. ^ Primera Air schedules Copenhagen – Athens in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/274119/primera-air-schedules-copenhagen-athens-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  22. ^ Primera Air adds new Greek routes in S18” (på en-GB). Routesonline. http://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/273814/primera-air-adds-new-greek-routes-in-s18/. Läst 15 juli 2017. 
  23. ^ Royal Jordanian resumes Amman – Copenhagen route from June 2018” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/276558/royal-jordanian-resumes-amman-copenhagen-route-from-june-2018/. Läst 13 februari 2018. 
  24. ^ S7 Airlines expands European network from St. Petersburg in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275730/s7-airlines-expands-european-network-from-st-petersburg-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  25. ^ [a b c d e] SAS expands Copenhagen network in S18” (på en-GB). Routesonline. https://www.routesonline.com/news/38/airlineroute/275277/sas-expands-copenhagen-network-in-s18/. Läst 13 februari 2018. 
  26. ^ Scandinavian Airline SAS to introduce Direct Flights from Copenhagen to Sarajevo? - Sarajevo Times” (på en-US). Sarajevo Times. 17 oktober 2017. http://www.sarajevotimes.com/scandinavian-airline-sas-introduce-direct-flights-copenhagen-sarajevo/. Läst 13 februari 2018. 
  27. ^ Nyt flyselskab kommer til Københavns Lufthavn - InsideFlyer DK” (på da). InsideFlyer DK. 25 oktober 2017. https://insideflyer.dk/nyt-flyselskab-kommer-koebenhavns-lufthavn/. Läst 13 februari 2018. 
  28. ^ ”Welcome to the world of opportunity! | Wizz Air” (på en-GB). wizzair.com. https://wizzair.com/en-gb/information-and-services/about-us/news/2017/11/27/wizz-air-announced-expanding-sibiu-s-network#/. Läst 13 februari 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Copenhagen Airport, 9 februari 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]