Split

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Split (olika betydelser).
Split
Ort
Från vänster till höger: Vy över Splithalvön nattetid, Sankt Domnius katedral, flygbild som visar Diocletianus palats och Splits historiska stadskärna ovanifrån, vy över Splits stadskärna sedd från Marjan, Poljičkavägen nattetid och hamnpromenaden.
Från vänster till höger: Vy över Splithalvön nattetid, Sankt Domnius katedral, flygbild som visar Diocletianus palats och Splits historiska stadskärna ovanifrån, vy över Splits stadskärna sedd från Marjan, Poljičkavägen nattetid och hamnpromenaden.
Flag of the City of Split.svg
Flagga
Coat of arms of Split.svg
Vapen
Land  Kroatien
Län Split-Dalmatiens län
Koordinater 43°31′0″N 16°27′0″Ö / 43.51667°N 16.45000°Ö / 43.51667; 16.45000
Folkmängd 178 192[1] (2011)
Borgmästare Ivo Baldasar (SDP)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 21000
Riktnummer 021
GeoNames 3190259
Splits läge i Kroatien.
Red pog.svg
Splits läge i Kroatien.
Webbplats: www.split.hr

Split (italienska: Spalato, se även andra namn) är en stad i mellersta Dalmatien i Kroatien. Staden som är belägen på en halvö vid Adriatiska havet har 178 192 invånare (2011)[1] och är huvudort i Split-Dalmatiens län. Split är befolkningsmässigt Kroatiens näst största stad, Dalmatiens ekonomiska centrum, utbildningscentrum, en viktig turistort och regional trafikknutpunkt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Antiken[redigera | redigera wikitext]

Splits grundande är starkt förknippat med den romerske kejsaren Diocletianus regering och uppförandet av hans palats under 200-talet. Palatset, Diocletianus palats, är en av de mest välbevarade och största romerska byggnaderna i världen idag. Arkeologiska fynd tyder dock på att staden grundlades långt tidigare, troligtvis som en grekisk koloni vid namn Aspálathos. Området där Split ligger var vid denna tid bebott av illyriska stammar som besegrades av romarna i de Illyriska krigen 229 f.Kr. och 219 f.Kr. Romarna upprättade därefter provinsen Dalmatia, troligtvis uppkallad efter en illyrisk stam vid namn Dalmatae. Den romerska provinsen omfattade ett större område än dagens Dalmatien och sträckte sig från Istrien i norr till Kotorviken i söder. Stora delar av dagens Bosnien och Hercegovina ingick i den romerska provinsen Dalmatien. Vid det Romerska rikets delning år 395 tillföll Split det Västromerska riket. Efter att det Västromerska riket fallit år 476 tog det Bysantinska riket kontrollen över Split.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Under 600-talet attackeras området av avarer och slaver. Den då latiniserade slaviska (kroatiska) lokalbefolkningen tog sin tillflykt till öarna utanför Split. Enligt det historiska verket De administrando imperio, skrivet av den bysantinske kejsaren Konstantin Porphyrogennetos under 900-talet, kom staden att tillhöra Paganien (ett dåtida serbiskt rike) och serber bosatte sig i staden.[2] När det Bysantinska riket återtog kontrollen över staden återvände den ursprungliga lokalbefolkningen. Efter att det Bysantinska riket försvagats uppstod en kamp mellan kroaterna och republiken Venedig över herraväldet över staden. Kroaterna hade under 600- och 700-talet grundat flera bosättningar längs med den adriatiska kusten, däribland Šibenik. Under de nästkommande århundradena skulle kroaterna helt komma att dominera Split som redan under medeltiden fick en karaktäristisk kroatisk prägel.

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

År 1420 tillföll staden republiken Venedig. Den venetianska administrationen varade fram till år 1797 då republiken upplöstes av Napoleons styrkor. Split tillföll kort därefter österrikarna för att åren 1809-1813 ingå i det av Första franska kejsardömet upprättade och kontrollerade illyriska provinserna. Sedan österrikarna besegrat fransmännen i krig tillföll Split efter Wienkongressen åter Österrike. Split uppgick därefter i kungariket Dalmatien, en av Österrikes (sedermera Österrike-Ungerns) administrativa enheter. Österrikarna kontrollerade därefter staden fram till Österrike-Ungerns upplösning år 1918.

Efter första världskriget avträdde Österrike-Ungern Split samt resterande delar av Dalmatien till Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (efter år 1929 kallat Jugoslavien).

År 1941 ockuperades staden av och införlivades i det fascistiska Italien. Två år senare intogs staden av de jugoslaviska partisanerna. Därpå följde tysk ockupation. År 1945 befriades staden ånyo och återbördades till Jugoslavien.

Sedan 1991 tillhör staden det självständiga Kroatien.

Etymologi och namnformer[redigera | redigera wikitext]

Stadens namn kan härledas från den i området vanligt förekommande växten spanskginst[3] (Spartium junceum) efter vilken de antika grekerna namngav den bosättning som de grundlade vid platsen för dagens Split. Grekerna kallade bosättningen för Aspálathos (Aσπάλαθος) eller Spálathos (Σπάλαθος). Efter att bosättningen blivit en romersk besittning kallades den av romarna för Spalatum eller Aspalatum. Romarnas latinska namn utvecklades under medeltiden till Aspalathum, Spalathum, Spalatrum och Spalatro på det lokala dalmatiska språket. Under folkvandringstiden invandrade slaviska folkstammar till området och deras prägel på staden skulle komma att växa sig allt starkare. Det slaviserade namnet för staden blev Split eller Spljet.[3] Den italienska namnformen Spalato fick från tidigmodern tid fram till 1900-talets början internationell spridning och var det namn som främst användes internationellt. Först efter första världskrigets slut år 1918 och upprättandet av den nya sydslaviska staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike blev det kroatiska (slaviska) namnet för staden officiellt.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Staden Split är i administrativ bemärkelse indelad i åtta bosättningar/samhällen medan tätorten Split i sin tur är indelad i 27 stadsdistrikt (gradski kotari).

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Split är indelad i följande 27 stadsdistrikt (stadsdelar). Dessa är Bačvice, Blatine-Škrape, Bol, Brda, Grad, Gripe, Kman, Kocunar, Lokve, Lovret, Lučac-Manuš, Mejaši, Meje, Mertojak, Neslanovac, Plokite, Pujanke, Ravne njive, Sirobuja, Spinut, Split 3, Sućidar, Šine, Trstenik , Varoš, Visoka och Žnjan.

Samhällen och bosättningar[redigera | redigera wikitext]

Till staden hör nio samhällen, inklusive tätorten Split. Dessa är Donje Sitno, Gornje Sitno, Kamen, Slatine, Split, Srinjine, Stobreč och Žrnovnica.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Av Splits 178 102 invånare (2011) är 93 625 kvinnor och 84 477 män.[4] En absolut majoritet, 171 389 personer eller 96,23 % av invånarna, är kroater. Den största etniska minoriteten är serberna vars antal uppgår till 2 533 personer eller 1,42 % av stadens befolkning.[5] 153 434 personer eller 86,15 % av invånarna uppgav att de var katoliker i folkräkningen år 2011.[6]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Ett snöklätt Split i februari år 2012.

Stadens klimat präglas nästan helt av närheten till Medelhavet. Detta medför att somrarna är mycket varma och torra med en medeltemperatur på 20–25 grader celsius. Den varmaste perioden infaller i regel juli–augusti. När torra och varma sydvindar blåser upp från Nordafrika kan värmeböljor på 35–40 grader uppstå.

Höstar och vårar är korta och regniga till soliga. Årstiderna avbryts oftast med besked när sommaren/vintern anländer.

Vintrarna domineras av milda sydvästvindar vilka medför milt och mycket nederbördsrikt väder med 5–10 grader i medel. Häftiga oväder med stormar och orkaner är inte ovanliga framförallt från december till början av januari. Snöfall är ovanliga men förekommer vintertid.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 10,2 11,0 13,7 17,4 22,5 26,7 29,8 29,5 25,1 20,0 19,9 11,5
 Lägsta medeltemp. 5,3 5,5 7,6 10,8 15,2 18,8 21,6 21,5 18,1 14,1 9,9 6,8
 Nederbörd 77,9 64,8 63,5 62,0 54,9 50,8 27,6 42,7 66,9 78,1 111,9 105,1

Arkitektur och stadsbild[redigera | redigera wikitext]

I Split finns flera historiska byggnader i olika byggnadsstilar som speglar stadens 1 700 år långa historia.

Palats och historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Splits hamnpromenad, lokalt kallad Riva, år 2009.
Gregorius av Nin-statyn som föreställer 900-talsbiskopen Gregorius av Nin är ett verk av Ivan Meštrović. Den finns i tre upplagor. Statyn i Split är den största av dem. De två kopiorna står i Nin och Varaždin respektive.

Religiösa byggnader och anläggningar[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta religiösa byggnaderna i Split har anknytning till den romersk-katolska kyrkan. Till de mest framstående religiösa byggnaderna räknas Sankt Domnius katedral, Sankt Franciskus kloster och kyrka, Vår Fru av Hälsans kloster och kyrka, Helige Andes kyrka och Johannes dopkapell. I Split finns även en av Europas äldsta synagogor (Splits synagoga) med rötter från 1500-talet[8] och på Marjans östra sluttningar ligger Gamla judiska begravningsplatsen.

Gator och torg[redigera | redigera wikitext]

  • Hamnpromenaden är en gågata mellan Diocletianus palats och Adriatiska havet som kantas av restauranger och kaféer.
  • Marmonts gata väster om Diocletianus palats är Splits främsta shoppinggata.
  • Peristylen är Diocletianus-palatsets och gamla stadens historiska torg.
  • Pjaca strax väster om Diocletianus palats är det moderna Splits centrala torg.
  • Prokurative är ett torg som inte sällan är den centrala platsen för kulturella evenemang.

Parker och naturområden[redigera | redigera wikitext]

Strossmayers park eller Đardin som den lokalt kallas anlades under 1800-talet och är Splits huvudsakliga stadspark. Höjden Marjan som reser sig väster om staden är ett populärt frilufts- och rekreationsområde som sedan år 1964 uppbär status som naturpark.

Kultur och nöjen[redigera | redigera wikitext]

Festivaler[redigera | redigera wikitext]

Under Sudamja då staden Split firar sitt skyddshelgon sankt Domnius framförs helgonets reliker under procession.
  • Splitfestivalen anordnas årligen sedan år 1960 och är en av Kroatien främsta popmusikfestivaler.
  • Sudamja, även kallad Sankt Domnius fest, är en årligen återkommande religiös och kulturell festlighet som kulminerar den 7 maj då staden firar sitt lokala skyddshelgon sankt Domnius.
  • Split Pride är en årligen återkommande HBTQ-festival och prideparad som sedan år 2011 organiseras i Split.

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Huvudmarknaden eller Pazar som den lokalt kallas ligger öster om Diocletianus palats och är stadens största och mest centrala marknad med bland annat försäljning av frukt, grönsaker, blommor och souvenirer.

Museer och gallerier[redigera | redigera wikitext]

I Split finns flera museer med olika inriktningar, bland annat Arkeologiska museet, Etnografiska museet, Meštrović-galleriet, Split-katedralens skattkammare, Museet för kroatiska arkeologiska monument, Naturhistoriska museet och zoologiska trädgården, Stadsmuseet och Sjöfartsmuseet.

Teatrar[redigera | redigera wikitext]

Nationalteatern i Split är stadens främsta scen för teater.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Splits universitet invigdes år 1974 och hade år 2013 tolv fakulteter. Universitetet är stadens främsta lärosäte för högre studier.

Transporter och kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Splits hamn är ett nav och viktig knutpunkt för färjetrafiken till den kroatiska övärlden.
Splits flygplats är (efter Zagrebs flygplats) Kroatiens näst mest trafikerade flygplats.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Strax untanför Split går motorvägen A1 som i nordlig riktning leder mot huvudstaden Zagreb via bland annat Šibenik, Zadar och Karlovac. I sydlig riktning leder den till Ravče och mot Dubrovnik.

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Splits flygplats är Kroatiens näst mest trafikerade flygplats och ligger nära staden Kaštela, 25 km nordväst om Split.

Tågtrafik[redigera | redigera wikitext]

Från Split utgår Dalmatienbanan norrut mot Knin. Tåglinjen Split–Zagreb trafikeras av InterCity Novi-tåg till och från Zagreb. :s regionaltåg med lok och vagnar går till bland annat Zadar.

Splits järnvägsstation är Kroatiens näst sydligaste järnvägsstation efter den i Ploče och ligger relativt nära hamnen. Stationen renoverades till trafikstarten av de nya snabbtågen ICN år 2005.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Splits centrala färjeläge utgör ett nav och viktig knutpunkt för färjetrafiken i mellersta Dalmatien. Från Split utgår trafik till skärgården men även internationella färjelinjer till bland annat Ancona i Italien.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

År 1990 hölls europamästerskapen i friidrott i staden.

Utländska konsulat i Split[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Census of Population, Households and Dwellings 2011, First Results by Settlements” (på engelska och kroatiska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Kroatiska statistiska centralbyrån. http://www.dzs.hr/Hrv_Eng/publication/2011/SI-1441.pdf. Läst 25 oktober 2013. 
  2. ^ Slider.com
  3. ^ [a b] Staden Splits officiella webbplats (kroatiska)
  4. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (engelska)
  5. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (engelska)
  6. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (engelska)
  7. ^ Katolska informationsbyrån (IKA) (kroatiska)
  8. ^ Judiska församlingen i Split (engelska)
Red blue squares mirrored.svg Kroatienportalen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]