Victor Ambros
Victor Ambros  | |
 Victor Ambros, 2017. | |
| Född | 1 december 1953 (70 år) Hanover, New Hampshire, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Massachusetts Institute of Technology[1] Woodstock Union High School  |
| Sysselsättning | Genetiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | University of Massachusetts Medical School[1] Massachusetts Institute of Technology (1979–1984)[2] Harvard University (1984–1992)[3] Dartmouth College (1992–2002)[4] Geisel School of Medicine (2002–2008)[5] Worcester Foundation for Biomedical Research (2008–)[6] |
| Maka | Rosalind Lee (g. 1976–)[7] |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Victor Ambros, född 1 december 1953 i Hanover i New Hampshire, är en amerikansk molekylärbiolog. Tillsammans med Gary Ruvkun tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024 för upptäckten av mikro-RNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering.[8]
Ambros är verksam vid University of Massachusetts Medical School.[8]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ambros erhöll sin doktorsgrad vid Massachusetts Institute of Technology 1979 där han också genomförde postdoktoral forskning under 1979–1985. Under 1980-talet var både Victor Ambros och Gary Ruvkun postdoktorer hos Robert Horvitz som tilldelades Nobelpriset 2002. Ambros inledde sin oberoende forskning vid Harvard University 1985 och var anställd som professor vid Dartmouth Medical School 1992–2007. Sedan 2008 är han anställd som professor vid the University of Massachusetts Medical School där han är Silverman Professor of Natural Sciences.[9]
Tillsammans med Gary Ruvkun tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024 för upptäckten av mikro-RNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. Upptäckten innebär att de klarlagt vad som får en nervcell att bli just en nerv, och hur en muskelcell vet att den ska bygga just muskler. De upptäckte upptäckte att molekylen kallad mikroRNA ser till att rätt gener sätts på och stängs av när de inte behövs. Denna funktion var helt nödvändig för att livet på jorden skulle ta steget från att vara en encellig organism till att bli flercellig.[10]
Ambros och Ruvkun gjorde sina upptäckter genom studier på rundmasken C. elegans. De gjorde upptäckterna var för sig men kom i kontakt med varandra och kunde då jämföra sina fynd. Ambros och Ruvkun publicerade sina resultat 1993, men intresset från den övriga forskarvärlden var svalt. Många ansåg att mekanismen kanske bara var unik för C. elegans och saknade relevans för större organismer. År 2000 kunde Gary Ruvkuns forskargrupp visa att samma typ av mekanism också fanns för en gen som är spridd i djurriket- och också hos människor och de fick därmed sitt stora genombrott.[10]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Newcomb Cleveland Prize, 2002[11]
- Rosenstielpriset, 2004
- Genetics Society of America Medal, 2006
- Clarivate Citation Laureates, 2008[12]
- Gairdner Foundation International Award, 2008
- Benjamin Franklin-medaljen, 2008
- Albert Lasker Basic Medical Research Award, med Gary Ruvkun och David Baulcombe, 2008[13]
- Louisa Gross Horwitz-priset, 2009[14]
- Massry-priset, 2009
- Dickson-priset i medicin, 2009
- Dr. Paul Janssen Award for Biomedical Research, 2012[15]
- Keio Medical Science Prize, 2013[16]
- Gruber-priset i genetik, 2014
- Wolfpriset i medicin, med Gary Ruvkun och Nahum Sonenberg, 2014[17]
- Breakthrough Prize i livsvetenskap, med Gary Ruvkun, 2015[18][19]
- March of Dimes Prize in Developmental Biology, 2016
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences, 2018[20]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 2024[21][22]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, www.umassmed.edu .[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gruber.yale.edu .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2024” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2024/ambros/facts/. Läst 7 oktober 2024.
- ^ ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2024/221986-press-release-swedish/. Läst 7 oktober 2024.
- ^ [a b] ”Victor Ambros och Gary Ruvkun får Nobelpriset 2024 i medicin – upptäckte mikroRNA”. SVT Nyheter. 7 oktober 2024. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/snart-tillkannages-nobelpriset-i-medicin. Läst 7 oktober 2024.
- ^ läs online, dartmed.dartmouth.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.laskerfoundation.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.pauljanssenaward.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ms-fund.keio.ac.jp .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, breakthroughprize.org .[källa från Wikidata]
- ^ Recipients Of The 2015 Breakthrough Prizes In Fundamental Physics And Life Sciences Announced, Breakthrough Prize i livsvetenskap, 9 november 2014, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aaas.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
- ^ Nobel Laureate API-ID: 1035, läs online, läst: 8 oktober 2024.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Victor Ambros.
|