Malmöhus
- För andra betydelser, se Malmöhus (olika betydelser).
| Malmöhus, Malmöhus slott | |
| Riksfäste | |
 Malmöhus slott, maj 2022.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Kommun | Malmö |
| Ort | Malmö |
| Koordinater | 55°36′18″N 12°59′15″Ö / 55.60500°N 12.98750°Ö |
| Kulturmärkning | |
| statligt byggnadsminne | 25 januari 1935 |
| - Referens nr. | Innerstaden 10:284 |
| Byggherre | Albert Jepsen Ravensberg m.fl. |
| Ägare | Statens Fastighetsverk |
| Färdigställande | 1434 |
| Större förändringar | 1526: ombyggnad, 1927: restaurering |
| GeoNames | 10173889 |
| Webbplats: Information på malmo.se | |
Malmöhus eller Malmöhus slott är ett slott med medeltida anor beläget på Slottsholmen i Malmö. Det uppfördes mellan 1526 och 1539 och är därmed Nordens äldsta bevarade renässansslott[1].
Slottet Malmöhus är en del av Malmö museer och inrymmer bland annat Malmö konstmuseum. Det ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk.[2] Nära slottet finns även Kommendanthuset och Slottsmöllan.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Föregångare
[redigera | redigera wikitext]Slottets föregångare började byggas 1434 av unionskung Erik av Pommern. Kungen beordrade en kraftfull utbyggnad av Malmös försvar mot sjösidan, som del av säkrandet av den Öresundstull som införts 1429.[1]
Sedan början av 1400-talet hade det pågått ett uppbyggande av en strandmur i staden. På kunglig order påskyndades nu detta arbete, samtidigt som den nya borgen kom att bilda strandmurens västra försvarspunkt. Borgen, den så kallade Møntergaarden[3] (Myntergården), var av typen kastell[3], det vill säga en rektangulär[3] anläggning omgiven av höga murar med ett porttorn. Møntergaarden blev senare plats för all mynttillverkning i Danmark.[3]
Borgen har haft en förborg i öster. Denna försvann dock redan vid anläggandet av det nuvarande slottets vallgrav på 1530-talet.
Nytt slott
[redigera | redigera wikitext]Fredrik I beordrade år 1525 sin länsherre på Malmöhus Albert Jepsen Ravensberg att bygga ett nytt slott, för det i samma veva nybildade slottslänet Malmöhus som året efter fick slottet som residens.[3] 1530 fick Jepsen Ravensberg utbetalt en för tiden högst ansenlig summa (5 690 mark) för fyra års byggnadsarbete. Det var under denna period som den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. Slottets inre borggård skulle inramas av en tre våningar hög skyttegång.
Entrén till slottet flyttades samtidigt, genom tillkomsten av den västra förborgen. Från själva huvudbyggnaden skulle också utgå en fyra våningar hög skyttegång åt både väster och öster. I väster anslöt denna till det nuvarande porttornet, vilket från början haft ytterligare en våning. Det är främst genom tydliga spår i de existerande murarna som slottets äldsta byggnadsfaser har kunnat utläsas.
År 1529 utbröt en eldsvåda på slottet. Hur omfattande denna varit finns dock inga uppgifter om. Efterföljande år höjdes emellertid länsintäkterna som ska användas till slottet byggande från 300 mark till 500 mark och 1532 till hela 888 mark. Detta visar att byggandet av det nuvarande slottet pågått under denna tid.
År 1534 bröt grevefejden ut,[1] och borgarna rev då den väldiga mur med skyttegångar som utgick från huvudbyggnaden och som kringgärdade slottets inre borggård. Fortfarande kan man se de sargade spåren efter denna mur i huvudbyggnaden, ett bevis på att det nuvarande slottet är uppfört före år 1534.[1] I litteratur om Malmöhus framhålls ofta att det nuvarande slottet uppförts efter grevefejdens slut (exempelvis åren 1537–1542[1]). Generalbyggmästare Marten Bussert, som hämtat inspiration från nederländsk och italiensk befästningskonst, var troligen ansvarig för detta nybygge. Det bar drag av renässansens stilideal, i form av burspråk, trapphus, det rika ljusflödet i kungsvåningen, planlösning och andra bekvämligheter.[1]
Enligt andra källor förstärktes slottet 1537–1540[3] på order av Kristian III. Man anlade en vallgrav och vallar med fyra stora hörntorn av tegel.
1500- och 1600-talets riksslott
[redigera | redigera wikitext]År 1526[3] skapades Malmöhus län genom indragandet av det forna Lindholms län vilket bestod av de tre häraderna Oxie, Ingelstads och Järrestads härader. Dessutom tillkom Högby län (nuvarande Hyby i Bara härad). Genom intäkterna från länen skapades förutsättningar för att förvalta ett stort riksslott som Malmöhus. Länsherrarna på Malmöhus tillsattes av kungen själv. Dessa kom därför oftast från Danmarks rikare adelsätter.
Under åren 1554–1559 residerade tronföljaren, sedermera kung Fredrik II, på Malmöhus. Maria Stuarts tredje gemål, earlen av Bothwell, hölls fången här 1567–1573. Den siste danske kungen som under kortare tid bott på slottet var Fredrik III år 1652.
Länsherrar under 1500-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1526–1532: Albert Jepsen Ravensberg (död 1532).
- 1532–1535: Mogens Gyldenstierne
- 1539–1542: Jørgen Clausen (uradelsätten Urne)
- 1542–1544: Ejler Hardenberg
- 1544–1549: Jesper Fris
- 1549–1554: Mogens Gyldenstierne
- 1554–1565: Ejler Hardenberg
- 1565–1580: Björn Kaas
- 1580: Axel Viffert (död 1580)
- 1580–1591: Korfits Viffert (död 1592)
- 1591–1595: Hak Ulfstand
- 1595–1597: Preben Gyldenstjerne
- 1597–1602: Christen Barnekow
Riksfästning och fängelse (1658–1930-talet)
[redigera | redigera wikitext]I början av den svenska tiden efter 1658 användes slottet av slottskommendanterna, sedan slottet förlorat sin funktion som kungligt residens. Istället omvandlades Malmöhus till en "riksfästning", i sin nya roll riktad mot det fientliga Danmarks huvudstad Köpenhamn.[1]
Efter 1710[3] förlorade slottet sin strategiska betydelse och började istället nyttjas som fängelse.[3] Det användes bland annat till förvaring av politiska fångar, bland vilka kan nämnas Jörgen Krabbe och Anjalamannen Carl Gustaf Armfeldt d.y. som dog här 1792.
-
Malmöhus slott i kvällsbelysning. -
Flygbild från nordväst. "Muren" till vänster bakom slottet är en rekonstruerad profil av den gamla befästningsvallen. -
Flygbild söderifrån.
År 1822 överlämnades byggnaderna till fångvårdsstyrelsen, och 1828 öppnades Malmö Correctionella Arbetshus – då Sveriges största och modernaste fängelse.[4] Detta innebar även omfattande förändringar av byggnadskomplexet under de kommande fem åren.[3] Ett länsfängelse enligt cellsystemet uppfördes utanför Malmöhus vallgravs östra sida 1854–1855, med 102 ljusa och fem mörka celler. Efter slottsbranden 4 september 1870 revs Kristian IV:s stora västra flygelbyggnad och ersattes sex år senare av ett centralfängelse i en större byggnad med 137 celler och 304 logementsplatser.
I och med tillkomsten av det nya centralfängelset vid Lundavägen 1914, togs anläggningarna på Malmöhus ur bruk.[1] Man tog dock emot fångar även en kort tid 1919–1921. Byggnaderna för centralfängelset revs 1933, vilket återgav byggnadskomplexet dess utseende à la mitten av 1500-talet.[3] Länsfängelsedelen användes som nödbostäder innan de revs 1927.[5][6]
Kända fångar
[redigera | redigera wikitext]- Carl Fredrik Lilja, som satt här 1846–1848 efter en kupp mot Ystads sparbank.
- Axel Danielsson, tidningen Arbetets grundare, avtjänade 18 månader 1889–1890 för att ha kritiserat rådhusrätten i Malmö.[2]
- Lars Nilsson, rånmördare, avrättades på centralfängelset 1900 av skarprättaren Anders Gustaf Dalman.
Museum (från 1937)
[redigera | redigera wikitext]Efter åren som fängelse fick slottet nu en ny uppgift som del av Malmö museum, vilket ledde till ett omfattande rekonstruktionsarbete från 1928.[1] På borggården byggdes under 1930-talet och fram till 1937[1] nya museilokaler efter ritningar av C.A. Stoltz[3] som 1931 vunnit en arkitekttävling kopplad till projektet.[1]
Först 1937 kunde museet flytta in på slottsholmen.[3] De tre fängelselängorna hade då rivits och ersatts med de nuvarande museibyggnaderna. Själva slottsbyggnaden hade redan 1928 restaurerats, och den ger en uppfattning om hur det såg ut på 1500- och 1600-talet.[7]
1935 blev Malmöhus slott ett statligt byggnadsminne.[1][8]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Slottsbrons skyltplatta med dess inskription. -
Utsikt mot Kronprinsen, Slottsmöllan och Slottsträdgården. -
Interiör från borggården. -
-
Slottsmöllan, en "holländare" på resterna av bastion Stenbocken sydväst om slottet. Den uppfördes 1850/1851 och ersatte den tidigare stubbamöllan.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Malmöhus slott”. malmo.se. 4 december 2024. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Malmos-historia/Platser-och-byggnader/Byggnader-A-O/Malmohus-slott.html. Läst 30 augusti 2025.
- ^ [a b] Björklund, Eva (1998). Malmöhus. En vandring genom slottet och dess historia. ISBN 9187336286
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Malmöhus”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/malm%C3%B6hus. Läst 30 augusti 2025.
- ^ Statens fastighetsverk, Malmöhus slott
- ^ Åman, Anders (1976). Om den offentliga vården : byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800- och 1900-talen : en arkitekturhistorisk undersökning. Stockholm: Sveriges arkitekturmuseum. sid. 123-124. Libris 7258267. ISBN 91-38-02839-5
- ^ Andersson, Louise. ”Makt över människor”. malmo.se. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129235300/http://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Museer--utstallningar/Malmo-Museer/Artiklar/Makt-over-manniskor.html. Läst 22 januari 2016.
- ^ De centrale Strafanstalter i Norden ved Aar 1900. Bilag till nordisk Tidskrift för Fængselsvæsen og praktisk Strafferet ; Aarg. 23. Kjöbenhavn. 1900. sid. 17-28. Libris 3093760. https://runeberg.org/ntff/1900bilag/0020.html
- ^ Edström, Mats (hösten 2010). Malmöhus nya slottsmuseum – Studio hösten 2010. sid. 3. https://www.lth.se/fileadmin/lth/student/Arkitekt/filer/programmet/kurser/HT10/ABVN10_15_Kulturhistoriska_byggnader_HT_2010_S.pdf. Läst 31 augusti 2025
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Malmö i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ambrius, Jonny (2004). Liv och död på Malmöhus : ett fängelses historia. Malmö: Corona. Libris 9692199. ISBN 91-564-1079-4
- Berlin, Karl (1922). Malmöhus slott : en vägledning för besökande. Malmö: Lundgrens söner. Libris 1470140
- Björklund, Eva (1998). Malmöhus : en vandring genom slottet och dess historia. Malmö: Stadsmuseet, Malmö museer. Libris 7764083. ISBN 91-87336-28-6
- Holmer, Gustaf (1909). Bakom lås och galler : några minnesanteckningar från en trettioårig tjänstgöring vid gamla Malmöhus. Stockholm: Bonnier. Libris 1614293
- Kalling, Sten (1959). Malmöhus : nordvästra kanontornet. Malmö: Malmö museum. Libris 1716643
- Lönnäng, Ragnar (2006). Till skånska slott och sevärdheter. Simrishamn: Gröna nyckeln. sid. 150-153. Libris 10126422. ISBN 91-631-8349-8
- Malmöhus slott och museum : med bidrag av Sten Kalling ... Sydsvenska dagbladets årsbok, 0562-9241 ; 1960. Malmö. 1959. Libris 801484
- Natur och miljö kring Malmöhus. Kring Malmöhus, 0348-985X ; 3(1972). Malmö: Malmö museum. 1973. Libris 1716611
- Rosborn, Sven (1977). Malmöhus : från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. [Kring Malmöhus] ; 1977. Malmö: Malmö mus. Libris 721723. https://www.academia.edu/6443852/Malm%C3%B6hus._Fr%C3%A5n_1400-talets_kastell_till_1900-talets_museum._1977
- Rosborn, Sven (2016). Det medeltida Malmö. Detektivarbeten under mer än ett sekel i en gammal stads historia.. Malmö: Pilemedia. ISBN 978-91-639-1837-7. https://www.academia.edu/34925571
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Malmöhus.- Malmöhus i Fotevikens Museums databas.
| ||||||||
|