Kastrups flygplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Kastrup (olika betydelser).
Kastrups flygplats
Københavns Lufthavn, Kastrup
Kastrups flygplats
EKCH på kartan över Danmark
Airplane silhouette.svg
EKCH
Flygplatsens läge i Danmark
Allmän information
Ort Kastrup, Danmark
Flygplatstyp Internationell flygplats
IATA-kod CPH
ICAO-kod EKCH
Driftbolag Copenhagen Airports A/S
Öppningsår 1925
Höjd över havet 5 m / 16 fot
Koordinater 55°37′43″N 12°38′49″Ö / 55.62861°N 12.64694°Ö / 55.62861; 12.64694
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
04L/22R 3 600 Asfalt
04R/22L 3 300 Asfalt
12/30 2 800 Asfalt/Betong
Statistik
Passagerare (2015) 26 610 332
Varav inrikes (2015) 1 612 884
Varav utrikes (2015) 24 997 448

Kastrups flygplats (danska: Københavns Lufthavn, Kastrup) (IATA: CPHICAO: EKCH) är Köpenhamns internationella flygplats, belägen i Tårnby kommun (och en mindre del Dragør kommun) på Amager sydöst om centrala Köpenhamn. Denna flygplats har landförbindelser med övriga Danmark och med Sydsverige. Flygplatsen är Skandinaviens största. Antal passagerare var år 2015 26,61 miljoner, varav 25,00 miljoner utrikes.[1] 2016 ökade antalet till 29,1 miljoner.[2] Flygplatsens järnvägsstation är också en av Danmarks mest trafikerade.

Var femte direktavresande kommer från Sverige,[3] till vilket de direkta Öresundstågen från Göteborg, Kalmar och Karlskrona (alla via Malmö och Lund) bidragit. Därtill är Kastrup en viktig transfer-hub för passagerare till/från Arlanda (Stockholm), Gardermoen (Oslo), Landvetter, Linköping, Norrköping och Örebro, Stavanger och Bergen. Av de ca 1700 anställda på flygplatsen är också ca en tredjedel svenskar och utrop sker blandat på svenska, danska och engelska. Från Roskilde flygplats, som ägs av Copenhagen Airport, avgår privatflyg samt en del inrikesflyg bl.a. till öar utan fast förbindelse[4]. Inrikesflyget planeras minskas, kopplat till uppsnabbning av tåg[5].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen började användas som flygfält under 1920-talet. Fördelarna med läget var att man hade en plan yta och låg nära vatten, vilket var viktigt då sjöflygplan fortfarande användes i stor utsträckning. 1934 invigdes den första terminalen på Kastrup (delvis nuv. Terminal 1 för inrikesflyg) och användes då för danskt inrikesflyg till Bornholm och Ålborg liksom för utlandsflyget som fanns, framförallt linjer till Hamburg och Berlin men även till Stockholm via Malmö. Under andra världskriget besattes flygplatsen den 9 april 1940 av tyska flygplan som inte mötte något motstånd utan kunde landa enkelt. Flygplatsen förblev i tysk besittning till 5 maj 1945 då de tyska styrkorna i Danmark kapitulerade.

Flygplatsområdet

Efter kriget dröjde det tills utlandstrafiken utanför Norden kom igång igen då de viktiga flygförbindelserna mot Tyskland var utslagna flera år framöver. När SAS grundades 1946 blev Kastrup tillsammans med Fornebu i Oslo och Bromma en hub för utlandstrafiken.

1947 omkom Sveriges arvprins Gustaf Adolf i flygolyckan vid Kastrup. Planet på väg mot Stockholm hade precis lyft när det havererade och alla ombord omkom.

Flygplatsen byggdes ut i etapper under 1950- och 1960-talen i samband med att den internationella flygtrafiken ökade. Kastrup hade blivit SAS huvudnav för långdistanslinjer, eftersom Bromma har för korta banor för stora jetplan med mycket bränsle, och för att man gärna ville locka resenärer från kontinenten. Kastrup kom därmed att få flera betydelsefulla långdistanslinjer Det har framför allt varit den internationella trafiken som varit av betydelse för flygplatsen, då inrikesflygets roll minskat alltmer i samband med brobyggen över bälten, förbättrade väg- och järnvägar med mera. Från 1964 till 2000 körde Flygbåtarna svävare som tog flygpassagerare mellan Svävarterminalen i Malmö och en hamn som fanns i utkanten av flygplatsen varifrån man körde passagerarna vidare i bussar. Öresundsbrons öppnande år 2000 betydde slutet för svävartrafiken, liksom för vissa flyglinjer till södra Sverige.

Länge stod en politisk strid om flygplatsens framtida vara eller icke-vara. I Storplanen för Köpenhamn ansåg utredare på 1960-talet att Kastrup behövde ersättas med en ny flygplats, förslagsvis på det nästintill obebodda Saltholm samtidigt som man då skulle bygga Öresundsbron mot Malmö. Fördelarna var att man hade närmast obegränsat med landområde att bebygga och att det inte längre skulle bullerstöra invånarna i Köpenhamn och Dragör, vilket var en viktig synpunkt då bullernivåerna ökade i samband med jetflygplanens lanserande. 1973 kom förslaget upp i Folketinget men föll då på kostnaderna, som ansågs vara för höga, samtidigt som Danmark vid den tiden genomled en lågkonjunktur. Under 1970-talets slut rasade debattens vågor åter höga vilket slutade med att Saltholm fredades 1980 samtidigt som man tog ett principbeslut samma år om att satsa på en utbyggnad av Kastrup. Flygbuller av idag är heller inte vad det har varit, moderna flygplan är tystare, stiger snabbare och genererar mindre avgaser.

Under de senaste decennierna har man satsat på en rejäl utbyggnad över hela flygplatsområdet och av terminalerna vilket fortgår än. Stora Bältbron (1997) innebar en kraftig minskning i inrikesflygtrafiken. 1998 invigdes Terminal 3, motorvägen E20 och Öresundsbanan till flygplatsen, 1999 invigdes flera parkeringshus. Öresundsbron (2000) innebar en minskning av flygtrafiken med Sydsverige. Å andra sidan skulle många av dessa passagerare byta till andra plan på Kastrup och använder flygplatsen ändå. Hösten 2007 blev metrons förlängning från Lergravsparken till flygplatsen klar. Även en mindre terminal för lågprisflyg, kallad "CPH-Go" har tagits i bruk. Framtida utbyggnader av flygplatsen inkluderar en Terminal 4 och en utbyggnad mot öster, mot Öresund. Parallellbanesystemet skall anpassas för Airbus A380. Senare kommer eventuellt även bana 12/30 att både ändra riktning (och då istället bli bana 13/31) och förskjutas österut.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen
Københavns Lufthavn, CPH
Copenhagen Train Station Airport Kastrup.jpg
Ett tåg på järnvägsstationen under terminalen
Stationsinformation
Ort Köpenhamn
Öppnade 1998
Trafikeras av DSB
SJ AB
Trafiktyp Passagerare
Kapacitet
Antal spår 2 resandespår
Förbindelser
Övriga trafikslag Bussar
Flyg
Metron
Anslutande linjer Öresundsbanan
M under icon.png Lufthavnen
Lufthavnen Station Kastrup.JPG
Lufthavnen metrostation, byggd på en bro ovanför Öresundsbanans spår
Stationsinformation
Stad Köpenhamn
Ingång från Kastrups flygplats
Invigd 2007
Kapacitet
Antal plattformar 1
Förbindelser
Linje M2
Ett öresundståg av model X31 på Kastrup

Från år 2007 finns en ändstation på linje M2 av Köpenhamns Metro med trafik i 4- eller 6-minutersintervall mot centrala Köpenhamn. Stationen kallas "Lufthavnen" och är belägen på en bro intill Terminal 3.

Flygplatsen har en järnvägsstation med 20-minuters öresundstågstrafik på sträckan Malmö–Köpenhamn, vändande danska intercity- och Re-tåg, samt i SJ:s regi X 2000 till/från Stockholm, sommartid även Göteborg. Stationen, som kallas "Copenhagen Airport", och som efter Hovedbanegården och Nørreport är östra Danmarks tredje största station för fjärr- och regionaltåg,[6] har två perronger, vilket medför vissa kapacitetsbegränsningar, och ett förbigångsspår för godståg. Den är nedgrävd intill Terminal 3, med kort gångavstånd för flygresande.

Motorvägen mellan Malmö och Köpenhamn går också förbi Kastrup. Busstrafiken är också omfattande, med många stadsbusslinjer mot centrala Köpenhamn, men även svenska operatörer, som Swebus Express, kör till Kastrup från många orter i Sverige. De ankommer och avgår från gatan alldeles bredvid stationen.

Både svensk och dansk taxi kör till flygplatsen från respektive sida, från svensk sida fördyrar broavgiften priset.

Terminaler[redigera | redigera wikitext]

Terminal 3

Terminal 1 (1969) bestod av sju sammanbyggda paviljonger och kallas därför också "De syv små hjem". Terminalen användes för inrikesflyg (inte Färöarna eller Grönland). Terminal 1 (incheckningshallen) stängdes våren 2015 och dess gater räknas efter det som en del av terminal 2. All inrikestrafik går sedan dess från övriga terminaler blandat med utrikestrafik.

Terminal 2 (1964) fungerade uteslutande som utrikesterminal fram till 1998, då Terminal 3 invigdes. I samband med byggandet av Terminal 2 fick Københavns Lufthavn också kännetecknet[förtydliga] "De fire Vinde".

Terminal 3 (1998) är den nyaste terminalen. Utöver att den är flygterminal, fungerar den också som järnvägsstation för fjärresenärer, som skall till andra platser i Danmark eller till Sverige via Öresundsbron. Även metron kör till Terminal 3, ovanför järnvägsstationen.

Terminal 3 används som primärterminal av SAS och deras samarbetspartners i Star Alliance, medan andra utrikesflygningar avgår från Terminal 2.

CPH Go (2010) CPH Go är en terminal, egentligen en byggnad med gater i terminal 2. Den är byggd för lågprisbolag och har ingen transferfunktion, dvs allt bagage lämnas ut till passagerarna. Wizz air, easyJet, Transavia och Ryanair använder terminalen.

Både den vingformade ankomsthallen – samt Hotel Hilton Copenhagen Airport (2001) är ritade av Vilhelm Lauritzen.

Det nya kontrolltornet är byggt för Naviair av ett konsortium bestående av arkitekterna Vilhelm Lauritzen, rådgivande ingenjörerna Moe och Brødsgaard samt entreprenörfirman E. Pihl & Søn. Tornet är ännu inte taget i operationellt bruk.

Man har god utsikt över parkerade plan från terminalerna, dock endast om man passerat säkerhetskontrollen (endast med flygbiljett). Om man vill se plan starta och landa är Amager Landevej väster om banorna (där det finns ett hamburgerställe), eller Kystvejen nordöst om banorna bra ställen.

Passpolisen kan utfärda tillfälliga danska pass.[7]. Svenska tillfälliga pass utfärdas hos Malmö-polisen, Malmö flygplats (svårt att hinna) eller ambassaden i Köpenhamn.

Bansystem[redigera | redigera wikitext]

Kastrup har tre anlagda start- och landningsbanor, vilket ger tillgång till sex val av start eller landning. Två av banorna är parallella och används vid normala väderförhållanden på så sätt att en bana för startande flygplan och dess parallellbana för landande flygplan. Detta system infördes på tidigt 1970-tal och ger hög kapacitet. Man startar och landar alltid åt samma håll, normalt i motvind. Tvärbanan används vid speciella vindförhållanden och (om möjligt) vid förfrågan från flygplan. Bana 22L (som används vid landning med vind från syd eller väst) är utrustad med Instrument Landing System (ILS) kategori 3, vilket innebär att flygplan kan landa utan någon sikt alls (under förutsättning att vindförhållandena inte stör, men det är sällan både blåsigt och dimmigt samtidigt).

  • "Nya parallellbanan"
    • underlag asfalt
    • bana 22R (mot sydväst) 3300 m ILS CAT II (110.9 MHz)
    • bana 04L (mot nordost) 3300 m ILS CAT II (110.5 MHz)
  • "Gamla parallellbanan"
    • underlag asfalt
    • bana 22L (mot sydväst) 3000 m ILS CAT III (109.5 MHz)
    • bana 04R (mot nordost) 3000 m ILS CAT II (109.3 MHz)

parallellbanorna har exakt riktning, bana 22L/R har kompassriktningen 220 grader, och 04L/R 40 grader

  • "Tvärbanan"
    • underlag betong
    • bana 12 (122 grader, mot sydost) 2800 m ILS CAT I (109.9 MHz)
    • bana 30 (302 grader, mot nordväst) 2800 m ILS CAT II (108.9 MHz)

På flygspråk har en bana alltid två nummer, baserat på banans kompassriktning, ett nummer per riktning (sista siffran stryks efter matematisk avrundning till tiotal grader, är exempelvis banans kompassriktning 148 gr får banan nr 15, och från motsatt håll 33). Beteckningar R och L står för höger respektive vänster. (Även C kan förekomma om det finns tre parallellbanor). Bana 12/30 är egentligen längre än 2800m , men på grund av ljudrestriktioner får ett antal hundra meter av banans västliga ände ej användas annat än i nödfall. Inflygningar till bana 12 är under bullerrestriktioner. Samtliga banor saknar slope det vill säga de lutar inte, och deras höjd över havet är 17-20 fot (omkring 5-6 meter över havet).

Destinationer[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag Destinationer Terminal
Adria Airways Ljubljana 3
Aegean Airlines Aten
Säsong: Heraklion, Kalamata, Rhodos
2
Aeroflot Moskva-Sjeremetevo 2
Air Arabia Maroc Agadir (1 oktober 2017) 2
airBaltic Riga 3
Air Berlin Berlin-Tegel, Düsseldorf 2
Air Cairo Säsongscharter: Sharm el-Sheikh (27 juni 2017) 3
Air Canada Toronto-Pearson 3
Air Europa Säsong: Madrid 2
Air France Paris–Charles de Gaulle
Säsong: Bordeaux (24 juli 2017)
2
Air Greenland Kangerlussuaq 2
Air Greenland
trafikeras av Jet Time
Säsong: Narsarsuaq 2
Air Serbia Belgrad 3
Alitalia Rom-Fiumicino 2
Alsie Express Sønderborg 3
Atlantic Airways Vágar
Säsong: Bastia
2
AtlasGlobal Istanbul–Atatürk 2
Austrian Airlines Wien
Säsong: Innsbruck
2
BH Air Säsongscharter: Burgas 2
Blue Air Bukarest (1 juni 2017), Turin 2
British Airways London-Heathrow 2
Brussels Airlines Bryssel 2
Bulgarian Air Charter Säsongscharter: Varna 2
Croatia Airlines Zagreb 2
Czech Airlines Prag 2
Danish Air Transport Bornholm, Karup
Säsong: Sharm el-Sheikh
Säsongscharter: Burgas (22 juni 2017), Chania (30 juni 2017), Ioánnina (5 juni 2017), Kefalinia, Larnaca, Siteía (14 juni 2017)
3
Delta Air Lines Säsong: New York-JFK 2
easyJet Berlin-Schönefeld, Bristol, Edinburgh, London-Gatwick, Lyon, Manchester, Milano-Malpensa, Paris–Charles de Gaulle, Venedig CPH Go1
easyJet Switzerland Basel/Mulhouse, Genève CPH Go1
EgyptAir Kairo 3
Emirates Dubai-International 2
Finnair Helsingfors 2
Iberia Express Madrid 2
Icelandair Reykjavik-Keflavík 3
Iraqi Airways
trafikeras av AirExplore
Bagdad 3
Jet Time Charter: Antalya, Aqaba, Bodrum, Burgas, Chambéry, Chania, Dalaman, Dubrovnik, Fuerteventura, Gazipaşa, Gran Canaria, Grenoble, Heraklion, Hurghada, Innsbruck, Izmir, Kangerlussuaq, Kefalinia, Korfu, Kos, Lanzarote, Larnaca, Málaga, Malta, Marsa Alam, Palma de Mallorca, Ponta Delgada, Rhodos, Salzburg, Samos, Sharm el-Sheikh, Skiathos, Teneriffa-Syd 2
KLM Amsterdam 2
KLM
trafikeras av KLM Cityhopper
Amsterdam 2
LOT Polish Airlines Warszawa-Chopin 3
Lufthansa Frankfurt, München 3
Luxair Luxemburg 2
Mahan Air Teheran-Imam Khomeini (suspenderad) 2
Middle East Airlines Säsong: Beirut 2
Montenegro Airlines Säsong: Podgorica 2
Nordica
trafikeras av LOT Polish Airlines
Groningen, Örebro 3
Norwegian Air Shuttle Alicante, Amsterdam, Barcelona, Bergen, Berlin-Schönefeld, Budapest, Dubai-International, Dublin, Edinburgh, Faro, Funchal, Gran Canaria, Helsingfors, Kraków, London-Gatwick, Madrid, Málaga, Marrakech, Milano-Malpensa, Nice, Oslo-Gardermoen, Paris-Orly, Prague, Riga, Rom-Fiumicino, Stockholm-Arlanda, Tel Aviv-Ben Gurion, Ålborg
Säsong: Agadir, Aten, Belgrad, Burgas, Catania, Chania, Dubrovnik, Genève, Grenoble, Heraklion, Ibiza, Korfu, Kos, Larnaca, Lissabon, Malta, Marseille, Montpellier, Olbia, Palma de Mallorca, Pisa, Rhodos, Salzburg, Sarajevo, Split, Stavanger, Teneriffa-Syd, Varna (24 juni 2017), Venedig, Zagreb
2
Norwegian Air Shuttle
trafikeras av Norwegian Long Haul
Bangkok-Suvarnabhumi, Fort Lauderdale, Los Angeles, New York-JFK, Orlando
Säsong: Boston, Las Vegas, Oakland
2
Pakistan International Airlines Islamabad, Lahore 2
Pegasus Airlines Istanbul-Sabiha Gökçen
Säsong: Antalya
2
Primera Air Charter: Alicante, Barcelona, La Palma, Málaga
Säsongscharter: Dalaman, Enfidha, Faro, Fuerteventura, Gran Canaria, Jersey, Kalamata, Lanzarote, Lissabon, Menorca, Palma de Mallorca, Ponta Delgada, Rhodos, Santorini, Teneriffa-Syd, Varna, Zakynthos
2
Qatar Airways Doha 2
Royal Air Maroc Casablanca 2
Ryanair Alicante, Bergamo, Bologna, Budapest, Charleroi, Dublin, Edinburgh, Kaunas, Köln/Bonn, Liverpool (31 oktober 2017), London-Luton, London–Stansted, Madrid, Málaga, Neapel, Pescara, Porto, Rom-Ciampino, Sevilla (29 oktober 2017), Teneriffa-Syd, Thessaloniki, Valencia
Säsong: Zadar (3 juli 2017)
CPH Go1
Scandinavian Airlines Aberdeen, Amsterdam, Aten, Bergen, Berlin-Tegel, Billund, Birmingham, Bologna, Boston, Bryssel, Bukarest, Chicago-O'Hare, Dublin, Düsseldorf, Faro, Frankfurt, Gdańsk, Genève, Göteborg, Hamburg, Hannover, Helsingfors, Kraków, London-Heathrow, Málaga, Manchester, Miami, Milano-Malpensa, München, Newark, Newcastle, Nice, Oslo-Gardermoen, Palanga, Palma de Mallorca, Paris–Charles de Gaulle, Peking, Poznań, Prag, Reykjavík-Keflavík, Rom-Fiumicino, San Francisco, Shanghai-Pudong, Stavanger, Stockholm-Arlanda, Stuttgart, Tallinn, Tokyo-Narita, Trondheim, Vágar, Venedig, Vilnius, Warszawa-Chopin, Washington-Dulles, Wien, Wrocław, Zürich, Ålborg, Århus
Säsong: Alicante, Barcelona, Biarritz, Chania, Dubrovnik, Edinburgh, Fuerteventura (14 oktober 2017), Gran Canaria, Kaunas (börjar 14 juli 2017; upphör 17 augusti 2017), Malta (25 juni 2017), Montpellier, Neapel, Olbia (24 juni 2017), Palermo, Pisa, Pristina, Pula, Salzburg, Sankt Petersburg, Split, Teneriffa–Syd, Thessaloniki, Tromsø (16 december 2017), Ålesund
3
Singapore Airlines Singapore 2
SunExpress Säsongscharter: Antalya, Izmir, Konya 3
Swiss International Air Lines Zürich 2
TAP Portugal Lissabon 2
Thai Airways Bangkok-Suvarnabhumi
Säsong: Phuket
3
Thomas Cook Airlines Scandinavia Charter: Antalya, Bodrum, Cancún, Chania, Dalaman, Funchal, Gran Canaria, Heraklion, Hurghada, Ibiza, Kos, Larnaca, Mytilene, Palma de Mallorca, Preveza, Punta Cana, Rhodos, Sharm El Sheikh, Skiathos, Teneriffa–Syd, Varadero 2
Thomson Airways Säsong: Cancún, Krabi, Mauritius, Phuket 2
Transavia Eindhoven CPH Go1
TUIfly Nordic Charter: Antalya, Burgas, Gran Canaria, Izmir, Krabi, Lanzarote, Larnaca, Phuket, Puerto Plata 2
Turkish Airlines Istanbul-Atatürk
Säsong: Ankara, Istanbul-Sabiha Gökçen, Konya
2
Ural Airlines Säsong: Jekaterinburg 2
Vueling Airlines Barcelona, Málaga, Paris–Charles de Gaulle
Säsong: Florens, Rom-Fiumicino
2
Widerøe Haugesund, Kristiansand, Sandefjord 3
Wizz Air Kiev-Zjuljany (26 augusti 2017), Skopje, Sofia CPH Go1
WOW air Reykjavik-Keflavík 2

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Denmark.svg Danmarksportalen

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”About CPH - News”. Københavns Lufthavne A/S. 13 januari 2016. https://www.cph.dk/en/about-cph/press/news/cph-copenhagen-airport-grew-passenger-traffic-by-one-millions-in-2015/. Läst 22 januari 2016. 
  2. ^ ”Kastrup växer...”. http://www.hd.se/2016-12-27/kastrup-vaxer-sa-in-i-norden. Läst 27 december 2016. 
  3. ^ SIKA Rapport 2007:1, Samverkan kring regionförstoring, ISSN 1402-6651, sid 19
  4. ^ http://aircat.dk/ruteflyvning
  5. ^ Köpenhamn–Ålborg planeras få 3 timmar tågrestid mot 4½ år 2015
  6. ^ Østtællingsrapport 2007 sid. 30
  7. ^ Har du styr på passet?

http://www.cph.dk/CPH/DK/INVESTOR/Trafik/2012/December.htm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]