Kriget mellan Hamas och Israel (pågående sedan 2023)

Från Wikipedia
Kriget mellan Hamas och Israel 2023
Del av Israel–Palestina-konflikten och Konflikten mellan Gaza och Israel

Medurs från vänster:
Bränder i Israel efter Hamas attack den 7 oktober · Israeliska stridsvagnar i norra Gaza · USS Dwight D. Eisenhower (CVN-69) och flera andra amerikanska fartyg på väg till området för att avskräcka Hizbollah och Iran · Bombat kvarter i Gaza
Ägde rum 7 oktober 2023–
(4 månader och 21 dagar)
Plats Israel och Gazaremsan, samt i mindre skala Västbanken, Libanon, Syrien, Jordanien, Irak och Röda havet.
Resultat Pågående
Stridande
Hamas Hamas
Islamiska Jihad
DFLP
PFLP
Al-Aqsa-martyrernas brigader
Begränsat deltagande:
Hizbollah
Amalrörelsen
Huthirebeller
Israel Israel
Befälhavare och ledare
Hamas Ismail Haniyeh
Hamas Yahya Sinwar
Hamas Mohammed Deif
Hamas Saleh al-Arouri 
Hamas Marwan Issa
Hassan Nasrallah
Israel Benjamin Netanyahu
Israel Yoav Gallant
Israel Herzi Halevi
Israel Benny Gantz
Styrka
40 000+ man 529 500 man
Förluster
I Gazaremsan (enligt Hamas):
28 400+ döda[1]
68 146 skadade[2]
I Israel (7 oktober, enligt Israel)
1000+ döda[3]
200+ tillfångatagna[4]
Enligt Israel
569 döda soldater[5]
846 döda civila[6]
10 580+ skadade[7]
253 kidnappade[8]
1,9 miljoner palestinier, 500 000 israeler och 55 000 libaneser flyr sina hem

Kriget mellan Hamas och Israel är en pågående väpnad konflikt i Mellanöstern. Kriget inleddes den 7 oktober 2023 med en av Hamas organiserad attack mot israeliska gränsstäder, där de dödade över 1 200 personer varav majoriteten civila.[9] Under tre dagar utkämpades strider på israeliskt territorium kombinerat med israeliska flygräder mot Gazaremsan.[10] Den 27 oktober invaderade Israel Gaza med målet att förgöra Hamas och frita de gisslan som tagits vid den inledande attacken.[11]

Kriget har orsakat omfattande förstörelse i Gazaremsan och massflykt undan striderna och en humanitära katastrof som har uppstått i dess spår.[12] Det råder bland annat brist på mat och andra förnödenheter.[13] Enligt WHO är sjukvårdens kapacitet en tredjedel av vad den var innan kriget, och dess generaldirektör kallade förhållandena i Gaza för "katastrofala".[14] Hamas har anklagats för att använda sig av mänskliga sköldar och på så vis själva vara en orsak till många civila döda och skadade.[15][16][17] Civilbefolkningen har vid upprepade tillfällen uppmanats att evakuera av israeliska armén för att undkomma dess flygräder.[18] 1,9 miljoner Gazabor har blivit internflyktingar till följd av kriget, liksom 500 000 israeler.[18][19]

Flera bedömare har varnat för att kriget ska sprida sig till andra delar av Mellanöstern.[20][21][22] Libanesiska Hizbollah har återkommande avfyrat raketer mot norra Israel, och de jemenitiska huthirebellerna har angripit flera kommersiella fartyg i Röda havet i sympati med Hamas.[23][24][25][26]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter att Israel i enlighet med Osloprocessen hade dragit sig tillbaka från Gazaremsan 2005 hölls det 2006 ett val i de palestinska områdena, som Hamas vann.[27] Efter att organisationen med våld drivit ut allt politiskt motstånd från Gaza,[28] inrättade Israel en blockad för att stävja Hamas militära förmåga.[29] Inga nyval har hållits i vare sig Gazaremsan eller på Västbanken sedan dess.[30] Sedan makttillträdet har flera mindre stridigheter brutit ut mellan dem och Israel, som oftast har bestått av att Hamas skickar tusentals raketer mot Israel, varpå Israel svarar med att bomba mål i Gaza.[31] Den senaste större sammandrabbningen var Gazakriget 2014.

Det spekuleras kring huruvida Iran, som sponsrar Hamas, uppmuntrat gruppen att genomföra attacken för att sabotera den USA-medlade normaliseringsprocessen mellan landets främsta rival, Saudiarabien, och Israel.[32]

Förlopp[redigera | redigera wikitext]

Hamas attack (7 oktober)[redigera | redigera wikitext]

Hamasattackens maximala territoriella utbredning.

Kriget inleddes på morgonen den 7 oktober 2023, under den judiska högtiden Simchat Torah.[33] Klockan 06.30 (UTC +3) sköt Hamas över 3 000 raketer mot israeliska städer inom loppet av 20 minuter.[34] Många av dessa sköts ned av luftvärnssystemet Iron Dome, men explosioner hördes i bland annat Tel Aviv, Ashkelon och Herzliya. Samtidigt infiltrerade ca 3 000 terrorister[35] Israel via tunnlar, båtar, diverse fordon och motordrivet skärmflyg.[33] IDF var uppenbarligen oförberedda på angreppet, och Hamas lyckades inta ett 20-tal israeliska byar längs gränsen med Gazaremsan. Man lyckades även inta en militärbas i Re'im.[36] Som längst lyckades man nå Ofaqim, drygt två mil från Gaza.[37]

Hamasmedlemmar skjuter ihjäl civila i förbipasserande bilar i Sderot, 7 oktober 2023.

I Israel begick Hamas omfattande massakrer på civilbefolkningen i vad som beskrivits som de värsta förföljelserna av judar sedan Förintelsen.[38][39][40] Man gick från dörr till dörr och dödade människor i deras hem, inklusive kvinnor och barn.[41] Särskilt drabbade var orterna Kfar Aza och Be'eri, där 52 respektive 108 människor dödades.[42][43] Man dödade även över 360 personer som deltog i en musikfestival i Negevöknen.[44] Många kroppar bar spår av tortyr, och en del tog flera veckor att identifiera då de var brända bortom igenkänning.[45] Man begick även systematiska våldtäkter av kvinnor.[46] Sammanlagt 1 200 människor dödades i attacken, varav de flesta civila.[47] Flera kroppar togs till Gazaremsan, och i minst ett fall paraderades en naken kropp tillhörande en 22-årig kvinna på gatan framför jublande folkmassor.[48] Hamas förde utöver detta med sig ca 250 gisslan tillbaka till Gazaremsan i samband med invasionen, varav de flesta civila.[49]

I Israel utlyste premiärminister Benjamin Netanyahu krigstillstånd, och natten efter attacken röstade Israels säkerhetskabinett för att "förgöra Hamas och Palestinska islamiska Jihads militära och statliga förmågor".[50]

Israel förbereder markinvasion (8–26 oktober)[redigera | redigera wikitext]

Barn bland rasmassorna i Gaza, 9 oktober 2023.

Omedelbart efter attacken spekulerades det kring hur Israel skulle svara, och i en intervju den 8 oktober sa Israels internationella talesperson Jonathan Conricus att en markinvasion var en möjlighet "som ligger på bordet".[51] Dagen därpå beordrade Israels försvarsminister Yoav Gallant en "total belägring" av Gaza och meddelade att man stoppat all el-, mat och bränsleförsörjning.[52] Man mobiliserade även hundratusentals reservister.[53] Många av dessa stationerades i närheten av Gaza, men en stor andel av styrkorna skickades till gränsen mot Libanon för att avskräcka den andra stora Iranproxyn i regionen, Hizbollah, och på så vis undvika ett flerfrontskrig.[54] Man påbörjade även en omfattande bombningskampanj, och under krigets fem första dagar släpptes ca 6 000 bomber över Gaza.[55]

Den 13 oktober släppte IDF flygblad över Gaza stad där man uppmanade civilbefolkningen norr om Wadi Gaza att evakuera till remsans södra del.[56] IDF anklagade samtidigt Hamas för att förhindra civilbefolkningen från att lämna sina hem.[57] Det rapporterades om explosioner i evakueringsrutterna som angivits av Israel, vars orsak ej klarlagts.[58]

Efter stora internationella påtryckningar började den 21 oktober humanitärt stöd i form av mat, vatten och mediciner att släppas in genom Rafahgränsövergången mellan Gazaremsan och Egypten.[59] Tidigare hade Israel vägrat att låta varor släppas in i Gaza, av rädsla för att det skulle hamna i Hamas händer. En stor stötesten var bränsle, som används till generatorer av exempelvis sjukhus i Gaza, men som Israel vägrade släppa in då man fruktade att Hamas skulle använda det för att tillverka raketer som sedan skickas mot Israel.[60]

Under den här tiden fortsatte raketbeskjutningen från Gaza mot israeliska städer, och under perioden 7–23 oktober hade 6 700 raketer skjutits mot Israel, och av de som utgjorde ett hot uppskattades 97 % skjutas ned av Iron Dome.[61] Enligt Israel var det dock långt ifrån alla raketer som nådde landet, och IDF uppgav att var femte raket landade i Gaza.[62] I en uppmärksammad explosion på Al-Ahlisjukhuset den 17 oktober, där Israel först anklagades för att ha dödat över 500 människor som sökte skydd på dess bakgård, hade i själva verket troligtvis en förlupen raket avfyrad av palestinska, islamiska jihad orsakat förödelsen.[63] Dessutom var dödssiffran förmodligen betydligt lägre, enligt USA i "det lägre spektrumet" av 100–300.[64]

Civilbefolkningen i Gaza var nu mycket hårt ansatt, särskilt i den norra delen, där det fortfarande fanns hundratusentals palestinier trots upprepade uppmaningar från IDF att evakuera. Det rådde omfattande brist på läkemedel och andra förnödenheter.[65] En stor del av den civila infrastrukturen totalförstördes av israeliska flygräder, i vilka tusentals civila befaras ha dött. Israel, EU och USA fördömde Hamas för sitt användande av mänskliga sköldar, vilket påstods förklara det stora civila lidandet.[66][67]

En komplicerande faktor för de israeliska bombningarna var att man ej kände till var israeliska gisslan hölls. 26 oktober påstod Hamas att ca 50 ur gisslan hade dödats av israeliska bomber.[68] Detta ökade det interna trycket på det israeliska säkerhetskabinettet att göra större ansträngningar för att frita de kidnappade israeler som hölls av Hamas och andra palestinska militanta grupper.

Israeliska markinvasionen av norra Gaza inleds (27 oktober–24 november)[redigera | redigera wikitext]

Israeliska soldater i Gaza, 31 oktober 2023.

27 oktober bröts all telekommunikation med Gazaremsan, och kort därefter inledde Israel en invasion av den norra delen.[69] Israeliska stridsvagnar, schaktmaskiner och infanterisoldater tog sig förbi gränsen och påbörjade de första storskaliga markstriderna mellan Israel och Hamas sedan den 7 oktober. Experter pekade på svårigheterna med denna typ av operation, då reguljära arméer förlorar en stor del av sitt övertag i urbana miljöer då det är enormt resurskrävande och innebär en stor risk för bakhåll. Hamas tunnelkomplex under Gaza pekades ut som ett av de största problemen för IDF, då fienden på ett oförutsägbart sätt kunde hoppa ut ur marken.[70]

Under invasionen pågick särskilt hårda strider kring Al-Shifasjukhuset, vilket Israel och USA anklagade Hamas för att använda som vapenlager och kommandocentral, något som förnekas av Hamas.[71] Efter att ha intagit komplexet publicerade Israel ett antal videoklipp som visade flera vapen man hade funnit, samt en 55 meter lång tunnel som man hade hittat under sjukhusområdet, och som var försedd med en bombsäker dörr.[72] Bildmaterial från sjukhusets övervakningskameror, publicerat av IDF, visar även hur gisslan släpades in genom huvudentrén efter attacken 7 oktober.[73]

Samtidigt som Hamas och IDF bekämpade varandra i hjärtat av Gaza stad efter att IDF omringat denna pågick intensiva gisslanförhandlingar, medlade av främst USA och Qatar. Kvällen 21 november meddelade Benjamin Netanyahu att en uppgörelse hade nåtts. I avtalet ingick att Hamas skulle släppa 50 gisslan, främst kvinnor och barn, fördelat över fyra dagar. I utbyte lovade Israel en fyra dagar lång "paus" i striderna, frisläppandet av 150 minderåriga eller kvinnliga palestinska fångar, samt ett ökat inflöde av varor in till Gaza under pausen, inklusive bränsle.[74] Israel skulle även sluta att övervaka Gaza med spaningsdrönare och flygplan under sex timmar per dygn.[75]

Vapenvila (24 november–30 november)[redigera | redigera wikitext]

9-åriga Emily Hand återförenas med sin far efter att ha hållits som gisslan av Hamas i 50 dagar.

Den 24 november, klockan 7 på morgonen lokal tid (kl. 6 svensk tid) trädde vapenvilan i kraft, och leveranser av stora mängder förnödenheter, inklusive 130 000 liter dieselbränsle började dagligen rulla in i Gaza.[76] Avtalet skulle först gälla i fyra dagar, men förlängdes sedan med två dagar två gånger om för att möjliggöra fler utväxlingar. Sammanlagt frigavs 81 israeler ur gisslan i utbyte mot 210 palestinska fångar,[77] främst tonåringar anhållna för stenkastning och brandbombsattacker mot israeliska styrkor samt kvinnor dömda för bland annat knivdåd och uppvigling.[78] Vid sidan av avtalet släpptes 24 utländska medborgare av Hamas under vapenvilan.[79][77]

Det fanns de som hoppades på att den temporära vapenvilan, som av Israel kallades "operationell paus", skulle utvidgas till en permanent sådan.[80] Israel var öppna för en förlängning för att frige fler gisslan, men motsatte sig en permanent vapenvila då man sade sig ha tre mål med kriget: att frita alla ur gisslan, förgöra Hamas, och säkerställa att Gaza inte utgör ett säkerhetshot för Israel i framtiden.[81]

Under vapenvilan genomförde Hamas ett terrordåd i Jerusalem, där två beväpnade män öppnade eld mot en busskur. Tre personer dödades och ytterligare sex skadades innan gärningsmännen dödades av israeliska säkerhetsstyrkor samt en privatperson på plats.[82]

Striderna fortsätter (pågående sedan 1 december)[redigera | redigera wikitext]

Efter en veckas eldupphör började striderna på nytt morgonen den 1 december. Det rapporterades att Hamas hade inkluderat döda människor i listan av gisslan som skulle friges, vilket Israel inte accepterade. Dessutom sköts raketer mot Israel från Gaza.[83] Den israeliska offensiven breddades nu för att även innefatta områden i södra Gazaremsan. IDF släppte flygblad över staden Khan Yunis, där många internflyktingar hade sökt skydd, och uppmanade civilbefolkningen att evakuera.[84] Hårda strider följde i Khan Yunis och Gaza stad, strider som av den israeliska generalmajoren Yaron Finkelman beskrevs som de dittills mest intensiva.[85] Hamas användande av mänskliga sköldar gjorde situationen för civilbefolkningen ännu svårare.[86] Med hänvisning till den "totala kollapsen" av de humanitära förhållandena i Gaza åberopade FN:s generalsekreterare Antonio Gutérres artikel 99 i FN-stadgan, som ger generalsekreteraren möjligheten att sammankalla säkerhetsrådet för att diskutera ett ärende som generalsekreteraren anser "hotar internationell fred och säkerhet".[87] Målet med sammanträdet var att genom en bindande resolution få till en vapenvila.[88] Indignationen över åtgärden var enorm i Israel, särskilt då ingen generalsekreterare hade använt sig av artikel 99 på över 50 år.[87] Israels utrikesminister Eli Cohen anklagade generalsekreteraren för att vara en "fara för världsfreden", och för att stötta Hamas.[89] Den israeliska oppositionsledaren Yair Lapid sade att det inte fanns någon annan rationell förklaring än antisemitism till att generalsekreteraren brutit decennier av praxis för att kritisera just Israel.[90] Förslaget röstades ned efter att USA hade lagt in sitt veto.[88] Hamas fördömde USA:s veto och kallade det "oetiskt och inhumant".[91]

Den 7 december började bilder cirkulera på sociala medier som visade grupper av palestinska män i underkläder, omgivna av israeliska soldater. Enligt IDF var männen på bilderna "Hamasmedlemmar eller misstänkta Hamasmedlemmar", som hade uppmanats att klä av sig för att säkerställa att de ej gömde sprängladdningar under kläderna. IDF:s talesperson sade att de som inte var terrorister skulle släppas.[92] Bilderna väckte stor upprördhet i den muslimska världen, och flera av dess företrädare fördömde förfarandet, som kallades "förödmjukande".[93]

15 december tillkännagav IDF att man hade skjutit ihjäl tre israeliska gisslan som hade lyckats att undkomma sina kidnappare. Trots att de var tröjlösa och viftade på ett vitt tygstycke ska en israelisk soldat av oklara skäl ha känt sig hotad och öppnat eld, något som enligt IDF bryter mot dess egna regler, vilket dödade två gisslan och skadade den tredje. Efter rop på hjälp på hebreiska ska befälhavaren ha beordrat eldupphör, men trots detta avlossades en ny skottsalva lite senare, varpå den tredje ur gisslan dödades.[94] IDF:s överbefälhavare Herzi Halevi sade att de dödade hade gjort allt de kunnat för att visa vilka de var och att det var den israeliska försvarsmakten, och han som dess högste ledare, som bar ansvaret för det som inträffat. Han betonade att soldaternas bröt mot IDF:s regler när de sköt mot människor som hade hissat vit flagg, men belyste samtidigt att de israeliska soldaterna befinner sig i en mycket svår situation då Hamas strider i civila kläder och angriper IDF på "bedrägliga" sätt.[95]

På julafton genomförde IDF en flygräd mot flyktinglägret al-Maghazi i centrala Gaza, vilket enligt Hamas resulterade i 68 dödsfall. En källa inom IDF uppgav att man använt sig av fel ammunition vilket orsakade "omfattande indirekta skador" som kunde ha undvikits. Arméns talesperson sade att IDF ”beklagar att personer som inte var inblandade skadades”, och att man tar lärdom av incidenten.[96]

Strider utanför Gazafronten[redigera | redigera wikitext]

Västbanken[redigera | redigera wikitext]

Efter krigsutbrottet ökade även spänningen på Västbanken. I området finns flera verksamma terrororganisationer, bland andra al-Aqsa-martyrernas brigader, palestinska Islamiska Jihad, och även Hamas.[97] Israelisk militär genomförde därför flera kontraterrorismoperationer under kriget, bland annat i Jenin, Nablus, Tulkarm och Ramallah.[98][99][100] Enligt palestinska tjänstemän har 314 palestinier dödats på Västbanken.[101] IDF har även genomfört flera gripanden, och uppger att man arresterat över 2 550 personer, varav 1 300 är associerade med Hamas.[102]

Under hela 2023, det vill säga även innan den 7 oktober, skedde även en ökning av våldsamheter mellan civila israeler och palestinier. 10 palestinier uppges ha dödats av israeliska bosättare, samtidigt som 41 israeler dödades av palestinier, hela Israel inkluderat men 7 oktober exkluderat.[103]

Libanon[redigera | redigera wikitext]

I samband med krigsutbrottet fanns det en stor oro för att konflikten skulle eskalera till ett regionalt krig.[104] Det rådde en stor osäkerhet kring huruvida den Iranstödda shiamuslimska milisen Hizbollah, som av Israel uppskattades besitta uppemot 150 000 raketer och som hade goda relationer med Hamas, skulle lägga sig i kriget.[105] USA skickade 2 hangarfartyg, USS Dwight D. Eisenhower och USS Gerald R. Ford, samt 10 andra örlogsskepp till området lastade med hundratals stridsflygplan och över 10 000 man.[106] Detta enligt USA:s försvarsminister Lloyd Austin för att "öka avskräckningen, skydda amerikanska styrkor samt assistera i försvaret av Israel".[106] Drygt en månad in i kriget hade Hizbollahledaren Hassan Nasrallah inte gett något besked om en storskalig involvering, även om han uttryckte ett starkt stöd till Hamas och kallat terrorattackerna 7 oktober "heroiska".[107] Istället inledde man en daglig raketbeskjutning av norra Israel, med israeliska motattacker som svar.[108] Israel beordrade en evakuering av orter i anslutning till gränsen, inklusive staden Kiryat Shmona,[109] samtidigt som drygt 19 000 libaneser flydde sina hem.[110]

Hittills har Hizbollah uppgett att 138 av dess medlemmar dödats, medan IDF uppger att man har förlorat 12 soldater.[111][112]

Den 3 januari 2024 dödades en av grundarna för Hamas väpnade gren Qassambrigaderna, Saleh Al-Arouri, av en israelisk drönarattack i Beirut. Anfallet var det största mot huvudstaden sedan kriget 2006.[113] Operationen beskrevs som en politisk och militär framgång för Israel, samtidigt som den ledde till en ökad oro för eskalering.[114]

Syrien[redigera | redigera wikitext]

Israel hade sedan många år tillbaka bombat mål i Syrien för att förhindra att Iran och miliserna som de stöttar ökar sitt inflytande i landet.[115] Den 12 oktober bombade man flygplatserna i Damaskus och Aleppo.[116] Under kriget har raketer skickats från Syrien mot Israel, bland annat av Hizbollah.[117] USA genomförde även flera flygräder mot mål i Syrien, som svar på påstådda attacker mot amerikanska flygbaser i Syrien och Irak från Iranstödda grupper.[118]

Den 25 december dödades den iranske generalmajoren Razi Mousavi i ett israeliskt flyganfall mot Damaskus.[119]

Jemen[redigera | redigera wikitext]

De Iranstödda shiamuslimska Huthirebellerna, verksamma i norra Jemen, förklarade den 31 oktober krig mot Israel efter att ha avfyrat en serie av ballistiska robotar samt kryssningsmisiler mot landet.[120] Ca två veckor innan detta hade det amerikanska örlogsfartyget USS Carney skjutit ned fyra robotar och femton drönare inom en 20-timmarsperiod.[121] Under kriget har även åtminstone en missil på väg från Jemen mot Israel skjutits ned av Saudiarabien.[122] 19 november kapade Huthirebellerna ett Bahamasflaggat fraktskepp i Röda havet, som enligt uppgift hade 25 besättningsmedlemmar.[123] Israel förnekade att fartyget skulle vara israeliskt, men det ägdes av ett brittiskt företag som är delägt av israelen Abraham Ungar.[124]

Den 3 december attackerades tre kommersiella fartyg av ballistiska missiler, och i två fall tog Huthirebellerna på sig attackerna. Amerikanska stridsfartyg sköt ner flera drönare, samt en ballistisk missil som var på väg i riktning mot USS Carney, även om det inte är säkert att den var måltavlan.[125] Den 12 december attackerade Huthierna ett norskt fartyg på väg till Italien med råvaror till biobränsle, som gruppen felaktigt påstod var lastat med olja på väg till Israel.[126]

Beskjutningen av fraktskepp ansågs vara ett hot mot världshandeln.[127] Flera stora rederier ledde om sin trafik.[128] För att skydda passagen genom den oumbärliga Suezkanalen lanserade USA operation Prosperity Guardian, en multinationell koalition med uppgift att skydda kommersiell trafik i Röda havet.[129]

Irak[redigera | redigera wikitext]

Kriget mellan Hamas och Israel ledde till en ökad hotbild mot amerikanska baser i Irak och Syrien. USA sköt ned tre drönare i Irak, efter att dessa attackerat amerikanska styrkor.[130] Den 8 december 2023 besköts den amerikanska ambassaden i Bagdad av en Iranstödd milisgrupp, utan att några skador rapporterades. Timmar senare angreps amerikanska styrkor i Irak och Syrien av raketer och drönare.[131] Irakiska grupper har även tagit på sig drönarattacker mot Eilat.[132]

Gisslandramat[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Enligt judisk lag är fritagandet av gisslan en essentiell plikt, och Shulchan aruch likställer dess fördröjande med blodsspillan.[133] Israel har därför en lång historia av att vidta långtgående och stundtals djärva åtgärder för att frita sina medborgare. 1976 fritogs 102 israeler efter att israeliska kommandosoldater i hemlighet stormade Ugandas största flygplats. Fyra år tidigare lyckades en elitstyrka ledd av Ehud Barak, och där bland annat blivande premiärminister Benjamin Netanyahu ingick, framgångsrikt ta kontroll över det kapade flygplanet Sabena 571 förklädda till flygplanstekniker.[134] Ett modernt exempel är när man 2011 utväxlade över 1 000 palestinska fångar mot en enda soldat. Israels starka vilja att få hem sina medborgare, och särskilt den stora fångutväxlingen 2011, har pekats ut som ett av skälen till att Hamas kände sig motiverade att kidnappa israeler i samband med attacken.[135]

Kidnappningarna[redigera | redigera wikitext]

Hundratals människor kidnappades av Hamas och andra palestinska väpnade grupper under krigets första dag. Många av dessa fritogs när de fortfarande var på israelisk mark. I ett klipp publicerat av IDF visas israeliska specialstyrkor som efter eldstrider med Hamas enligt uppgift fritar 250 gisslan.[136] Det var dock långt ifrån alla som hunnit bli räddade, och ca 240 personer fördes till Gazaremsan.[137] Dessa var en blandning av civila, barn och soldater. Den äldsta i gisslan var 85 år, och den yngsta 10 månader gammal.[137][138] En ur gisslan var så pass gravid att hon antogs ha fött barn i Gaza.[139] Gisslandramat kom att bli en av krigets stora talepunkter.

Initialt rådde en stor osäkerhet kring hur många som faktiskt kidnappats den 7 oktober, då många av de döda kropparna i Israel var massakrerade bortom igenkänning vilket försvårade identifieringsarbetet.[140] Den 29 oktober sa IDF:s talesperson Daniel Hagari att man hade informerat familjerna till 239 personer som hölls som gisslan i Gazaremsan, och lade till att statusen för ytterligare 40 fortfarande var okänd.[141] Israeliska armén visste inte säkert var de kidnappade befann sig, men övervakningskameror från Al-Shifasjukhuset visade hur några ur gisslan förts in genom sjukhusets huvudentré, där Israel anklagade Hamas för att ha en kommandocentral.[142]

I början av kriget hotade Hamas med att avrätta en ur gisslan för varje israelisk bomb träffar "civila i deras hem utan förvarning"[143], något som dock ej har skett. Istället publicerades filmer där gisslan riktade hård kritik mot Netanyahu, som kallade draget för "en ondskefull psykologisk krigföring av Hamas-IS".[144] Hamas påstod även att 50 ur gisslan dödats i israeliska flygräder.[145]

Hittills har två ur gisslan släppts fria av Hamas, två påträffats döda, och en fritagits av IDF.

Demonstrationer[redigera | redigera wikitext]

Aktion för att uppmärksamma de barn som kidnappats av Hamas i Tel Aviv, 25 oktober 2023.

I takt med att kriget fortsatte ökade trycket på den israeliska regeringen att göra mer för att frita de som kidnappats av Hamas och andra palestinska grupper.[146] Även om de flesta israeler ville se Hamas förgöras fanns det sympatier för de familjer vars släktingar var bortrövade. I en uppmärksammad demonstration marscherade tusentals personer, ledda av anhöriga, den 19 november från Tel Aviv till Jerusalem för att sätta press på Netanyahu.[147] Den internationella kampanjen "bring them home now" anordnade tillställningar såväl i som utanför Israel, vilket ytterligare bidrog till att den israeliska regeringen tvingades visa att man prioriterade frigivandet av gisslan.[148]

Förhandlingar om frigivande[redigera | redigera wikitext]

Då Hamas och Israel inte har någon direktkontakt med varandra skedde alla förhandlingar via medlare, vilket framför allt var Qatar, USA och Egypten.[149] Efter flera veckors strider utlyste man att en överenskommelse hade nåtts, där Hamas skulle släppa 50 civila gisslan, samtliga kvinnor och barn, över en fyra dagar lång period av vapenvila. I utbyte skulle Israel släppa fria 150 palestinska fångar, kvinnor och minderåriga som dömts för bland annat stenkastning, "skada av regionens säkerhet", vapeninnehav samt två fall av mordförsök.[150] Israel skulle även avstå från drönarövervakning av Gaza i sex timmar per dygn.[151] Vapenvilan skulle förlängas med en dag för var 10:e person som släpps av Hamas[150].

Civila offer[redigera | redigera wikitext]

I Israel[redigera | redigera wikitext]

Hamas attack den 7 oktober var framför allt riktad mot civilbefolkningen. De tusentals raketer som avfyrades under krigets första dagar var riktade mot israeliska storstäder och träffade bland annat Barzilai-sjukhuset i Ashkelon[152], bostadshus i Tel Aviv[153] samt förorter till Jerusalem.[154] En dryg månad efter attacken uppgav israeliska polisen att av de drygt 1 200 israeler som hade dödats den 7 oktober, var 859 identifierade som civila.[155] Av dessa dödades 360 personer i massakern vid musikfestivalen i Re'im. Utöver detta tog Hamas i samband med attacken med sig 239 gisslan tillbaka till Gaza, bland dessa många kvinnor och barn.[156]

I en film sammanställd av Israel, som visats för journalister men ej för allmänheten, visas sekvenser fångade av Hamaskrigares kroppskameror samt övervaknings- och trafikkameror och som skildrar massakern.[157] TT-journalisten Patrik Dokk beskrev i en artikel visningen så här:

Filmen är 43 minuter lång och består av en närmast ändlös ström av obeskrivligt våld och lidande. Känslokalla avrättningar av civila och brutala våldsdåd mot skadade, döende människor. Kidnappade män och kvinnor med vettskrämda blickar. Livrädda, skadade barn som just sett sin pappa skjutas ihjäl. Massakrerade, brända kroppar. Mycket av det i närbild och med ljud.
– Patrik Dokk, TT[157]

Flera dödade kvinnor i Israel hittades avklädda. Det fanns även vittnesmål om att Hamassoldater ska ha utfört våldtäkter i samband med attacken.[158]

Ca 200 000 israeler evakuerades ur sina hem i norra Israel och i anslutning till Gaza på grund av raketbeskjutning från Hamas och Hizbollah.[109]

I Gaza[redigera | redigera wikitext]

Efter krigsutbrottet inledde Israel en massiv bombningskampanj av Gaza. Man initierade även en total blockad av Gazaremsan och stängde av el- och vattenförsörjningen, samt mat- och bränsleinflödet.[159] Efter internationella påtryckningar började man tillåta mat och medicin att passera in via gränsen till Egypten.[59]

Man beordrade även en evakuering av hela norra delen av Gazaremsan, vilket påverkade ca 1,1 miljon människor.[160] Eftersom alla civila inte evakuerat befaras tusentals ha begravts i rasmassorna efter bombningarna.[161] FN:s generalsekreterare António Guterres sa den 6 november att en vapenvila blir mer nödvändig "för varje timme som går".[162]

The nightmare in Gaza is more than a humanitarian crisis. It is a crisis of humanity. The intensifying conflict is shaking the world, rattling the region and, most tragically, destroying so many innocent lives. Ground operations by the Israel Defense Forces and continued bombardment are hitting civilians, hospitals, refugee camps, mosques, churches and UN facilities – including shelters.
No one is safe."
– António Guterres, 6 november 2023

Vid minst två tillfällen har all telekommunikation med Gazaremsan brutits.[163]

Israel anklagade Hamas för att använda mänskliga sköldar, samt för att ha en kommandocentral under Al-Shifasjukhuset, varför man genomförde räder mot civila mål, inklusive sjukhuset. Israel fick hård internationell kritik för detta, bland annat av WHO som sa att Al-Shifa hade förvandlats till en "dödszon".[164]

I uppgifter från den 2 januari 2024 uppgav Hamas i Gaza att över 22 185 Gazabor hade dödats i kriget sedan den 7 oktober 2023,[165] varav minst 8 000 barn.[166] Den 14 januari 2024 uppges antalet dödade Hamas-krigare uppgå till 9 000.[167]

Reaktioner[redigera | redigera wikitext]

I Israel[redigera | redigera wikitext]

Israel beskrevs efter attacken vara ett land i chock. Samhället hade svårt att förstå hur den israeliska säkerhetsapparaten kunde missa att en sådan här omfattande händelse var på gång, samt hur försvarsmakten inte lyckades stoppa Hamas infiltration i Israel.[168] Timmar efter Hamas attack höll premiärminister Benjamin Netanyahu ett tal till nationen där han förkunnade att Israel låg nu var i krig, efter att Hamas "denna morgon initierat en mordisk överraskningsattack mot Israel och dess medborgare".[169] Oppositionen sade i ett gemensamt uttalande att det dagar som denna inte finns någon opposition eller koalition i Israel.[169] Den 11 oktober bildades en nödregering i Israel.[170]

Många bedömde dock att Netanyahus dagar som israelisk premiärminister var räknade på grund av det omfattande underrättelsemisslyckandet den 7 oktober.[171] Den 15 november uppmanade oppositionsledaren Yair Lapid Netanyahu att avgå då han menade att det israeliska folket saknade förtroende för premiärministern.[172] En opinionsmätning publicerad den 24 november 2023 visade att stödet för den regerande koalitionen hade sjunkit med över en tredjedel, och att Netanyahus parti Likud endast skulle få 18 av 120 platser i parlamentet om det då vore val, vilket kan jämföras med de 32 man fick det senaste valet 2022[173].

Stödet för kriget mot Hamas var dock stort i Israel. I en opinionsmätning genomförd i mitten av oktober ansåg 36,6 % av israeliska judar att IDF:s respons i Gaza var väl avvägd, 57,5 % tyckte att IDF använde för lite eldkraft i Gaza, och endast 1,8 % var av åsikten att man gick fram för hårt. Anfallet påverkade även den israeliska allmänhetens syn på sin palestinska motpart och stödet för en fredsprocess med den palestinska myndigheten dalade till 26,5 % bland israeliska judar – ett fall på över 20 procentenheter.[174]

I Gaza och Västbanken[redigera | redigera wikitext]

Efter attacken jublades det i de palestinska områdena. Videoklipp visade hur en medvetslös kidnappad kvinna, iförd endast underkläder, kördes genom gatorna i Gaza framför jublande folkmassor som spottade på hennes kropp.[175] På Västbanken gick folk ut på gatorna för att dansa och sjunga, samtidigt som godis delades ut.[176] Initialt sade Mahmoud Abbas att Hamas handlingar inte representerade det palestinska folket, men det uttalandet drogs tillbaka.[177] I mitten av november anklagade istället den palestinska myndigheten i ett officiellt uttalande IDF för att ha utfört massakrer mot den israeliska befolkningen den 7 oktober.[178]

Khaled Mashal, en av de mest inflytelserika personerna i Hamas, sade i en intervju att man var "väl medveten" om konsekvenserna av attacken den 7 oktober, och sade att den palestinska friheten kräver "uppoffringar".[179]

Bland befolkningen i de palestinska områdena var stödet för Hamas stort, 89 % hade en positiv syn på dess väpnade gren Al-Qassambrigaderna, och 76 % hade en positiv syn på organisationen som helhet. Motsvarande stöd för Fatah var 23 %. Majoriteten svarade att de starkt stöttade (59 %) eller stöttade (16 %) Hamas attack den 7 oktober, samtidigt som 13 % var emot den. 90 % uttryckte ett stöd för en omedelbar vapenvila, men 79 % förväntade sig att Palestina skulle gå segrande ur kriget. Samtliga svarande i Gaza angav att det inte fanns en säker plats för dem eller deras familjer att ta vägen.[180]

I Västvärlden[redigera | redigera wikitext]

Omvärldens reaktioner omedelbart efter den 7 oktobers attacker. Västvärlden betonade i de allra flesta fall Israels rätt till självförsvar.

Västvärlden lade under kriget generellt sett störst vikt på att betona Israels rätt att försvara sig, med vissa undantag. USA:s president Joe Biden kallade Hamas attack den 7 oktober för "en handling av ren ondska" och tillade att vi "i detta ögonblick måste vara kristallklara: vi står med Israel".[181] Den 8 oktober fördömde EU "i starkaste möjliga ordalag" Hamas urskillningslösa attacker och uttryckte solidaritet för Israels rätt att försvara sig. Man betonade även vikten av att återuppta arbetet mot en varaktig fred.[182] Tysklands förbundskansler Olaf Scholz erbjöd Israel militärt stöd, samt utfärdade ett förbud mot att stötta Hamas eller vara verksam inom organisationen.[183]

I takt med att kriget fortskred, bombningarna av Gaza intensifierades och markinvasionen inleddes började vissa västledare, särskilt till vänster, att uttala sig kritiskt mot Israel. Den socialdemokratiska spanska premiärministern Pedro Sánchez sade den 24 november att Israel har rätt att försvara sig, men att "det urskillningslösa dödandet av civila, inklusive tusentals pojkar och flickor, måste upphöra" i ett uttalande som väckte stor indignation i Israel.[184] Den belgiska premiärministern kallade förstörelsen av Gaza "oacceptabel".[184]

Josep Borell, EU:s högste representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, vädjade till Israel att visa maximal återhållsamhet för att minska det civila lidandet, samtidigt som han fördömde Hamas för att använda sjukhus som mänskliga sköldar.[185]


I den muslimska världen[redigera | redigera wikitext]

En samlad muslimsk värld fördömde Israels agerande, och uttryckte i olika grad sitt stöd för den palestinska saken, och i vissa fall även för Hamas. I ett OIC-möte i Riyadh avvisade man i ett gemensamt uttalande att Israels agerande i kriget skulle utgöra självförsvar, och fördömde den "israeliska aggressionen i Gazaremsan, krigsbrott och barbariska och omänskliga massakrer begångna av ockupationsstyrkorna".[186]

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kallade Hamas för "frihetskämpar",[187] och var starkt kritisk mot Israels agerande under kriget där han anklagade landet för att vara en "terrorstat" och att världen bevittnar ett folkmord i Gaza.[188] Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei hyllade attacken och citerade sin företrädare som kallade den israeliska regeringen för "en cancer som kommer att besegras", och i statlig iransk tv visades klipp av parlamentsledamöter som skanderade "död åt Israel" och "Palestina är segrande".[189] Man förnekade dock direkt inblandning i attacken.[190] Saudiarabien pausade sin normaliseringsprocess med Israel till följd av kriget, och fördömde Israels attacker mot "försvarslösa civila".[191]

Det enda arabland som fördömt Hamas agerande under kriget är Bahrain, samtidigt som man även fördömde det israeliska svaret i Gaza.[192]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Omedelbart efter attacken fördömde företrädare för samtliga riksdagspartier Hamas agerande.[193] Regeringen fördömde "reservationslöst" attacken och beslöt den 10 oktober att pausa biståndet till Palestina, med undantag för det humanitära stödet, samtidigt som man inledde en översyn av biståndet.[194] På Sveriges gator utbröt efter den 7 oktober firanden med bilparader, dans och fyrverkerier.[195] Statsminister Ulf Kristersson kallade firandena djupt ovärdiga och sade att "vi ser en slags importerad antisemitism i Sverige".[196] Med hänvisning till den ökade hotbilden mot judar ökade man därför stödet till judiska centralrådet med 10 miljoner kronor.[197]

En del av den svenska debatten kom att handla om den socialdemokratiska riksdagsledamoten Jamal El-Haj, som några månader innan krigsutbrottet trotsat partiets avrådan och deltagit på en palestinsk konferens med Hamaskopplingar och där suttit bredvid Amin Abu Rashid, känd för sin finansiering av Hamas.[198] Ulf Kristersson sade sedan efter krigsutbrottet i en debatt att det finns en "terrorromantik" inom vissa socialdemokratiska kretsar, varpå en märkbart upprörd Magdalena Andersson (S) ifrågasatte hur han som statsminister kunde anklaga en människa som just förlorat flera släktingar för att vara terrorromantiker.[199]

I en annan uppmärksammad incident gillade det miljöpartistiska språkröret Märta Stenevi ett inlägg som spred antisemitiska konspirationsteorier, publicerat av Stina Wollter. I inlägget anklagades Israel för att stjäla palestiniers organ, enligt kritikerna ett klassiskt exempel på blodsanklagelse. Märta Stenevi bad sedan om ursäkt och sade att hon ej hade läst ordentligt.[200]

Ytterligare en person som hamnade i blåsväder var den svenska klimataktivisten Greta Thunberg som knappt två veckor in i kriget uttryckte sitt stöd för den palestinska saken,[201] vilket fick en talesperson för den israeliska militärens att säga att ”hon sopar terrorn från palestinierna, Hamas och Islamiska jihad under mattan som om den inte fanns”. Thunberg ströks sedan från den israeliska läroplanen, då hon inte längre ansågs vara en lämplig förebild för elever i Israel.[202] Hon sågs även skandera "krossa sionismen" i samband med en demonstration,[203] och anklagade i en debattartikel Israel för att begå folkmord i Gazaremsan.[204]

Aktioner till stöd för Palestina och Israel[redigera | redigera wikitext]

Kriget mellan Hamas och Israel väcker många reaktioner i Sverige. Under hösten och vintern sedan kriget startade organiserades flera större demonstrationer till stöd för både Palestina och Israel.[205][206][207][208] Bland annat hölls i december 2023 en landsomfattande kulturkampanj med tre större konserter till stöd för Gaza under rubriken Kulturhjälpen, som ett alternativ till Sveriges Radios årliga arrangemang Musikhjälpen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ AFP-Agence France Presse. ”Health Ministry In Hamas-run Gaza Says War Death Toll At 28,473” (på amerikansk engelska). www.barrons.com. https://www.barrons.com/news/health-ministry-in-hamas-run-gaza-says-war-death-toll-at-28-473-5233311c. Läst 13 februari 2024. 
  2. ^ AFP-Agence France Presse. ”Health Ministry In Hamas-run Gaza Says War Death Toll At 28,473” (på amerikansk engelska). www.barrons.com. https://www.barrons.com/news/health-ministry-in-hamas-run-gaza-says-war-death-toll-at-28-473-5233311c. Läst 13 februari 2024. 
  3. ^ ”Israel killed at least 1,000 Gaza infiltrators, reinforcing nationwide, military says”. Reuters. 11 oktober 2023. https://www.reuters.com/world/middle-east/israel-killed-least-1000-gaza-infiltrators-reinforcing-nationwide-military-2023-10-11/. Läst 13 februari 2024. 
  4. ^ ”Israel killed at least 1,000 Gaza infiltrators, reinforcing nationwide, military says”. Reuters. 11 oktober 2023. https://www.reuters.com/world/middle-east/israel-killed-least-1000-gaza-infiltrators-reinforcing-nationwide-military-2023-10-11/. Läst 13 februari 2024. 
  5. ^ ”Authorities name 569 soldiers, 61 police officers killed in Gaza war”. Times of Israel. 13 februari 2024. https://www.timesofisrael.com/authorities-name-44-soldiers-30-police-officers-killed-in-hamas-attack/. Läst 13 februari 2024. 
  6. ^ ”What We Know About the Death Toll in Israel From the Hamas-Led Attacks”. The New York Times. 12 november 2023. https://www.nytimes.com/2023/11/12/world/middleeast/israel-death-toll-hamas-attack.html. Läst 13 februari 2024. 
  7. ^ ”War caught Israeli rehab hospitals unprepared to handle number of wounded”. Times of Israel. 17 december 2023. https://www.timesofisrael.com/war-caught-israeli-rehab-hospitals-unprepared-to-handle-number-of-wounded/. Läst 13 februari 2024. 
  8. ^ ”Hamas hostages: Stories of the people taken from Israel” (på brittisk engelska). 9 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67053011. Läst 13 februari 2024. 
  9. ^ ”Israel social security data reveals true picture of Oct 7 deaths” (på engelska). France 24. 15 december 2023. https://www.france24.com/en/live-news/20231215-israel-social-security-data-reveals-true-picture-of-oct-7-deaths. Läst 7 januari 2024. 
  10. ^ ”Israel: Gränsområde har återtagits”. SVT Nyheter. 10 oktober 2023. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/israel-gransomrade-har-atertagits. Läst 7 januari 2024. 
  11. ^ ”Could an Israeli ground invasion of Gaza meet its aims?” (på brittisk engelska). 13 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67084141. Läst 7 januari 2024. 
  12. ^ ”Gaza humanitarian crisis deepens as fighting rages on across the Strip | UN News” (på engelska). news.un.org. 11 december 2023. https://news.un.org/en/story/2023/12/1144647. Läst 7 januari 2024. 
  13. ^ ”Hunger, thirst and chaos in southern Gaza as hostilities drive humanitarian aid to the brink of collapse” (på engelska). NBC News. 11 december 2023. https://www.nbcnews.com/news/world/hunger-thirst-chaos-southern-gaza-rcna128687. Läst 7 januari 2024. 
  14. ^ ”WHO Director-General’s opening remarks at the Special Session of the Executive Board on the health situation in the occupied Palestinian territory – 10 December 2023” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/director-general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-special-session-of-the-executive-board-on-the-health-situation-in-the-occupied-palestinian-territory---10-december-2023. Läst 7 januari 2024. 
  15. ^ ”Biden says Hamas using innocent Gazans as human shields; phones Netanyahu, PA’s Abbas”. 15 oktober 2023. https://www.timesofisrael.com/biden-says-hamas-using-innocent-gazans-as-human-shields-calls-netanyahu-pas-abbas/. Läst 7 januari 2024. 
  16. ^ Dpr 3. ”Amid Increasingly Dire Humanitarian Situation in Gaza, Secretary-General Tells Security Council Hamas Attacks Cannot Justify Collective Punishment of Palestinian People - Press Release” (på amerikansk engelska). Question of Palestine. https://www.un.org/unispal/document/amid-increasingly-dire-humanitarian-situation-in-gaza-secretary-general-tells-security-council-hamas-attacks-cannot-justify-collective-punishment-of-palestinian-people-press-release/. Läst 7 januari 2024. 
  17. ^ ”EU condemns Hamas for using human shields, but urges Israeli restraint” (på engelska). euronews. 13 november 2023. https://www.euronews.com/my-europe/2023/11/13/eu-condemns-hamas-for-using-people-as-human-shields-but-urges-maximum-restraint-from-israe. Läst 7 januari 2024. 
  18. ^ [a b] A. B. C. News. ”Visual analysis shows 60% of Gaza now under evacuation orders” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/International/visual-analysis-shows-60-gaza-now-evacuation-orders/story?id=106079156. Läst 7 januari 2024. 
  19. ^ AFP-Agence France Presse. ”Around Half A Million Israelis Displaced Inside Israel: Military” (på amerikansk engelska). www.barrons.com. https://www.barrons.com/news/around-half-a-million-israelis-displaced-inside-israel-military-139782b3. Läst 7 januari 2024. 
  20. ^ Regeringen och Regeringskansliet (2 november 2023). ”Sveriges ställningstagande i konflikten mellan Israel och Hamas”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2023/11/sveriges-stallningstagande-i-konflikten-mellan-israel-och-hamas/. Läst 7 januari 2024. 
  21. ^ ”Analys: Mellanöstern allt närmare regionalt storkrig”. Omni. https://omni.se/analys-mellanostern-allt-narmare-regionalt-storkrig/a/APA4gq. Läst 7 januari 2024. 
  22. ^ Majlard, Jan (27 oktober 2023). ”Expert: Israel kan angripas från tiotal fronter”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/BWPzV0/flerfrontskrig-hotar-israel-harifran-kan-fienderna-anfalla. Läst 7 januari 2024. 
  23. ^ ”Israel Gaza war: Israel warns Hezbollah and Lebanon over border fighting” (på brittisk engelska). 28 december 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67831478. Läst 7 januari 2024. 
  24. ^ ”Houthis show no sign of ending 'reckless' Red Sea attacks as trade traffic picks up, commander says” (på engelska). AP News. 30 december 2023. https://apnews.com/article/red-sea-shipping-houthi-attacks-drones-missiles-1acc4ca5ebcaf6fee932a2061d451f59. Läst 7 januari 2024. 
  25. ^ Christian Edwards (19 december 2023). ”Who are the Houthis and why are they attacking ships in the Red Sea?” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/12/19/middleeast/red-sea-crisis-explainer-houthi-yemen-israel-intl/index.html. Läst 7 januari 2024. 
  26. ^ ”Statement from Secretary of Defense Lloyd J. Austin III on Ensuring Freedom of Navigation” (på amerikansk engelska). U.S. Department of Defense. https://www.defense.gov/News/Releases/Release/Article/3621110/statement-from-secretary-of-defense-lloyd-j-austin-iii-on-ensuring-freedom-of-n/https%3A%2F%2Fwww.defense.gov%2FNews%2FReleases%2FRelease%2FArticle%2F3621110%2Fstatement-from-secretary-of-defense-lloyd-j-austin-iii-on-ensuring-freedom-of-n%2F. Läst 7 januari 2024. 
  27. ^ ”What the World Can Learn From the History of Hamas” (på engelska). TIME. 17 oktober 2023. https://time.com/6324221/hamas-origins-history/. Läst 15 november 2023. 
  28. ^ Rushdi abu Alouf (15 juni 2007). ”Hamas wins the battle for Gaza control” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2007-jun-15-fg-gaza15-story.html. Läst 22 november 2023. 
  29. ^ ”What is Hamas? The group that rules the Gaza Strip has fought several rounds of war with Israel” (på engelska). AP News. 9 oktober 2023. https://apnews.com/article/hamas-gaza-palestinian-authority-israel-war-ed7018dbaae09b81513daf3bda38109a. Läst 22 november 2023. 
  30. ^ TT-AFP-Reuters (29 april 2021). ”Abbas: Skjuter upp palestinska valen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/jBeRMe/jerusalem-hard-not-infor-palestinska-valen. Läst 22 november 2023. 
  31. ^ ”Why Hamas and Israel reached this moment now — and what comes next”. National Public Radio. https://www.npr.org/2023/10/11/1204923717/israel-gaza-hamas-palestinian-war. Läst 15 november 2023. 
  32. ^ ”Iran’s support for Hamas fans suspicion it’s wrecking Israel-Saudi deal” (på engelska). POLITICO. 7 oktober 2023. https://www.politico.eu/article/iran-hamas-attacks-against-israel-palestine-jerusalem/. Läst 15 november 2023. 
  33. ^ [a b] ”Det här vet vi om Hamas attack mot Israel”. Svenska Dagbladet/TT-AFP. 8 oktober 2023. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/RG0yBr/det-har-vet-vi-om-hamas-attack-mot-israel. Läst 14 november 2023. 
  34. ^ Nakhoul, Samia; Saul, Jonathan (10 oktober 2023). ”How Hamas duped Israel as it planned devastating attack” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/middle-east/how-israel-was-duped-hamas-planned-devastating-assault-2023-10-08/. Läst 14 november 2023. 
  35. ^ ”IDF estimates 3,000 Hamas terrorists invaded Israel in Oct. 7 onslaught”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/idf-estimates-3000-hamas-terrorists-invaded-israel-in-oct-7-onslaught/. Läst 14 november 2023. 
  36. ^ ”IDF regains control of Re’im military base from Hamas terrorists in southern Israel”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/idf-regains-control-of-reim-military-base-from-hamas-terrorists-in-southern-israel/. Läst 26 november 2023. 
  37. ^ ”New York Times”. https://www.nytimes.com/2023/10/26/world/europe/israel-ofakim-police-hamas.html. Läst 14 november 2023. 
  38. ^ ”Biden calls Hamas attacks the deadliest day for Jews since the Holocaust as US death toll ticks up” (på engelska). AP News. 11 oktober 2023. https://apnews.com/article/israel-hamas-us-biden-blinken-99eb4063edabc80fa1fa198fb0bb020e. Läst 14 november 2023. 
  39. ^ Regeringen och Regeringskansliet (9 november 2023). ””Antisemitism är en skamfläck för vårt land””. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2023/11/antisemitism-ar-en-skamflack-for-vart-land/. Läst 15 november 2023. 
  40. ^ ”‘The worst day in our history’: Lapid tells US media” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 9 oktober 2023. https://www.jpost.com/breaking-news/article-767440. Läst 15 november 2023. 
  41. ^ Lubell, Maayan; Rose, Emily (12 oktober 2023). ”How an Israeli kibbutz 'paradise' turned into hell in Hamas attack” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/middle-east/bodies-residents-militants-lie-grounds-ravaged-israeli-kibbutz-2023-10-10/. Läst 14 november 2023. 
  42. ^ ”10 Percent of Kibbutz Population Found Dead After Hamas Massacre in Southern Israel” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/2023-10-10/ty-article/.premium/10-percent-of-kibbutz-population-found-dead-after-hamas-massacre-in-southern-israel/0000018b-191c-df31-a99f-7ddf54fa0000. Läst 14 november 2023. 
  43. ^ correspondents, ynet (14 oktober 2023). ”Israel bombards Gaza in massive attack; Netanyahu invites Biden to Israel on solidarity visit” (på engelska). Ynetnews. https://www.ynetnews.com/article/4kemkv3z2. Läst 14 november 2023. 
  44. ^ ”TV: Police probe of Re’im massacre shows terrorists didn’t know about party in advance”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/tv-police-probe-of-reim-massacre-shows-terrorists-didnt-know-about-party-in-advance/. Läst 21 november 2023. 
  45. ^ ”Kroppar anländer fortfarande till ”Helvetets portar””. DN.se. 2 november 2023. https://www.dn.se/varlden/kroppar-anlander-fortfarande-till-helvetets-portar/. Läst 21 november 2023. 
  46. ^ Gettleman, Jeffrey; Schwartz, Anat; Sella, Adam (28 december 2023). ”‘Screams Without Words’: How Hamas Weaponized Sexual Violence on Oct. 7” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2023/12/28/world/middleeast/oct-7-attacks-hamas-israel-sexual-violence.html. Läst 5 januari 2024. 
  47. ^ ”Israel Lowers Oct. 7 Death Toll Estimate to 1,200”. New York Times. https://www.nytimes.com/live/2023/11/10/world/israel-hamas-war-gaza-news. Läst 15 november 2023. 
  48. ^ Gergana Krasteva (8 oktober 2023). ”Mum learns daughter was taken by Hamas after seeing her body paraded on streets” (på engelska). Metro. https://metro.co.uk/2023/10/08/mum-learns-daughter-was-taken-by-hamas-after-seeing-her-body-paraded-on-streets-19626670/. Läst 14 november 2023. 
  49. ^ ”Hamas hostages: Stories of the hostages taken by Hamas from Israel” (på brittisk engelska). BBC News. 9 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67053011. Läst 14 november 2023. 
  50. ^ ”Security cabinet says Israel will destroy military, governmental abilities of Hamas, Islamic Jihad”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/security-cabinet-says-israel-will-destroy-military-governmental-abilities-of-hamas-islamic-jihad/. Läst 15 november 2023. 
  51. ^ ”‘Ground invasion on the table’ warns Israel as conflict with Hamas escalates” (på engelska). The Independent. 8 oktober 2023. https://www.independent.co.uk/news/long_reads/world/israel-hamas-invasion-land-attack-b2426019.html. Läst 20 november 2023. 
  52. ^ ”Defense minister announces ‘complete siege’ of Gaza: No power, food or fue”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/defense-minister-announces-complete-siege-of-gaza-no-power-food-or-fuel/. Läst 15 november 2023. 
  53. ^ ”Washington Post”. https://www.washingtonpost.com/world/2023/10/10/israel-military-draft-reservists/. Läst 15 november 2023. 
  54. ^ ”Israel sends soldiers to north fearing attack from Hezbollah in Lebanon” (på brittisk engelska). BBC News. 12 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67087828. Läst 14 november 2023. 
  55. ^ Abbas Al Lawati,Nadeen Ebrahim (9 oktober 2023). ”Israel is at war with Hamas. Here's what to know” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/10/09/middleeast/israel-hamas-gaza-war-explained-mime-intl/index.html. Läst 20 november 2023. 
  56. ^ ”Flygblad om evakuering regnar över Gaza: ”Knuffas längre ner i avgrunden””. Omni. https://omni.se/flygblad-om-evakuering-regnar-over-gaza-knuffas-langre-ner-i-avgrunden/a/GMRqVx. Läst 20 november 2023. 
  57. ^ ”IDF Press Release”. www.idf.il. https://www.idf.il/en/mini-sites/idf-press-releases-regarding-the-hamas-israel-war/hamas-terrorists-continue-to-prevent-civilian-evacuation/. Läst 14 november 2023. 
  58. ^ James Reynolds (14 oktober 2023). ”Moment civilian convoy fleeing Gaza is hit by explosion”. Mail Online. https://www.dailymail.co.uk/news/article-12631081/Shocking-moment-convoy-cars-fleeing-Gaza-Strip-rocked-explosion-safe-route-north-ahead-anticipated-Israeli-ground-invasion.html. Läst 14 november 2023. 
  59. ^ [a b] ”Rafah border crossing opens, allowing only 20 aid trucks into Gaza” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/10/21/rafah-border-crossing-between-gaza-egypt-opens-for-aid-trucks. Läst 14 november 2023. 
  60. ^ ”Gaza gets some aid — but no fuel — as power crisis upends lives”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/2023/10/22/gaza-fuel-israel-hamas/. Läst 11 november 2023. 
  61. ^ ”Iron Dome, Israel's best defense, works overtime to protect population” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 23 oktober 2023. https://www.jpost.com/israel-news/article-769750. Läst 20 november 2023. 
  62. ^ ”IDF: One in five Gaza rockets misfires, kills Palestinians” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 21 oktober 2023. https://www.jpost.com/middle-east/article-769509. Läst 20 november 2023. 
  63. ^ Yong Xiong (2 november 2023). ”Revisiting a key video used to assess the Gaza hospital blast” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/02/middleeast/al-jazeera-video-gaza-hospital-blast-intl/index.html. Läst 20 november 2023. 
  64. ^ Landay, Jonathan (19 oktober 2023). ”U.S. intel says Gaza hospital death toll likely between 100-300” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/middle-east/us-intel-says-gaza-hospital-death-toll-likely-between-100-300-2023-10-19/. Läst 20 november 2023. 
  65. ^ ”SVT:s korrespondent: Många civila är kvar i Gaza – Senaste nytt om kriget mellan Hamas och Israel”. SVT Nyheter. 7 oktober 2023. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/hamas-attack-mot-israel?inlagg=5719000b6219e511e7e5be52f5bc8013. Läst 14 november 2023. 
  66. ^ ”Watch: Biden Says Civilians in Gaza Are 'Being Used as Human Shields'” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/livecoverage/israel-hamas-war-gaza-conflict/card/biden-calls-hamas-attack-worst-massacre-of-jews-since-holocaust-BrisW9mXj0FzqVgP8HFa. Läst 14 november 2023. 
  67. ^ ”Israel accuses Hamas of using over 100 women and children as human shields in Gaza”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/israel-accuses-hamas-of-using-over-100-women-and-children-as-human-shields-in-gaza/. Läst 15 november 2023. 
  68. ^ ”Hamas claims 50 Israeli hostages killed in Gaza, no proof given” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 26 oktober 2023. https://www.jpost.com/breaking-news/article-770321. Läst 22 november 2023. 
  69. ^ Mackenzie, James; Lubell, Maayan (28 oktober 2023). ”Israel launches Gaza war's second phase with ground operation, Netanyahu says” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/world/middle-east/eu-calls-humanitarian-pauses-gaza-aid-israel-raids-enclave-2023-10-26/. Läst 14 november 2023. 
  70. ^ ”Israel planerar en markoffensiv i Gaza”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/artikel/5qA4l7SCWKrrcP1nvhmn1T/militaerexperten-sa-gar-en-markinvasion-till. Läst 22 november 2023. 
  71. ^ Cassidy DelGreco (14 november 2023). ”White House says intelligence shows Hamas using al-Shifa for command center, storing weapons | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/14/politics/white-house-hamas-al-shifa/index.html. Läst 15 november 2023. 
  72. ^ Oren Liebermann (20 november 2023). ”CNN visited the exposed tunnel shaft in the Al-Shifa Hospital compound. Here’s what we saw” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/20/middleeast/gaza-tunnel-shaft-al-shifa-hospital-intl-hnk/index.html. Läst 22 november 2023. 
  73. ^ ”Hamas Takes Hostages to Shifa Hospital After Abuduction”. IDF. https://www.idf.il/en/mini-sites/hamas-israel-war-23/war-on-hamas-2023-resources/hamas-takes-hostages-to-shifa-hospital-after-abuduction/. Läst 11 november 2023. 
  74. ^ Jessie Yeung (22 november 2023). ”What do we know about the Israel-Hamas hostage deal?” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/22/world/what-do-we-know-about-the-israel-hamas-hostage-deal/index.html. Läst 22 november 2023. 
  75. ^ Chao-Fong, Léonie; Belam, Martin; Sullivan, Helen (22 november 2023). ”Israel-Hamas war live: temporary ceasefire in Gaza to begin Thursday morning, say Hamas and Israel officials” (på brittisk engelska). the Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/live/2023/nov/22/israel-hamas-war-live-updates-hostage-deal-release-ceasefire-pause-latest-news. Läst 22 november 2023. 
  76. ^ ”Vapenvilan i gång: lastbilar rullar in”. Svenska Dagbladet/TT. 24 november 2023. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/O8KJdO/stridspausen-mellan-israel-och-hamas-inleds. Läst 24 november 2023. 
  77. ^ [a b] ”8 Israeli hostages freed from Gaza at end of seventh day of truce”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/hamas-frees-2-israeli-women-with-6-8-more-set-for-return-thursday-alongside-3-bodies/. Läst 1 december 2023. 
  78. ^ ”Mediators scrambling for Israel-Hamas truce extension, as hostages-for-prisoners swaps get harder” (på engelska). AP News. 30 november 2023. https://apnews.com/article/israel-hamas-war-news-11-30-2023-ea1a8fad4e2f4a394e5427a7c5815d38. Läst 1 december 2023. 
  79. ^ ”Hamas frees 10 Thai citizens, one Filipino under separate deal: Qatar” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/11/24/12-thai-one-filipino-captive-released-in-separate-deal-mediated-by-qatar. Läst 1 december 2023. 
  80. ^ Maram Humaid. ”‘We want permanent ceasefire,’ Palestinians in Gaza say as truce extended” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/features/2023/11/27/we-want-permanent-ceasefire-palestinians-in-gaza-say-as-truce-extended. Läst 1 december 2023. 
  81. ^ ”Israel och Hamas vill förlänga vapenvilan”. www.expressen.se. 27 november 2023. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/israel-och-hamas-vill-forlanga-vapenvilan/. Läst 1 december 2023. 
  82. ^ ”Hamas tar på sig dödsskjutning i Jerusalem”. www.aftonbladet.se. 30 november 2023. https://www.aftonbladet.se/a/15lPmK. Läst 1 december 2023. 
  83. ^ Schau, Oscar (1 december 2023). ”Vapenvilan är över: ”Stridsflyg opererar i Gaza””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vapenvilan-ar-over-stridsflyg-opererar-i-gaza--zvam0x. Läst 1 december 2023. 
  84. ^ ”Intensiva attacker mot staden Khan Yunis”. Sydsvenskan. 2 december 2023. https://www.sydsvenskan.se/2023-12-02/intensiva-attacker-mot-staden-khan-yunis. Läst 11 december 2023. 
  85. ^ ”Israel says it is engaged in the heaviest fighting yet in Gaza”. National Public Radio. https://www.npr.org/2023/12/06/1217508410/israel-hamas-gaza-palestinians-refugees. Läst 11 december 2023. 
  86. ^ ”Tyngdpunkten i kriget i Gaza har förändrats och situationen förvärras för de civila – expert: ”Israel har bara dåliga alternativ att välja mellan””. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10046852. Läst 11 december 2023. 
  87. ^ [a b] ”The UN secretary-general invoked 'Article 99' to push for a Gaza cease-fire. What exactly is it?” (på engelska). AP News. 8 december 2023. https://apnews.com/article/un-article-99-gaza-israel-hamas-ceasefire-guterres-334858e6a3eee7a71e050a6ea03de635. Läst 11 december 2023. 
  88. ^ [a b] ”FN:s säkerhetsråd: Nej till vapenvila i Gaza”. www.expressen.se. 8 december 2023. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/fns-sakerhetsrad-nej-till-vapenvila-i-gaza/. Läst 11 december 2023. 
  89. ^ ”Israeli FM accuses UN head of backing Hamas after he uses rare clause to urge truce”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/israeli-fm-accuses-un-head-of-backing-hamas-after-use-of-rare-clause-to-urge-truce/. Läst 11 december 2023. 
  90. ^ ”Antisemitism is 'only rational explanation' for UN's Article 99 - Lapid” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 9 december 2023. https://www.jpost.com/breaking-news/article-777323. Läst 11 december 2023. 
  91. ^ ”‘Double standards’: World reacts to US veto on Gaza truce resolution at UN” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/12/9/double-standards-world-reacts-to-us-vetoing-unsc-gaza-resolution. Läst 11 december 2023. 
  92. ^ Abeer Salman (7 december 2023). ”Images from Gaza show Israeli soldiers detaining dozens of men stripped to underwear” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/12/07/middleeast/gaza-israeli-soldiers-detained-men-intl/index.html. Läst 11 december 2023. 
  93. ^ ”Israeli images showing Palestinian detainees in underwear spark outrage”. Reuters. https://www.reuters.com/world/middle-east/hamas-condemns-israel-over-images-showing-semi-naked-palestinian-prisoners-2023-12-08/. Läst 17 december 2023. 
  94. ^ ”IDF mistakenly killed 3 Israeli hostages in Gaza. This is what we know so far.” (på engelska). NBC News. 17 december 2023. https://www.nbcnews.com/news/world/timeline-idf-mistakenly-killed-3-israeli-hostages-gaza-rcna130092. Läst 17 december 2023. 
  95. ^ ”Halevi on troops’ killing of 3 hostages: ‘We failed… They did everything so we would understand’”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/halevi-says-that-he-and-idf-responsible-for-killing-of-3-hostages-in-gaza/. Läst 17 december 2023. 
  96. ^ ”Källa: Israel sköt med fel vapen – för många dog”. www.expressen.se. 28 december 2023. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/kallan-fel-ammunition-ledde-till-manga-doda/. Läst 2 januari 2024. 
  97. ^ ”Terrorist Organizations - The World Factbook”. www.cia.gov. https://www.cia.gov/the-world-factbook/references/terrorist-organizations. Läst 3 januari 2024. 
  98. ^ ”IDF pulls out of Jenin after 60 hours, says dozens arrested, bomb labs destroyed”. Times of Israel. 14 december 2023. https://www.timesofisrael.com/idf-pulls-out-of-jenin-after-60-hours-says-dozens-arrested-bomb-labs-destroyed/. Läst 3 januari 2023. 
  99. ^ ”‘Unparalleled’: Israeli army raids Ramallah, more occupied West Bank cities” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/12/28/unparalleled-israeli-army-raids-ramallah-more-occupied-west-bank-cities. Läst 3 januari 2024. 
  100. ^ ”Sex palestinier dödade i israelisk drönarattack i Tulkarem på Västbanken”. Svenska Yle. 7 oktober 2023. https://yle.fi/a/7-10043099/64-3-199940. Läst 3 januari 2024. 
  101. ^ ”West Bank theatre raided by Israel vows to resume 'resistance'” (på engelska). France 24. 28 december 2023. https://www.france24.com/en/live-news/20231228-west-bank-theatre-raided-by-israel-vows-to-resume-resistance. Läst 3 januari 2024. 
  102. ^ ”IDF kills four terrorists, arrests seven wanted persons in West Bank” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 2 januari 2024. https://www.jpost.com/breaking-news/article-780388. Läst 3 januari 2024. 
  103. ^ ”Israeliskt bosättarvåld steg under 2023”. www.aftonbladet.se. 1 januari 2024. https://www.aftonbladet.se/a/GMdlEB. Läst 3 januari 2024. 
  104. ^ ”On the brink of a major regional war” (på brittisk engelska). www.ips-journal.eu. 11 oktober 2023. https://www.ips-journal.eu/topics/foreign-and-security-policy/on-the-brink-of-a-major-regional-war-7044/. Läst 18 november 2023. 
  105. ^ ”Israel raises Hezbollah rocket estimate to 150,000”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/israel-raises-hezbollah-rocket-estimate-to-150000/. Läst 18 november 2023. 
  106. ^ [a b] Haley Britzky, Will Mullery (3 november 2023). ”By the numbers: The US military buildup in the Middle East | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/03/politics/us-military-buildup-middle-east-dg/index.html. Läst 18 november 2023. 
  107. ^ Hultman, Alexander (13 november 2023). ”Expert: ”Hizbollah är som en stor svart box””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/wABWQM/hizbollah-ledaren-hassan-nasrallah-vagrar-ge-besked-om-nasta-steg. Läst 18 november 2023. 
  108. ^ ”21 wounded, 1 seriously, in Hezbollah missile, mortar attacks from Lebanon”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/6-civilians-wounded-1-critically-in-anti-tank-missile-attack-from-lebanon/. Läst 18 november 2023. 
  109. ^ [a b] ”About 200,000 Israelis internally displaced amid ongoing Gaza war, tensions in north”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/about-200000-israelis-internally-displaced-amid-ongoing-gaza-war-tensions-in-north/. Läst 18 november 2023. 
  110. ^ ”More than 19,000 displaced in Lebanon as Israel border clashes escalate: UN” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/10/23/more-than-19000-displaced-in-lebanon-as-israel-border-clashes-escalate-un. Läst 18 november 2023. 
  111. ^ ”Hezbollah says four members killed tonight in south Lebanon strikes”. Times of Israel. 2 januari 2024. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/hezbollah-says-four-of-its-fighters-killed-in-strike-tonight-southern-lebanon/. Läst 3 januari 2024. 
  112. ^ ”Authorities name 509 soldiers, 59 police officers killed in Gaza war”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/authorities-name-44-soldiers-30-police-officers-killed-in-hamas-attack/. Läst 3 januari 2024. 
  113. ^ Abeer Salman, Nada Bashir, Tamara Qiblawi, Tara John, AnneClaire Stapleton (2 januari 2024). ”Senior Hamas leader killed in Beirut blast” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2024/01/02/middleeast/beirut-lebanon-hamas-official-killed-intl/index.html. Läst 3 januari 2024. 
  114. ^ Lundberg, Oscar (2 januari 2024). ”Experten om dödade Hamasledaren: ”Väldigt stor fisk politiskt och militärt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/experten-om-dodade-hamasledaren-valdigt-stor-fisk-politiskt-och-militart. Läst 3 januari 2024. 
  115. ^ ”JUST NU: Israel med nya attacker mot Syrien”. www.expressen.se. 25 oktober 2023. https://www.expressen.se/nyheter/israel-med-nya-attacker-mot-syrien-/. Läst 18 november 2023. 
  116. ^ ”Syria says Damascus and Aleppo airports hit by Israeli missiles” (på brittisk engelska). BBC News. 12 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67093081. Läst 18 november 2023. 
  117. ^ ”Israel hits Hezbollah command center in Lebanon; 4 rockets from Syria target Golan”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/israel-hits-hezbollah-command-center-in-lebanon-4-rockets-from-syria-target-golan/. Läst 3 januari 2024. 
  118. ^ ”US airstrikes target more Iran-backed bases in Syria” (på brittisk engelska). BBC News. 13 november 2023. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-67381978. Läst 18 november 2023. 
  119. ^ ”Iransk general dödad i israelisk attack”. tt.omni.se. 25 december 2023. https://tt.omni.se/iransk-general-dodad-i-israelisk-attack/a/WRVMPj. Läst 3 januari 2024. 
  120. ^ ”L'Orient”. https://today.lorientlejour.com/article/1356112/the-houthi-declaration-of-war-on-israel-and-what-it-means.html. Läst 18 november 2023. 
  121. ^ Haley Britzky (15 november 2023). ”US warship shoots down drone believed to have been launched from Yemen | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/15/politics/us-warship-shoots-down-drone/index.html. Läst 18 november 2023. 
  122. ^ ”Saudi Arabia shoots down Houthi missile from Yemen heading towards Israel” (på engelska). All Arab News. 26 oktober 2023. https://allarab.news/saudi-arabia-shoots-down-houthi-missile-from-yemen-heading-towards-israel/. Läst 18 november 2023. 
  123. ^ ”Israel: Fraktskepp kapat av Huthirebeller”. www.aftonbladet.se. 19 november 2023. https://www.aftonbladet.se/a/76amyV. Läst 19 november 2023. 
  124. ^ ”Yemen’s Houthis claim to hijack Israeli ship in Red Sea; Jerusalem: It isn’t Israeli”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/yemens-houthis-claim-to-hijack-israeli-ship-in-red-sea-jerusalem-it-isnt-israeli/. Läst 19 november 2023. 
  125. ^ ”3 commercial ships hit by missiles in Houthi attack in Red Sea, US warship downs 3 drones” (på engelska). AP News. 3 december 2023. https://apnews.com/article/red-sea-houthi-yemen-ships-attack-israel-hamas-war-gaza-strip-716770f0a780160e9abed98d3c48fbde. Läst 11 december 2023. 
  126. ^ ”Huthirebeller tar på sig attack mot norskt fartyg”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/artikel/6BzowBzvFnA7nFvjIx03xw/huthirebeller-tar-pa-sig-attack-mot-norskt-fartyg. Läst 17 december 2023. 
  127. ^ ”Huthiers attacker mot sjöfarten kan bli hot mot världshandeln”. DN.se. 6 december 2023. https://www.dn.se/varlden/huthiers-attacker-mot-sjofarten-kan-bli-hot-mot-varldshandeln/. Läst 5 januari 2024. 
  128. ^ ”Rederier pausar trafik genom Suez – kan påverka båtbranschen”. 17 december 2023. https://www.hamnen.se/artiklar/rederier-pausar-trafik-genom-suez-kan-paverka-batbranschen/. Läst 5 januari 2024. 
  129. ^ ”Statement from Secretary of Defense Lloyd J. Austin III on Ensuring Freedom of Navigation” (på amerikansk engelska). U.S. Department of Defense. https://www.defense.gov/News/Releases/Release/Article/3621110/statement-from-secretary-of-defense-lloyd-j-austin-iii-on-ensuring-freedom-of-n/https%3A%2F%2Fwww.defense.gov%2FNews%2FReleases%2FRelease%2FArticle%2F3621110%2Fstatement-from-secretary-of-defense-lloyd-j-austin-iii-on-ensuring-freedom-of-n%2F. Läst 3 januari 2024. 
  130. ^ Jennifer Hansler (5 november 2023). ”Blinken makes unannounced visit to Iraq | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/05/politics/blinken-makes-unannounced-visit-to-iraq/index.html. Läst 18 november 2023. 
  131. ^ Haley Britzky, Hamdi Alkhshali (8 december 2023). ”Iran-backed militia vows more attacks after US Embassy in Iraq comes under fire | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/12/08/politics/us-embassy-iraq-attack/index.html. Läst 17 december 2023. 
  132. ^ Ari, Lior Ben (28 december 2023). ”These are the pro-Iranian militias attacking US bases and sending drones to Eilat” (på engelska). Ynetnews. https://www.ynetnews.com/article/b1mi00wopp. Läst 3 januari 2024. 
  133. ^ ”Shulchan Aruch: Yoreh De'ah 252 (vers 3)”. https://www.sefaria.org/Shulchan_Arukh%2C_Yoreh_De'ah.252.3?lang=bi. Läst 23 november 2023. 
  134. ^ ”50 years since Sabena Flight 571 to Israel was hijacked” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 5 maj 2022. https://www.jpost.com/jerusalem-report/article-705903. Läst 23 november 2023. 
  135. ^ ”Bytte tusen palestinska fångar – mot en gisslan”. DN.se. 15 oktober 2023. https://www.dn.se/varlden/bytte-tusen-palestinska-fangar-mot-en-gisslan/. Läst 23 november 2023. 
  136. ^ Harriet Alexander (13 oktober 2023). ”Astonishing moment IDF elite force retakes military post, rescuing 250”. Mail Online. https://www.dailymail.co.uk/news/article-12626287/idf-flotilla-13-sufa-checkpoint-hamas-hostages.html. Läst 23 november 2023. 
  137. ^ [a b] ”Hamas hostages: Stories of the hostages taken by Hamas from Israel” (på brittisk engelska). 9 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67053011. Läst 23 november 2023. 
  138. ^ ”Hamas yngsta fånge kan bli fri: ”Nervpressande””. www.expressen.se. 22 november 2023. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/yngsta-fangen-kan-bli-fri-litar-inte-pa-hamas/. Läst 23 november 2023. 
  139. ^ ”Woman abducted to Gaza on Oct. 7 has likely given birth in captivity — officials”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/woman-abducted-to-gaza-on-oct-7-has-likely-given-birth-in-captivity-officials/. Läst 23 november 2023. 
  140. ^ Aaron Poris (19 oktober 2023). ”Evidence on Display at Israel’s Forensic Pathology Center Confirms Hamas’ Atrocities” (på amerikansk engelska). The Media Line. https://themedialine.org/top-stories/evidence-on-display-at-israels-forensic-pathology-center-confirms-hamas-atrocities/. Läst 23 november 2023. 
  141. ^ ”IDF says number of confirmed hostages held by Hamas rises to 239”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/idf-says-number-of-confirmed-hostages-held-by-hamas-rises-to-239/. Läst 23 november 2023. 
  142. ^ Nick Pisa (19 november 2023). ”CCTV shows Hamas attack victims being hauled into al-Shifa hospital”. Mail Online. https://www.dailymail.co.uk/news/article-12768215/Hamas-hostages-CCTV-al-Shifa-hospital-IDF.html. Läst 23 november 2023. 
  143. ^ ”Hamas threatens to kill a civilian hostage every time Israel hits Gaza civilians” (på engelska). NBC News. 9 oktober 2023. https://www.nbcnews.com/news/world/hamas-threatens-israel-gaza-kill-civilians-hostages-siege-rcna119532. Läst 23 november 2023. 
  144. ^ Halabi, Einav; Gil-Ad, Hadar (30 oktober 2023). ”Hamas pits hostages against Netanyahu in latest psychological warfare move” (på engelska). Ynetnews. https://www.ynetnews.com/article/hkvjrx6za. Läst 23 november 2023. 
  145. ^ Maziar Motamedi. ”What do we know about Israeli captives taken by Hamas and their release?” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/10/24/what-do-we-know-about-israeli-captives-taken-by-hamas-and-their-release. Läst 23 november 2023. 
  146. ^ ”'Bring them home now': Pressure mounts on Netanyahu to prioritize Israeli hostages” (på engelska). NBC News. 31 oktober 2023. https://www.nbcnews.com/news/world/pressure-netanyahu-israeli-hostages-rcna122945. Läst 23 november 2023. 
  147. ^ ”March reaches Jerusalem calling for release of Israeli hostages” (på brittisk engelska). 18 november 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67465660. Läst 23 november 2023. 
  148. ^ ”Bring them home now - editorial” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 20 november 2023. https://www.jpost.com/opinion/article-774075. Läst 23 november 2023. 
  149. ^ ”Turerna som ledde till avtalet om frigivandet av gisslan”. DN.se. 22 november 2023. https://www.dn.se/varlden/turerna-som-ledde-till-avtalet-om-frigivandet-av-gisslan/. Läst 23 november 2023. 
  150. ^ [a b] Nima Elbagir, Barbara Arvanitidis, Nadeen Ebrahim (22 november 2023). ”Who are the Palestinian prisoners on Israel’s list for potential release?” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/22/middleeast/palestinian-prisoners-potential-release-intl-cmd/index.html. Läst 23 november 2023. 
  151. ^ ”Israel accepts clause of Hamas's Sinwar: No drones in Gaza” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 21 november 2023. https://www.jpost.com/israel-news/article-774446. Läst 23 november 2023. 
  152. ^ ”Barzilai hospital in Ashkelon suffers rocket hit; no injuries reported”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/barzilai-hospital-in-ashkelon-suffers-rocket-hit-no-injuries-reported/. Läst 22 november 2023. 
  153. ^ ”Video Shows Damage From Rocket in Tel Aviv” (på amerikansk engelska). WSJ. https://www.wsj.com/livecoverage/israel-hamas-gaza-rockets-attack-palestinians/card/video-shows-damage-from-rocket-in-tel-aviv-Ww4kQ5qq3XjcDsiRkQpA. Läst 22 november 2023. 
  154. ^ ”Rockets cause injuries near Jerusalem; IDF hits back; Gallant orders ‘siege of Gaza’”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/rockets-cause-injuries-near-jerusalem-as-south-tallies-dead-and-idf-strikes-back/. Läst 22 november 2023. 
  155. ^ ”Police say they’ve identified 859 civilian victims from October 7 massacre, up 16”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/police-say-theyve-identified-859-civilian-victims-from-october-7-massacre-up-16/. Läst 19 november 2023. 
  156. ^ ”Hamas hostages: Stories of the hostages taken by Hamas from Israel” (på brittisk engelska). BBC News. 9 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67053011. Läst 19 november 2023. 
  157. ^ [a b] Dokk, Patrik (9 november 2023). ”Israels brutala film från terrorattacken”. Svenska Dagbladet/TT. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/76kAQ4/israel-visar-brutal-film-fran-terrorattacken. Läst 19 november 2023. 
  158. ^ Jake Tapper (18 november 2023). ”Israel investigates sexual violence committed by Hamas as part of October 7 horror” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/17/world/israel-investigates-sexual-violence-hamas/index.html. Läst 19 november 2023. 
  159. ^ ”Israel beordrar full blockad av Gazaremsan: ”Ingen mat, bensin eller elektricitet””. Omni. https://omni.se/israel-beordrar-full-blockad-av-gazaremsan-ingen-mat,-bensin-eller-elektricitet/a/8JMJ7E. Läst 19 november 2023. 
  160. ^ ”Israels order om blixtevakuering”. www.expressen.se. 13 oktober 2023. https://www.expressen.se/nyheter/fn-israel-ger-order-att-evakuera-norra-gaza/. Läst 19 november 2023. 
  161. ^ ”Thousands of bodies lie buried in rubble in Gaza. Families dig to retrieve them, often by hand” (på engelska). AP News. 17 november 2023. https://apnews.com/article/israel-palestinians-gaza-buried-rubble-airstrikes-89c0e8d0934d573d94d2fbfeba44d933. Läst 19 november 2023. 
  162. ^ ”Gaza ceasefire becomes 'more urgent with every passing hour', says UN chief Guterres” (på engelska). France 24. 6 november 2023. https://www.france24.com/en/middle-east/20231106-%F0%9F%94%B4-live-king-of-jordan-says-urgent-medical-aid-air-dropped-into-gaza. Läst 19 november 2023. 
  163. ^ ”Gaza suffers another communications blackout amid Israeli bombardment” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/11/1/israel-imposes-communication-blackout-on-gaza-second-time-in-five-days. Läst 19 november 2023. 
  164. ^ ”WHO says Gaza's al-Shifa hospital a death zone, as hundreds leave” (på brittisk engelska). BBC News. 18 november 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67462615. Läst 19 november 2023. 
  165. ^ Dan Williams, Nidal Al-Mughrabi & Arafat Barbakh (2 januari 2024). ”Fighting between Hamas and Israel rages on, Palestinian death toll passes 22,000”. Reuters. https://www.reuters.com/world/middle-east/israels-aircraft-tanks-step-up-strikes-it-plans-reduce-troops-2024-01-02/. Läst 2 januari 2024. 
  166. ^ ”Israel Gaza: What Gaza's death toll says about the war” (på brittisk engelska). 20 december 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67764664. Läst 29 december 2023. 
  167. ^ ”döda hamaskrigare”. https://www.timesofisrael.com/the-war-in-numbers-9000-hamas-members-killed-11000-rockets-fired-into-israel/. Läst 14 januari. 
  168. ^ Hüll, Justina (7 oktober 2023). ”SVT:s Samir Abu Eid: ”Israel är ett land i chock””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svt-s-samir-abu-eid-1. Läst 26 november 2023. 
  169. ^ [a b] ”‘We are at war,’ Netanyahu says, after Hamas launches devastating surprise attack”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/we-are-at-war-netanyahu-says-after-hamas-launches-devastating-surprise-attack/. Läst 26 november 2023. 
  170. ^ ”Israel bildar nödregering efter terrorattackerna”. DN.se. 11 oktober 2023. https://www.dn.se/varlden/israel-fortsatter-bomba-gaza-forbereder-markinvasion/. Läst 26 november 2023. 
  171. ^ Elliott Gotkine (10 oktober 2023). ”Israel's history suggests the clock is ticking for Netanyahu after Hamas attack failures” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/10/10/middleeast/hamas-attack-crisis-benjamin-netanyahu-intl/index.html. Läst 26 november 2023. 
  172. ^ ”Lapid calls on Netanyahu to quit, says ‘government isn’t functioning’ during war”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/lapid-calls-on-netanyahu-to-quit-says-government-isnt-functioning-during-war/. Läst 15 november 2023. 
  173. ^ ”Election poll shows Gantz at 43 seats, Netanyahu’s Likud at 18, Smotrich out”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/election-poll-shows-gantz-at-43-seats-netanyahus-likud-at-18-smotrich-out/. Läst 26 november 2023. 
  174. ^ ”What Israelis Think of the War With Hamas” (på engelska). TIME. 10 november 2023. https://time.com/6333781/israel-hamas-poll-palestine/. Läst 26 november 2023. 
  175. ^ ”Shani Louk, 22, är död – kidnappades av Hamas”. www.aftonbladet.se. 31 oktober 2023. https://www.aftonbladet.se/a/gE9lG0. Läst 26 november 2023. 
  176. ^ ”Street rallies celebrate Hamas onslaught in West Bank and throughout the Middle East”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/street-rallies-celebrate-hamas-onslaught-in-west-bank-and-throughout-the-middle-east/. Läst 26 november 2023. 
  177. ^ ”Hamas' actions do not represent Palestinians, Mahmoud Abbas says” (på amerikansk engelska). The Jerusalem Post | JPost.com. 15 oktober 2023. https://www.jpost.com/breaking-news/article-768522. Läst 26 november 2023. 
  178. ^ ”Palestinian Authority denies Hamas music festival massacre” (på engelska). Ynetnews. 19 november 2023. https://www.ynetnews.com/article/h1nngcpnp. Läst 26 november 2023. 
  179. ^ ”Hamas official says group ‘well aware’ of consequences of attack on Israel, Palestinian liberation comes with ‘sacrifices’” (på engelska). Arab News. https://www.arabnews.com/node/2394966/amp. Läst 26 november 2023. 
  180. ^ ”Wartime Poll: Results of an Opinion Poll Among Palestinians in the West Bank and Gaza Strip”. Arab World for Researh and Development. https://www.awrad.org/files/server/polls/polls2023/Public%20Opinion%20Poll%20-%20Gaza%20War%202023.pdf. Läst 26 november 2023. 
  181. ^ Gambino, Lauren (11 oktober 2023). ”Biden condemns Hamas for ‘act of sheer evil’ and says US citizens taken hostage” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2023/oct/10/biden-hamas-hostages-israel-gaza. Läst 26 november 2023. 
  182. ^ ”Statement by the High Representative on behalf of the European Union on the attacks against Israel” (på engelska). neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu. https://neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu/news/statement-high-representative-behalf-european-union-attacks-against-israel-2023-10-08_en. Läst 26 november 2023. 
  183. ^ ”Germany offers Israel military help and promises to crack down at home on support for Hamas” (på engelska). AP News. 12 oktober 2023. https://apnews.com/article/germany-scholz-israel-aid-hamas-b38a3cf34895fbfc0c966bb27413886f. Läst 26 november 2023. 
  184. ^ [a b] ”Israel to summon Spanish, Belgian envoys after appearance at Rafah crossing”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/israel-to-summon-spanish-belgian-envoys-after-bizarre-appearance-at-rafah-crossing/. Läst 26 november 2023. 
  185. ^ ”EU condemns Hamas for using human shields, but urges Israeli restraint” (på engelska). euronews. 13 november 2023. https://www.euronews.com/my-europe/2023/11/13/eu-condemns-hamas-for-using-people-as-human-shields-but-urges-maximum-restraint-from-israe. Läst 26 november 2023. 
  186. ^ ”Arab-Islamic summit rejects justifying Gaza war as Israeli self-defence” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/11/11/saudi-arabia-to-host-arab-islamic-summit-to-unify-efforts-on-gaza. Läst 26 november 2023. 
  187. ^ ”Erdogan kallar Hamas för ”befriare” i parlamentstal – uppmanar till press på Israel”. Omni. https://omni.se/erdogan-kallar-hamas-for-befriare-i-parlamentstal-uppmanar-till-press-pa-israel/a/GM90ml. Läst 26 november 2023. 
  188. ^ ”Turkey’s Erdogan calls Israel a ‘terror state’, criticises the West” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/11/15/turkeys-erdogan-calls-israel-a-terror-state-criticises-the-west. Läst 26 november 2023. 
  189. ^ ”Iran praises Hamas as attack reverberates around Middle East” (på engelska). POLITICO. 7 oktober 2023. https://www.politico.com/news/2023/10/07/iran-praises-hamas-attack-israel-middle-east-00120491. Läst 26 november 2023. 
  190. ^ ”Iran denies it had role in Hamas attack on Israel, claims accusation is ‘political’”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/iran-denies-it-had-role-in-hamas-attack-on-israel-claims-accusation-is-political/. Läst 23 november 2023. 
  191. ^ The New Arab Staff & Agencies (14 oktober 2023). ”Saudi 'suspends Israel normalisation talks' due to Gaza war” (på engelska). https://www.newarab.com/. https://www.newarab.com/news/saudi-suspends-israel-normalisation-talks-due-gaza-war. Läst 26 november 2023. 
  192. ^ ”Bahrain leader condemns Hamas Oct. 7 onslaught, calls for release of hostages”. Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/bahrain-leader-condemns-hamas-oct-7-onslaught-calls-for-release-of-hostages/. Läst 26 november 2023. 
  193. ^ ”Partiledarnas reaktioner efter Hamas attack mot Israel”. www.aftonbladet.se. 7 oktober 2023. https://www.aftonbladet.se/a/0Qdnk0. Läst 26 november 2023. 
  194. ^ ”Sveriges bistånd till Palestina pausas”. Regeringskansliet. Regeringen och Regeringskansliet. 10 oktober 2023. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/sveriges-bistand-till-palestina-pausas/. Läst 26 november 2023. 
  195. ^ Sköld, Henrik (9 oktober 2023). ”Efter Hamas attack på Israel: Klipp visar firanden i Sverige”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/videoklipp-pastas-visa-firande-hamas-israel-sverige-sprids-sociala-medier. Läst 26 november 2023. 
  196. ^ Karlsson, Pär (14 oktober 2023). ”Kristersson: Ser ett slags importerad antisemitism”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Xb1zmB/kristersson-vi-ser-en-slags-importerad-antisemitism-i-sverige. Läst 26 november 2023. 
  197. ^ ”Stödet till Judiska Centralrådet förstärks med 10 miljoner kronor”. Regeringskansliet. Regeringen och Regeringskansliet. 25 oktober 2023. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/stodet-till-judiska-centralradet-forstarks-med-10-miljoner-kronor/. Läst 26 november 2023. 
  198. ^ ”Konferens-ledaren gripen för terrorfinansiering”. www.expressen.se. 29 juni 2023. https://www.expressen.se/nyheter/konferens-ledaren-gripen-for-terrorfinansiering/. Läst 26 november 2023. 
  199. ^ Ekberg Skog, Hjalmar (15 november 2023). ”Andersson nära tårar: ”Fruktansvärd anklagelse””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/andersson-nara-tarar-fruktansvard-anklagelse--owt5t7. Läst 26 november 2023. 
  200. ^ ”Stenevis svar på kritiken: ”Ledsen””. www.expressen.se. 24 november 2023. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/marta-stenevis-svar-efter-kritiken-otroligt-ledsen/. Läst 26 november 2023. 
  201. ^ ”Greta Thunberg i bråk med Israel: ”Terroranhängare””. www.aftonbladet.se. 20 oktober 2023. https://www.aftonbladet.se/a/Kn4Eyo. Läst 26 november 2023. 
  202. ^ ”Israel stryker Greta Thunberg ur läroplanen”. Svenska Dagbladet/TT. 22 oktober 2023. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/wAzebP/israel-stryker-greta-thunberg-ur-laroplanen. Läst 26 november 2023. 
  203. ^ ”Greta Thunberg calls on world to 'crush Zionism'” (på engelska). Ynetnews. 26 november 2023. https://www.ynetnews.com/culture/article/rk1t9weba. Läst 11 december 2023. 
  204. ^ ”Vi kommer fortsätta stå upp för Palestina”. www.aftonbladet.se. 5 december 2023. https://www.aftonbladet.se/a/q19vJO. Läst 11 december 2023. 
  205. ^ Sveriges radio 12 oktober 2023, Israeler och palestinier stöttas i Sverige
  206. ^ ”Tusentals demonstrerade för Gaza”. www.aftonbladet.se. 22 oktober 2023. https://www.aftonbladet.se/a/RG79bx. Läst 2 januari 2024. 
  207. ^ Grange, Arvid; Razak, Firas (14 oktober 2023). ”Tusentals i manifestation för Palestina i Malmö”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/tusentals-i-manifestation-for-gaza-i-malmo. Läst 2 januari 2024. 
  208. ^ ”Tiotusentals demonstrerade för Palestina”. Arbetaren. 29 oktober 2023. https://www.arbetaren.se/2023/10/29/tiotusentals-demonstrerade-for-palestina/. Läst 2 januari 2024.