Utsatt område

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Utsatt område är ett begrepp som polisen i Sverige använder för att beskriva förortsområden och stadsdelar med över tid låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället.[1][2][3]

Områdena delas upp i utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Totalt var dessa områden 53 till antalet i december 2015 (varav 32 "enbart" utsatta)[2], 61 i juni 2017 (varav 32 "enbart" utsatta)[1] och 60 i juni 2019 (varav 28 "enbart" utsatta).[4] År 2017 bodde totalt 566 000 personer eller 5,4 procent av landets befolkning i något av dessa områden,[5] och 200 000 personer eller 2,0 procent av befolkningen i särskilt utsatta områden.[6]

Kriterier[redigera | redigera wikitext]

Utsatt område[redigera | redigera wikitext]

Ett utsatt område karaktäriseras av:[4]

Riskområde[redigera | redigera wikitext]

Ett riskområde är ett område som uppfyller kriterierna för utsatta områden och som dessutom ligger i riskzonen för att bli särskilt utsatt om inte åtgärder sätts in. År 2015 var det sju områden som fick denna klassificering, 2017 sex[2][1] och 2019 tio.[4]

Särskilt utsatt område[redigera | redigera wikitext]

Begreppet särskilt utsatt område används för att beskriva ett område[1][2][7]

Dessa var 2015 15 till antalet[7][2], 2017 23[1][9][10] och 2019 22[4].

År 2017 var 200 000 personer bosatta i särskilt utsatta områden enligt folkbokföringen vilket då motsvarade 2% av landets befolkning. De särskilt utsatta områdena varierar i antalet bosatta från 4 000 i Södra Sofielund till 35 000 i Rinkeby/Tensta.[6] Folkbokföringsuppgifter i områdena är något osäkra eftersom det förekommer att ett stort antal individer är folkbokförda i samma lägenhet, med en andel lägenheter där 10-30 personer är folkbokförda varierar mellan 4,5% i Rinkeby/Tensta till nära 0% i Hjällbo.[6] Alla områden ligger i den södra halvan av Sverige.[11]

Kriminalitet[redigera | redigera wikitext]

Brottsligheten i områdena omfattar upplopp, våldsgärningar, skjutningar på allmän plats och organiserad brottslighet.[6] Enligt 2017 års rapport finns cirka 5 000 kriminella i områdena grupperade i runt 200 nätverk.[12]

En opinionsundersökning av Novus och The Global Village i juni 2018 visade att 18 procent av de som bor i utsatta områden upplever sig som otrygga, 23 procent av dem i särskilt utsatta områden, och 28 procent av dem i Stor-Malmös utsatta områden, att jämföra med 5 procent av resten av befolkningen.[13] I juni 2017 presenterade BRÅ siffror i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som visade att 53 % av kvinnorna i dessa områden helst inte vistas utomhus under sena kvällar.[14][15]

Attacker mot brandkår och ambulanser[redigera | redigera wikitext]

Enligt Norsk rikskringkasting kallas utsatta områden för no-go-zoner eftersom brandbilar och ambulanser inte kan köra in i områdena utan poliseskort som förhindrar attacker.[16] Som ett resultat av attackerna har räddningstjänstens fordon utrustats med kraftigare rutor för att motstå stenkastning och personalen fått skyddsglasögon som skydd mot förblindande laserstrålar och specialhörselkåpor som skyddar från hörselskador då knallskott kastas. Attackerna mot räddningstjänsten är vanligast i Stockholms utsatta områden, men förekommer mer sällan i områdena längre söderut. För att undgå attacker körs brandbilarna fram utan blåljus och sirener.[17]

Attacker mot polis[redigera | redigera wikitext]

  • I maj 2016 blev en polispatrull i Hässleholmen i Borås attackerade av ett gäng och en kvinnlig polis utsattes för mordförsök med kniv. Mannen dömdes till sluten ungdomsvård i två år och tre månader och livstids utvisning.[18]
  • Den 25:e juni 2016 blev en polispatrull som undersökte ett lägenhetsbråk attackerad med knallskott av runt tio personer på mopeder i Biskopsgården. Vid 21-tiden på kvällen minsk polisen sin insats för att "inte oroligheterna skulle öka ytterligare".[19]
  • 10 feburari 2017, Rinkeby: mellan 20 till 30 personer attackerade en polispatrull vid Stavbygränd. Tre poliser fick uppsöka sjukvård och tre personer blev gripna.[20][21]
  • 21 februari 2017: efter att en misstänkt blivit arresterad av en polispatrull attackerade ett gäng poliserna och deras polisfordon med sten. En polisman träffades av en sten och en annan polisman avlosade sitt tjänstevapen.[22]
  • I januari 2018 skadades polisstationen i Rosengård av ett sprängdåd varvid flera fordon samt fasaden på byggnaden skadades.[23]

Droghandel[redigera | redigera wikitext]

Enligt polisens rapport är inkörsporten till områdenas kriminalitet främst att narkotikahandel och droghandel sker öppet i många av områdena.[1][2]

Upplopp[redigera | redigera wikitext]

Orsaksfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Socioekonomisk utsatthet[redigera | redigera wikitext]

De utsatta områdena har en hög grad av sociekonomisk utsatthet jämfört med övriga landet.[6] De karaktäriseras av många olika sociala problem, utbildningsnivåerna är låga och arbetslösheten hög. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är fortfarande hög i utsatta områden, även om den har minskat kraftigt mellan år 2011 och 2016.[32] Drygt 13 procent av hushållen har någon form av ekonomiskt bistånd. Medianinkomsten är 205 000 kronor för personer i åldern 20–64 i utsatta områden, och 189 000 kronor i särskilt utsatta områden, att jämföra med 321 000 i icke utsatta områden. Kvinnor har i genomsnitt 73 procent av männens medianinkomst i utsatta områden, medan kvinnor i andra delar av landet har 83 procent av männens inkomst.[5]

Generellt har en person som har haft socialbidrag en överrisk på 6,1 gånger att bli registrerad för brott i Sverige.[33]

Utbildningsnivåer[redigera | redigera wikitext]

Enligt polisens rapport från 2017 lämnar 40 procent grundskolan i särskilt utsatta områden med icke godkända betyg, att jämföra med riksgenomsnittet där 12,8 procent saknade gymnasiebehörighet under de fyra föregående åren.[1] Skillnaden är särskilt tydlig bland niondeklassare med svenska föräldrar, av vilka 23 procent inte får godkända betyg i de utsatta områdena, att jämföra med 9 procent i icke utsatta områdena. I utsatta områden har färre än hälften tagit studenten inom fyra års gymnasiestudier. Ordningsproblemen är stora i skolan. Betygsgapet är särskilt stort mellan flickor och pojkar i utsatta områden.[5]

I Sverige har en person som saknar eftergymnasial utbildning en överrepresentation på 5,7 gånger att bli registrerad för brott jämfört med andra personer.[33]

Arbetslöshet[redigera | redigera wikitext]

I hela Sverige var i februari 2017 sysselsättningsgraden 66,7 % medan den är 49,5 % i utsatta områden och 47,2 % i särskilt utsatta områden.[34][ifrågasatt uppgift] 7,9 procent av boende i utsatta områden är öppet arbetslösa, att jämföra med 3,1 procent i hela landet. Offentliga sektorn underpresterar i att anställa människor från utsatta områden jämfört med resten av samhället, medan bygg- och fastighetsbranschen lyckas bättre. Trots att kvinnor i genomsnitt är bättre utbildade än män i områdena är det färre kvinnor som har eller söker arbete.[5]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

De särskilt utsatta områdena har en hög andel invånare födda utomlands, som varierar mellan mellan 45 och 60 procent,[6] att jämföra med 18,5 procent utrikes födda i hela befolkningen år 2017.[35] Många har bristande kunskaper i svenska. I de utsatta områdena i Stockholms län är en majoritet av befolkningen födda utomlands (53 procent), medan 20 procent är svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands enligt en rapport från Stockholms handelskammare år 2018.[36]

Enligt Brå är det 2,5 gånger vanligare att en utrikesfödd person är registrerad för brott i Sverige än en inrikes född med likvärdig bakgrund i övrigt, vilket är mindre betydelsefullt som kriminogen faktor än ovan nämnda faktorer, och även jämfört med kön (män har en överrisk på 3,5 gånger jämfört med kvinnor).[6]

Ung medelålder och gängbildning[redigera | redigera wikitext]

Enligt en myndighetsrapport från 2017 har särskilt utsatta områden högre andel personer under 18 år än riksgenomsnittet (21%). I Vivalla är ungdomarna ca 36%, i Rosengård ca 33% och i Hammarkullen ca 28%.[6] I rapporten konstateras att det är 2,5 gånger vanligare att 15-17-åringar är registrerade för brott än personer äldre än 41 år i Sverige.[6]

När kriminella ungdomsgäng etablerats i lokalmiljön kan de uppfattas som en alternativ maktfaktor jämte myndigheter och gängens brutalitet gör att många inte vågar samarbeta med polisen.[34]

Radikalisering[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av de som har rest ifrån Sverige till konfliktdrabbade länder för att delta i strid bor eller har bott i utsatta områden,[1][2] och många har suttit i fängelse. Enligt en rapport från Försvarshögskolan så kommer 70% av terrorresenärer från de utsatta områdena, som åker utomlands för att strida för islamistiska terroristgrupper.[37][38] I de särskilt utsatta områdena finns en radikal islamistisk miljö som rekryterar till och finansierar terrorism.[6]

En fjärdedel av svenska moskéer är finansierade av saudisk wahabism.[39] Vissa moskeer som ligger i eller nära utsatta områden bidrar enligt polisens rapport med stor sannolikhet till radikaliseringen.[6]

Vittnesmål förekommer om självutnämnda moralpoliser som inskränker kvinnors frihet i invandrartäta förorter[40] ibland genom hedersvåld inom familjen, och om religiöst motiverade hatbrott i form av hot och våld mot konvertiter. Förövare kan exempelvis vara familj, vänner och grannar som har svårt att acceptera att den utsatte har konverterat, och personer som konverterar från islam är särskilt utsatta.[41][42]

Motåtgärder[redigera | redigera wikitext]

Under åren har olika regeringar budgeterat statsbidrag till kommuner med stadsdelar präglade av socioekonomiskt utanförskap och boendesegregation, och som i många fall har sammanfallit med de utsatta områden som polisen har identifierat. Dessa satsningar har inkluderat:[43]

  • 1995-1998: Blommansatsningen i åtta kommuner
  • 1999-2004: Storstadssatsningen med en budget på 2 miljarder[44] som berörde 24 stadsdelar i sju kommuner.
  • 2008-2011: Lokala utvecklingsavtal (LUA) med 38 utanförskapsområden i 21 kommuner
  • 2012-2017: 15 urbana utvecklingsområden (URB) i nio kommuner (identiskt med de särskilt utsatta områden som identifierades av polisen år 2015).
  • Från 2017: 53 socioekonomiskt eftersatta områden i 31 kommuner.[45][43]

År 2017 hade fyra av de särskilt utsatta områdena polisstationer: Hjällbo i Göteborg, Vivalla i Örebro, Rosengård i Malmö samt Araby i Växjö. [46]

Regeringen har också avsatt resurser till polisens myndighetssamverkan i socialt utsatta områden, till Idrotts- och ungdomsledare i områdena, till förskolor med tuffa förutsättningar och skolor med låga kunskapsresultat i områdena i ett reformprogram för åren 2017-2025. En summa av 110 miljoner avsattes för reformer år 2017 och summan är tänkt att höjas till 250 miljoner årligen från 2020. [43]

År 2017 avsatte Boverket 500 miljoner SEK till stöd för fastighetsägare att förbättra utemiljöer i utsatta områden.[47] År 2016 sattes 15 övervakningskameror upp i Norra Biskopsgården efter önskemål från de boende i området som framkommit under polisens medborgardialoger.[48] Våren 2019 installerades övervakningskameror i Hässleholmen/Hulta och Norrby i Borås[49] samt i utsatta områden i Malmö.[50]

Delegationen mot segregation (Delmos)[redigera | redigera wikitext]

Enrådighetssmyndigheten Delegationen mot segregation (Delmos) tillsattes av regeringen 2018 för att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden. Kansliet ligger i Flemingsberg och är samlokaliserat med Södertörns högskola.[51] Under 2018 utdelade Delmos 45 miljoner i statsbidrag till kommuner, landsting och ideella föreningar.[52] Bland det hundratalet ideella föreningarna återfinns bland annat Röda Korset, Stadsmissionen, FC Rosengård, Sensus studieförbund, Hammarby IF och Cirkus Unik.[53]

Myndigheten hade 17 anställda i Januari 2019 och låg från början hos Kulturdepartementet och flyttades till Arbetsmarknadsdepartementet.[54]

Områden[redigera | redigera wikitext]

 U  Utsatt område (enbart)
 R  Riskområde
 S  Särskilt utsatt område
Kommun Område 2015[2] 2017[1] 2019[4]
Borås Hässleholmen/Hulta  R   S   S 
Norrby  S   S 
Borlänge Tjärna Ängar  R   R   R 
Botkyrka Alby  R   S   S 
Fittja  R   S   S 
Hallunda/Norsborg  S   S   S 
Storvreten  U 
Eskilstuna Fröslunda  U   U   U 
Lagersberg  U   U   U 
Skiftinge  U   U 
Falkenberg Falkagård (avförd 2017)  U 
Göteborg Hisings Backa  U   U   U 
Rannebergen  U   U   U 
Biskopsgården  S   S   S 
Bergsjön  S   S   S 
Gårdsten  S   S   R 
Hammarkullen  S   S   S 
Hjällbo  S   S   S 
Lövgärdet  S   S   S 
Tynnered/Grevegården/Opaltorget  U   S   S 
Halmstad Andersberg  U   U   U 
Haninge Brandbergen  U   U   U 
Jordbro  U   U 
Helsingborg Adolfsberg/Dalhem/Drottninghög  R   R   R 
Söder  R   R 
Huddinge Skogås  U   U   U 
Vårby  U   U 
Järfälla Sångvägen  U   U   U 
Termovägen  U   U   U 
Jönköping Råslätt  U   U   U 
Kristianstad Charlottesborg  U   U   U 
Gamlegården  U   U   U 
Landskrona Koppargården/Karlslund  U   S   S 
Linköping Skäggetorp  S   S   S 
Malmö Holma/Kroksbäck/Bellevuegården  U   R   R 
Nydala/Hermodsdal/Lindängen  S   S 
Rosengård söder om Amiralsgatan  S   S   S 
Södra Sofielund (Seved)  S   S   S 
Norrköping Hageby (avförd 2019)  U   U 
Klockaretorpet  U   U 
Navestad  U   U 
Sollentuna Edsberg  U   U   U 
Tureberg  R   R   R 
Stockholm Bredäng  U   U   U 
Hagsätra/Rågsved  U   U   U 
Hässelby/Vällingby  U   U   U 
Älvsjö/Solberga  U   U   U 
Östberga  U   U   U 
Rinkeby/Tensta  S   S   S 
Husby  S   S   S 
Sundbyberg Rissne/Hallonbergen  U   U   R 
Södertälje Fornhöjden  U   U   R 
Hovsjö  U   U   R 
Ronna/Geneta/Lina  S   S   S 
Trollhättan Kronogården  U   U   U 
Upplands-Bro Finnsta  U   U   U 
Upplands Väsby Smedby (avförd 2019)  U   U 
Uppsala

Valsätra

 U   U   U 
Gottsunda  S   S 
Västerås Bäckby  U   U   U 
Växjö Araby  S   S   S 
Örebro Oxhagen/Varberga  R   R   R 
Vivalla  S   S   S 
Antal utsatta områden (enbart):  U  31 32 28
Antal riskområden:  R  7 6 10
Antal särskilt utsatta områden:  S  15 23 22
Summa, totalt: 53 61 60

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] ”Nationella operativa avdelningen Underrättelseenheten Juni 2017 Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen Dnr: HD 44/14 A203.023/2016”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 21 juni 2017. sid. 12. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf. Läst 8 augusti 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g h] ”Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 1 december 2015. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-och-oonskade-handelser.pdf. 
  3. ^ Sveriges mest utsatta bostadsområden”. Dagens Nyheter. 10 februari 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sveriges-mest-utsatta-bostadsomraden/. Läst 17 juli 2016. 
  4. ^ [a b c d e f] ”Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten 2019-06-03 Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 3 juni 2019. sid. 4, 7. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf. Läst 3 juni 2019. 
  5. ^ [a b c d] ””Här är fakta om de 556 000 som lever i utsatta områden”” (på sv). DN.SE. 10 juni 2019. https://www.dn.se/debatt/har-ar-fakta-om-de-556000-som-lever-i-utsatta-omraden/. . Referat av rapporten "Fakta för förändring"
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2018-2019 / Diarienr A495.196/2017 (Arkiverad hos Wayback Machine). Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den organiserade brottsligheten. 2017. sid. 2, 12, 13-14, 20. https://web.archive.org/web/20180705024748/https://polisen.se/siteassets/dokument/organiserad_brottslighet/myndighetsgemensam-lagesbild-2018-2019.pdf 
  7. ^ [a b] ”Skäggetorp "särskilt utsatt område"”. Lokala nyheter - Öst. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/skaggetorp-sarskilt-utsatt-omrade. Läst 17 juli 2016. 
  8. ^ [a b c] ”utsatt område - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utsatt-omr%C3%A5de. Läst 3 juni 2019. 
  9. ^ Lasse Wirup (11 juni 2017). ”Sverige har fått fler problemområden – ”krisstämning inom polisledningen””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-har-fatt-fler-problemomraden-krisstamning-inom-polisledningen/. Läst 11 juni 2017. 
  10. ^ Nytt område i Göteborg som särskilt utsatt” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nytt-omr%C3%A5de-i-g%C3%B6teborg-som-s%C3%A4rskilt-utsatt-1.4253698. Läst 27 april 2017. 
  11. ^ Gängkriminaliteten delar landet på mitten”. Dagens Nyheter. 22 oktober 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/gangkriminaliteten-delar-landet-pa-mitten/. Läst 24 oktober 2016. 
  12. ^ Nyman, Heléne (21 juni 2017). ”Polisrapport: Antalet utsatta områden ökar” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/svtforum/polisrapport-antalet-utsatta-omraden-okar. Läst 7 juni 2019. 
  13. ^ ”Vad tycker människorna som bor i Sveriges mest utsatta områden? För publikation 9 juni 2018 En opinionsundersökning av Novus i Sveriges 61 mest utsatta områden” (på sv-SE). Novus och The Global Village. 9 juni 2018. https://novus.se/wp-content/uploads/2018/12/481a2a45ad3da9f19a2f884b3a99c71c.pdf. 
  14. ^ Nyheter, SVT. ”Kvinnor otrygga i socialt utsatta områden” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kvinnor-otrygga-i-socialt-utsatta-omraden. Läst 4 juni 2017. 
  15. ^ ”Kvinnor i socialt utsatta områden mer otrygga - Brottsförebyggande rådet” (på sv). www.bra.se. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606084612/http://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/press/2017-06-01-kvinnor-i-socialt-utsatta-omraden-mer-otrygga.html. Läst 4 juni 2017. 
  16. ^ Magnus, Anders (8 maj 2016). ”Svensk politi: – Vi er i ferd med å miste kontrollen” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/urix/svensk-politi_-_-vi-er-i-ferd-med-a-miste-kontrollen-1.12920404. Läst 7 juni 2019. 
  17. ^ ”Här måste brandbilarna backa in – med poliseskort”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/longread/utanforskapet-inifran/brandbilarna-maste-backa-in--med-poliseskort/. Läst 7 juni 2019. 
  18. ^ Sköld (27 januari 2017). ”Knivskar polis – får sänkt straff” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/knivskar-polis-far-sankt-straff. Läst 16 juni 2019. 
  19. ^ Bengtsson, Ninna (25 juni 2016). ”Polispatrull attackerades vid bråk i Göteborg” (på sv). Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/just-nu-polisen-attackerad-i-goteborg. Läst 4 augusti 2019. 
  20. ^ Heick, Pia (11 februari 2017). ”Polispatrull attackerad i Rinkeby” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polispatrull-attackerad-i-rinkeby. Läst 4 augusti 2019. 
  21. ^ Press, Associated (21 februari 2017). ”Swedish police investigate riot in predominantly immigrant Stockholm suburb” (på en-GB). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2017/02/21/swedish-police-investigate-riot-predominantly-immigrant-suburb/. Läst 13 augusti 2019. 
  22. ^ Press, Associated (21 februari 2017). ”Swedish police investigate riot in predominantly immigrant Stockholm suburb” (på en-GB). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2017/02/21/swedish-police-investigate-riot-predominantly-immigrant-suburb/. Läst 13 augusti 2019. 
  23. ^ Loftrup-Ericson, Ivan; Ohlin, Jonas; Gerdfeldter, Mathias (17 januari 2018). ”Explosion vid polisstationen i Rosengård” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/explosion-vid-polisstationen-i-rosengard. Läst 16 juni 2019. 
  24. ^ Radio, Sveriges. ”Kravallerna i Gottsunda - Generation Z” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3314&artikel=3124685. Läst 16 juni 2019. 
  25. ^ Gross Hulth, Märta (29 september 2017). ””Vi kastar sten för att vi är arga”” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/vi-kastar-sten-for-att-vi-ar-arga. Läst 16 juni 2019. 
  26. ^ ”Kravaller i Tensta”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2012-05-17/kravaller-i-tensta. Läst 16 juni 2019. 
  27. ^ ”Våldsamma upplopp i Husby i natt”. Aftonbladet. 19 maj 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16804681.ab. 
  28. ^ ”Våldsamma upplopp i Husby i natt”. Aftonbladet. 19 maj 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16804681.ab. 
  29. ^ ”Bränder i Stockholmsområdet och Örebro”. Aftonbladet. 24 maj 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16841663.ab. 
  30. ^ Sveriges radio
  31. ^ ”Stenkastningen och bilbränderna sprider sig”. Sveriges Radio. 28 maj 2013. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=19391&artikel=5547079. 
  32. ^ ”Barnfattigdomen minskar – men klyftorna ökar”. Sydsvenskan. 10 oktober 2018. https://www.sydsvenskan.se/2018-10-10/mindre-barnfattigdom-i-sverige. 
  33. ^ [a b] Martens & Holmberg 2005
  34. ^ [a b] Svensk politi skulle ta tilbake kontrollen over lovløse områder. To år senere er situasjonen blitt enda verre.”. Aftenposten. https://www.aftenposten.no/verden/i/GVLRV/Svensk-politi-skulle-ta-tilbake-kontrollen-over-utsatte-bydeler-fra-kriminelle-To-ar-senere-er-situasjonen-blitt-enda-verre-. Läst 12 augusti 2017. 
  35. ^ ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017” (på sv). Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/#Fotnoter. Läst 18 juni 2018. 
  36. ^ ”HÅRDA FAKTA - Så segregerat är Stockholm”. Stockholms Handelskammare. 2018. https://www.chamber.se/cldocpart/5658.pdf. Läst 24 december 2018. 
  37. ^ TT (21 juni 2017). ”Nioåringar jobbar för kriminella | SvD” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/rapport-om-utsatta-omraden-presenteras. 
  38. ^ Radio, Sveriges. ”Terrorresenärer ofta från utsatta områden - Nyheter (Ekot)” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6717191. Läst 12 december 2018. 
  39. ^ Ankersen, Dag (8 november 2017). ”Saudiarabien finansierar var fjärde svensk moské” (på sv). ETC. https://www.etc.se/inrikes/saudiarabien-finansierar-var-fjarde-svensk-moske. Läst 10 juni 2019. 
  40. ^ Flykten från moralpolisen - Nyheterna - tv4.se” (på sv). tv4.se. http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/flykten-fr%C3%A5n-moralpolisen-58e263bab9a9f68db40003ad. Läst 27 april 2017. 
  41. ^ Hatbrott 2014, Brottsförebyggande rådet 2015
  42. ^ Göran Larsson, Simon Stjernholm, Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund Arkiverad 26 december 2015 hämtat från the Wayback Machine., rapport från Nämnden för statligt stöd till trossamfund 2014-11-12
  43. ^ [a b c] ”Långsiktigt reformprogram för minskad segregation år 2017-2025”. sid. 1. https://www.regeringen.se/49480b/contentassets/94760eec95e04a45b0a1e462368b0095/langsiktigt-reformprogram-for-minskad-segregation-ar-2017-2025.pdf. Läst 7 juni 2019. 
  44. ^ Radio, Sveriges. ”Storstadssatsningen utvärderades - P4 Malmöhus” (på sv). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=415033. Läst 8 juni 2019. 
  45. ^ ”Regeringskansliets rättsdatabaser”. rkrattsbaser.gov.se. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2018:151. Läst 7 juni 2019. 
  46. ^ ”Jerzy Sarnecki: Polisstationer viktiga i särskilt utsatta områden” (på sv). 3 april 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jerzy-sarnecki-viktigt-finnas-pa-plats-i-utsatta-omraden. 
  47. ^ ”Stöd till utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden” (på sv-SE). Boverket. Arkiverad från originalet den 20 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170620103614/http://boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-till-utemiljoer/. Läst 4 juni 2017. 
  48. ^ Grill, Martin (14 december 2016). ”15 övervakningskameror i norra Biskopsgården” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/15-overvakningskameror-i-norra-biskopsgarden. Läst 6 juni 2019. 
  49. ^ Stjärnered, Per-Olof (12 januari 2019). ”Övervakningskameror i utsatta områden försenade” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/overvakningskameror-i-utsatta-omraden-forsenade. Läst 6 juni 2019. 
  50. ^ Dehnad, Diba (30 maj 2019) (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/uppsattning-av-flera-overvakningskameror-drojer. Läst 6 juni 2019. 
  51. ^ ”Delmos: Om oss” (på sv-SE). Delegationen mot segregation. https://www.delmos.se/om-oss/. Läst 7 juni 2019. 
  52. ^ ”Statsbidrag” (på sv-SE). Delmos. https://www.delmos.se/statsbidrag/. Läst 8 juni 2019. 
  53. ^ ”Beviljade statsbidrag för att motverka och minska segregation - datum 2018-10-22”. https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/10/sammanstallning-beviljat-bidrag.pdf. Läst 8 juni 2019. 
  54. ^ Folkö, Robin (3 februari 2019). ”Myndighet mot segregation hotas av nedläggning” (på sv). Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/myndighet-mot-segregation-hotas-av-nedlaggning. Läst 8 juni 2019.