Åsiktskorridor

Från Wikipedia

Åsiktskorridor är en metafor för gränserna för vilka åsikter som är allmänt accepterade i samhällsdebatten.[1][2]

Termen är besläktad med begreppet politisk korrekthet. Termerna används synonymt, i regel för att belysa ett osunt och slutet debattklimat.[3]

Konceptet liknar Overton-fönstret, som beskriver den bredd av idéer som tolereras i den offentliga diskursen.[4]

Åsiktskorridor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige har sedan antagandet av tryckfrihetsförordningen 1766 i huvudsak varit fritt från lagstadgad censur och regelrätt åsiktskontroll från staten.[5]:3

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Redan innan begreppet myntades hade själva frågan om svårigheten att debattera vissa saker förekommit.[6][7]

Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén sade 2016 att när hon i slutet på 1990-talet jobbade på Sveriges Television så var det inte möjligt att göra reportage om hedersmord för att den typen av reportage befarades stigmatisera invandrare.[8]

I augusti 2014 sade debattören Pär Ström att han 2012, efter fem år, slutade delta i genusdebatten och att debattera feminism efter vad han beskrev som en strid ström av ojusta påhopp från etablerade debattörer. Han sade att Sverige var ett land med lågt i tak i debatten och hänvisade till begreppet åsiktskorridor, vilket 2012 ännu inte hade myntats. Ström sade redan 2012 att debattmiljön var hopplös och att uttryck för vissa åsikter ledde till hyllningar medan de som uttryckte avvikande åsiker blev brännmärkta som kättare.[9] 2014 släppte han boken Perukklubben, en satirisk saga om djur och en allegori om det offentliga Sverige, debattklimatet och åsiktsfrihet.

I juni 2017 sade Anna Hedenmo, då nybliven ordförande för Publicistklubben, att det 2012 fanns en väldigt tydlig men outtalad regel att den som i den offentliga debatten lyfte frågan om invandringens storlek snabbt var ute i kylan.[10]

I april 2013 debatterade dåvarande Publicistklubbens ordförande Stina Lundberg Dabrowski och Ali Esbati i anslutning till "Våga vägra ta debatten". Lundberg Dabrowski sade att "Det finns en slags konsensuselit som misstänkliggör personer som vågar ha åsikter, kritiska åsikter. Det kan handla om feminism, det kan handla om invandring eller sådana frågor."[6]

Begreppet myntas 2013[redigera | redigera wikitext]

Åsiktskorridoren -- det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd -- är mycket smal i Sverige. [...] i den svenska befolkningen finns mängder av exempel på hyggligt vanligt förekommande uppfattningar och ställningstaganden som idag nästan helt saknar plats i det offentliga rummet. Och sådana åsiktsyttringar eller verklighetsuppfattningar skulle, om de yttrades av någon, omedelbart leda till en störtflod av ryggmärgsreaktioner från andra opinionsbildare.
– Henrik Ekengren Oscarsson, december 2013[11][12]

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson beskrev i december 2013 hur han uppfattade att utrymmet för åsiktsrikedom hade blivit snävt kringskuret i den svenska samhällsdebatten. Han myntade begreppet åsiktskorridoren,[13] och gav flera exempel på åsikter som, trots att de är utbredda hos allmänheten, sällan förekom i den offentliga debatten:[11]

  • Var sjunde svensk (14 %) anser att det är ett bra förslag att begränsa aborträtten.
  • Fyra av tio (40 %) anser att Sverige bör ta emot färre flyktingar.
  • Sex av tio (60 %) tycker att det är ett bra förslag att stärka djurens rätt.
  • Varannan svensk (50 %) anser att det är ett mycket dåligt förslag att tillåta homosexuella att adoptera barn.
  • En av fem (20 %) tycker bra om förslaget att införa dödsstraff för mord.
  • Var fjärde svensk (25 %) vill öka antalet vargar i Sverige.
  • Nästan var tionde svensk (10 %) vill satsa mycket mindre på eller helt avstå från vindkraft.
  • En av tjugo (5 %) tycker det är ett bra förslag att förbjuda skolavslutningar i kyrkan.

Ekengren Oscarsson efterlyste "En mer modererad och respektfull hållning från opinionsbildare".[11] Han skrev även "För att bekämpa sina fiender i den offentliga samhällsdebatten behöver man lära känna deras argument och vara nyfiken på orsaker och sammanhang. Ett seriöst utövande av politisk påverkan kräver en grundläggande respekt, intellektuell nyfikenhet och en vilja att bryta argument mot varandra."[11]

Efter att ha introducerats fick ordet snabbt spridning.[14]

Att i en debatt låta en minoritetsrepresentant få möta en majoritetsrepresentant och låta båda argumentera för sina åsikter på lika villkor kan kontrasteras mot det problematiska med en debatt där två sidor kommer till tals i lika stor utsträckning och som jämbördiga parter trots att den ena parten har vetenskapen på sin sida (så kallad falsk balans).

Fenomenet har uppmärksammats internationellt.[15][16] I Norge förekommer begreppet "Det svenska tillståndet" som åsyftar det som i Norge uppfattas som en självdestruktiv politisk korrekthet i Sverige som medför ett mindre utrymme att offentligt diskutera vissa svåra frågor.[17]

Möjliga orsaker[redigera | redigera wikitext]

Den liberalkonservativa opinionsbildaren Marika Formgren beskrev i en essä publicerad 2014 i magasinet Neo att en åsiktskorridor uppstår som en konsekvens av en demokratisyn som ser en värdegrund som förutsättning för demokratin. Hon kallade det "värdegrundsdemokrati", och sade att det stod i konflikt med "åsiktsfrihetsdemokrati". Till skillnad från de som ser åsikts- och yttrandefrihet som en grund för demokrati, menade Formgren att värdegrundsdemokrater anser att demokrati endast kan uppnås genom att underkasta sig en demokratisk värdegrund som utgår från "allas lika värde". Värdegrundsdemokrater ser det som sin demokratiska plikt att tysta de som inte delar den demokratiska värdegrunden. En metod som används av värdegrundsdemokrater för att tysta de som inte delar den demokratiska värdegrunden menar hon är upprätthållandet av en åsiktskorridor med både fredliga och våldsamma metoder.[18]

Formgren sade också i augusti 2015 att åsiktskorridoren var ett resultat av en konsensuskultur och att den därför inte nödvändigtvis var statisk och därmed inte heller en vänster-höger-fråga. Hon menade att givet en konsensuskultur kan en åsiktskorridor upprättas nästan var som helst. För att bryta fenomenet efterlyste hon pluralism och tolerans inför att människor har olika åsikter och olika sätt att se på världen.[19]

Ann-Charlotte Marteus skrev i februari 2016 att "[åsiktskorridoren] byggdes inte av någon slug maktklick utan växte fram i en hänsynsfull, konfliktundvikande kultur där 'rasist!' är det värsta man kan kallas."[20]

Johan Lundberg påpekade i november 2018 avsaknaden av public intellectuals i den offentliga debatten, politisering av vetenskapen samt att den politiska borgerligheten överlåtit kritik mot radikala föreställningar till populistiska partier vilka i sin tur kunnat profitera på ett legitimt missnöje.[7]

Möjliga konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Konsekvenser för individen[redigera | redigera wikitext]

Åsiktskorridorens funktion [ligger inte] i att man inte kan säga vad man vill. Det kan man. Funktionen ligger i vad som händer om man säger vad man vill.
– Katarina Barrling, juni 2019[21]

Förekomsten av en åsiktskorridor kan innebära konsekvenser för den individ som yttrar en alltför avvikande åsikt[11][10][22] och därmed utmanar den för stunden rådande hegemonin.[7] Möjliga konsekvenser är stigmatisering[23], misstänkliggörande[6], karaktärsmord eller utfrysning[10]. I januari 2016 sade Mats Knutson att "Sverige är ett mycket konformistiskt och centraliserat land. Det påverkar debatten. De som sticker ut riskerar att äventyra sina karriärer. Oberoende uppmuntras inte."[24]

Bland dem som ifrågasätter åsiktskorridorens existens förekommer argument att man får säga precis vad man vill men även räkna med svar på tal.[22] Den i lag stadgade yttrandefriheten medför dock inte frihet från att utsättas för nämnda sociala utstötningsmekanismer. Avsaknad av statliga censurlagar, men förekomst av dessa utstötningsmekanismer, belyser en skillnad mellan en totalitär stat och ett totalitärt samhälle.[21] I engelska språket förekommer en skillnad mellan begreppen "freedom of speech" och "freedom after speech".[25]

Den som en gång tydligt ställt sig utanför korridoren får sällan tillbaka sin tidigare ställning eller tas åter till heders, inte ens när kollektivet omprövat de tidigare rådande åsikterna.[7] Enligt Johan Lundberg beror detta på att det skulle kunna väcka frågor till kollektivet om varför man tidigare tyckte som man tyckte; varför man nu har ändrat ståndpunkt; och varför man tidigare beskrev den nuvarande ståndpunkten som ett fullgott skäl för bannlysning av andra individer.[7] I samma artikel kallade Lundberg den politiska åsiktskonformiteten för en nutida motsvarighet till konformiteten i Ibsens pjäs En folkefiende (1882).[7]

Konsekvenser för samhället[redigera | redigera wikitext]

Efter [riksdagsvalet 2014] började jag skriva om de förbjudna frågorna, alltid med hjärtat i halsgropen, alltid vägande varje ord på guldvåg. Det var utmattande och ångestframkallande. [...] det är skadligt för debatten när många debattörer blir skotträdda, vilket vi blev.
– Ann-Charlotte Marteus, mars 2016[22]

Förekomsten av en åsiktskorridor kan, utöver konsekvenserna för individer, även leda till konsekvenser för samhället som helhet. Flera personer har beskrivit hur självcensur orsakad av rädslan för de individuella konsekvenserna fick faktiska konsekvenser för samhället.

Ann-Charlotte Marteus beskrev i en ledarartikel i februari 2015 i Expressen[26] och senare i mars 2016 i Kvartal[22] mycket självkritiskt hur hon själv hade bidragit till upprättandet av åsiktskorridoren som hon menade bidrog till självcensur, rädsla för att förbehållslöst undersöka verkligheten och minskad tilltro till argumentens makt. Hon menade att resultatet blev en fördummad offentlighet, moralfebriga politiker och samhällsproblem som borde ha uppmärksammats och åtgärdats för länge sedan.

Rädslan för individuella konsekvenser fick till följd att vissa personer inom vården i mitten av 00-talet inte vågade uttala sig offentligt i frågan om asylsökande med apatiska barn eftersom frågan var så infekterad.[27][28]

Paulina Neuding sade i december 2020 att under Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige uppstod en temporär åsiktskorridor vilket medförde att mediernas rapportering inte skedde på det sätt det borde ha gjort.[29]

Liksom vid deplattformering kan stigmatisering av en meningsmotståndare, istället för att diskutera, riskera att leda till att denne radikaliseras. Företrädare som kommer från extrema miljöer, och som har parlamentariska ambitioner, kan verka hotdämpande för attentatsrisken från dessa miljöer. Och när en ansenlig del av befolkningen upplever att den saknar representation kan det medföra en ökad påfrestning för säkerheten i samhället.

Om medborgare i stor utsträckning självcensurerar sig för att ingen i den politiska mittfåran vill lyssna finns risk att frustrationer kanaliseras till extrema och populistiska politiska alternativ.[30]:5m27s

Förändringar utan debatt[redigera | redigera wikitext]

[Så] har åsiktskorridoren under flera decennier fungerat. Vid en given punkt, och utan någon egentlig debatt som leder fram till en tydligt formulerad omprövning, svänger alla plötsligt i en ny riktning.
– Johan Lundberg, november 2018[7]

I samband med Migrationsöverenskommelsen i oktober 2015 skrev Johan Hakelius att "Ståndpunkter som för bara någon månad sedan ansågs ligga nära gränsen för det anständiga, finns nu i den mitt som sex partier har enats om. [...] Det är nästan magiskt och mycket svenskt. Plötsligt viker korridoren av. Det som var suspekt att säga för någon månad sedan, är plötsligt sunt förnuft i åsiktskorridorens mitt. Skiftet föregås inte av någon fri, frejdig och öppen debatt. I offentligheten pågår snarare arbetet med att hålla ned, brännmärka och förtränga in i det sista. Det är under ytan förbered­elsen sker. [...] Bit för bit rivs [...] hela huset bakom fasaden, som får stå kvar. Så kommer det avgörande ögonblicket. På en given signal faller den gamla fasaden. Bakom den finns redan en ny. Den ser ut att alltid ha stått där. I ett slag är allt ändrat. Politiker, journalister, alla, följer med."[31] Ola Wong sade 2020 om händelsen att "[Det offentliga Sverige svängde] i invandringsfrågan och som på en given signal var det mesta möjligt att diskutera."[32]

I samband med debatten i januari 2016 om den nästan helt uteblivna medierapporteringen kring de sexuella övergreppen under We Are Sthlm sommaren 2015 sade Peter Santesson, chef för opinionsanalys vid Demoskop, att diskussioner, politiska förslag och nyhetsartiklar som kom i november–december 2015 hade mötts av ett ramaskri om de hade kommit under augusti–september 2015.[33]:31m41s

Malin Ullgren skrev i februari 2016 att om åsiktskorridoren ens hade funnits så var den då borta, och bad alla att sluta skriva och tala om den.[34][20]

Anders Lindberg ifrågasatte år 2017 förekomsten av en åsiktskorridor i Sverige men sade att om den fanns så bytte den riktning år 2015, det som Marika Formgren givit uttryck för två månader före Migrationsöverenskommelsen.[35]

Johan Lundberg skrev 2018 att "Vid ett givet tillfälle omfattade plötsligt journalister såväl som politiker ståndpunkter som några veckor tidigare hade lett till social stigmatisering och bannlysning."[7] Lundberg skrev också om avsaknaden av egentlig debatt när det sker en omprövning av rådande åsikter,[7] något som även Hakelius hade påpekat i oktober 2015.[31]

Paulina Neuding sade i april 2023 (med anledning av den på kort tid stora ändringen i opinionsstödet för NATO) att "Det här är den svenska folksjälen och åsiktskorridoren. Det här är alltså en del av vilka vi är och vår gruppsykologi. I Japan har man teceremonier; I Sverige har vi åsiktskorridorsförflyttningar som är helt episka."[36]

Jörgen Huitfeldt sade 2024 att han sett en förändring sedan 2017; att åsiktskorridoren antingen hade vidgats eller flyttat sig.[37]

Bekräftad förekomst[redigera | redigera wikitext]

Demoskop frågade 4398 personer i januari till mars 2015 i vilken utsträckning, och i vilka sammanhang, de upplever att de kan prata uppriktigt om vad de tänker om politik och samhällsfrågor. Demoskop kunde bland annat se:[38]

  • Att återhållsamheten ökar i samtal utanför vänkretsen
  • Att de med vänsterideologi talar mer öppet medan de som beskriver sig som konservativa och nationalistiska i högre utsträckning upplever sig begränsade
  • Att majoriteter riskerar att framstå som minoriteter
  • Att den fråga där flest upplevde sig begränsade var frågan om invandring

I en SOM-undersökning 2021 var det 53% som helt eller delvis instämde med påståendet "I dagens politiska klimat kan jag inte öppet uttrycka mina åsikter eftersom andra kan tycka de är stötande". Som jämförelse nämndes USA under McCarthyismen där motsvarande siffra var ca 13%. I dagens USA var siffran ca 40–60%.[39] När självcensuren undersöktes 2022 bekräftades utbredningen, och där man också fann att väjare till höger i högre grad än väljare till vänster uppgav att de lade band på sina yttringar av rädsla för anstöt. Självcensuren var allra lägst bland sympatisörer till Miljöpartiet (28 %); för sympatisörer till Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, och Liberalerna var den mellan 35 % och 42 %; den var högst för sympatisörer till Moderaterna (57 %) Kristdemokraterna (67 %) och Sverigedemokraterna (82 %). De ämnen som upplevdes som mest kontroversiella var invandring och integration, politisk extremism eller religiös extremism, religion, samt jämställdhet, likabehandling, och HBTQ-rättigheter.[5]:84-85

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Språkrådet listade ordet som ett nyord i december 2014.[1][2]

Sten Widmalm, en av författarna till boken Skör demokrati, sade i en intervju när han pratade om en svensk kontext att åsiktskorridoren 2022 hade smalnat av radikalt inom forskning och delar av kulturpolitiken; att när myndigheter kopplar ihop sig med politiska krafter, då händer något som gör att korridoren smalnar väldigt fort. Han sade också att debatten hade blivit friare de senaste 10 åren.[40]:58m50s

Jon Viklund skrev 2022 att "I Sverige finns visserligen en utbredd uppfattning av en vidsträckt åsiktsfrihet och respekt för åsiktsskillnader, men den kombineras med en annan stark känsla, nämligen just för vad som passar sig i debatten."[14] Han skrev även att "ordets metaforiska konstruktion [...] lånar sig till en viss kreativitet i användningen" och gav exempel på syskonord som uppstått: åsiktsfängelse (2014), åsiktstunnel (2017), och åsiktskammare (2018).[14]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Frilansjournalisterna Jens Ganman och Susanne Skata gjorde 2016 radioserien Åsiktskorridoren[41] på finska kanalen Yle.[13] De flesta journalister, redaktörer och politiker som kontaktades var överens om att fenomenet påverkade debatten och att åsiktskorridoren bör diskuteras.[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Begreppet åsiktskorridor har vissa likheter med begreppen Overton-fönstret (bild) och Hallin's spheres.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Nyordslistan 2014” (PDF). Institutet för språk och folkminnen. 29 december 2014. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230205718/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.cbc0f5b1499a212bbf1d2a/1419832595190/nyordslista+2014.pdf. Läst 23 september 2015. 
  2. ^ [a b] ”Från attefallshus till åsiktskorridor”. Institutet för språk och folkminnen. 29 december 2014. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304053956/http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2014/2014-12-29-fran-attefallshus-till-asiktskorridor.html. Läst 23 september 2015. 
  3. ^ ”åsiktskorridor - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5siktskorridor. Läst 4 april 2023. ”Begreppet används vanligen för att beskriva ett alltför slutet debattklimat. Begreppet återfinns i regel i diskussioner om debattklimat för att illustrera att det råder ett osunt sådant. Begreppet myntades 2013 av statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson (född 1972) i ett blogginlägg om det begränsande och fördömande debattklimatet i den svenska samhällsdebatten, främst i sociala medier. Begreppet kom snart att användas som en synonym till politisk korrekthet.” 
  4. ^ ”The Overton Window” (på engelska). Mackinac Center. https://www.mackinac.org/OvertonWindow. Läst 4 juli 2022. 
  5. ^ [a b] Sten Widmalm, Thomas persson, André Casselbrant. ”Talande tystnad? – En ESO-rapport om självcensur i Sverige”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240220235601/https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2022/05/ESO-2024_1-_talande-tystnad_webb.pdf. Läst 21 februari 2024.  Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ISBN 978-91-525-0842-8 (tryck) ISBN 978-91-525-0843-5 (pdf), 2024.
  6. ^ [a b c] "Stina Lundberg Dabrowski", wikiquote.org. Åtkomst den 17 maj 2018.
  7. ^ [a b c d e f g h i] Johan Lundberg. "'Den starkaste mannen i världen är han som står mest ensam'", Kvartal, 28 november 2018.
  8. ^ Alice Petrén ”Alice Petrén: Stockholm - Utrikeskrönikan tisdag den 12 januari 2016. Stockholm.”. Arkiverad från originalet den 8 november 2020. https://web.archive.org/web/20201108130346/http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/673516?programid=4773. Läst 9 juli 2023.  (mp3) (vid 2m54s) Sveriges Radio, 12 januari 2016.
  9. ^ "Möt Pär Ström", Studio Ett, Sveriges Radio, 21 augusti 2014. Åtkomst den 28 februari 2022.
  10. ^ [a b c] Anna Hedenmo. "Jan Helin har ett ansvar för misstron om invandring", expressen.se, 7 juni 2017. Åtkomst den 10 juni 2017. Arkiverad på Internet Archive.
  11. ^ [a b c d e] Oscarsson, Henrik (10 december 2013). ”Väljare är inga dumbommar”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160208174924/http://www.henrikoscarsson.com/2013/12/valjare-ar-inga-dumbommar.html. Läst 23 september 2015. 
  12. ^ "Fredagsintervjun - Henrik Ekengren Oscarsson Arkiverad 3 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine." (vid 27m57s), kvartalplay.se. Åtkomst den 3 maj 2018.
  13. ^ [a b c] Susanne Skata, Jens Ganman, Leo Gammals. "Åsiktskorridoren - myt eller verklighet?", svenska.yle.fi, 9 maj 2016. Åtkomst den 3 oktober 2018.
  14. ^ [a b c] Jon Viklund. ”Åsiktskorridoren – historien om ett laddat ord”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230613161822/https://www.retorikforlaget.se/asiktskorridoren/. Läst 18 juni 2023.  retorikforlaget.se, 20 november, 2022.
  15. ^ ”What We Learned in Scandinavia About Migrants.”. Wall Street Journal. http://www.wsj.com/articles/what-we-learned-in-scandinavia-about-migrants-1474932369. Läst 30 september 2016. 
  16. ^ Sanna Torén Björling (28 september 2016). ”Sverige varnande exempel för Trump”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/sverige-varnande-exempel-for-trump/. Läst 30 september 2016. 
  17. ^ "Fredagsintervjun – Matias Faldbakken" (mp3) (vid 47m10s), Kvartal, 15 mars 2019. Åtkomst den 16 mars 2019.
  18. ^ Marika Formgren. "Demokrater för åsiktsfrihet, och demokrater emot", Neo, 2014 #4.
  19. ^ "Marika Formgrens föreläsning om 'Värdegrundsdemokrati'" (vid 1h24m15s), 20 augusti 2015. Åtkomst 16 september 2015.
  20. ^ [a b] Ann-Charlotte Marteus. ”Marteus: Nej tack till nya åsiktskorridoren”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220628191900/https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/marteus-nej-tack-till-nya-asiktskorridoren/. Läst 9 juli 2023.  expressen.se, 3 februari 2016.
  21. ^ [a b] Katarina Barrling. "Katarina Barrling: Om ett totalitärt samtalsklimat", Sveriges Radio, 28 juni 2019. Åtkomst den 30 juni 2019.
  22. ^ [a b c d] Ann-Charlotte Marteus (17 mars 2016). ”Från censor till avfälling”. Kvartal. Arkiverad från originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316053128/http://kvartal.se/artiklar/fran-censor. Läst 18 mars 2017. 
  23. ^ TT. ”Sverige har mest högerextremt våld”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807210623/https://www.svd.se/sverige-har-mest-hogerextremt-vald. Läst 7 maj 2018. , svd.se, 2 november 2015.
  24. ^ Anne-Françoise Hivert. "Suède: de l’angélisme au racisme", Libération, 22 januari 2016. ("La Suède est un pays très conformiste et fortement centralisé. Cela affecte le débat. Ceux qui se distinguent risquent de mettre en danger leur carrière. L’indépendance n’est pas encouragée.")
  25. ^ Aung San Suu Kyi. ”The fight for freedom begins with freedom of speech”. Arkiverad från originalet den 18 december 2018. https://web.archive.org/web/20181218180238/https://www.theguardian.com/commentisfree/2012/mar/11/aung-san-suu-kyi-free-speech. Läst 18 december 2018. , The Guardian, 11 mars 2012. Aung San Suu Kyi skrev: "It has been rightly pointed out that what is most important is not so much freedom of speech as freedom after speech."
  26. ^ Ann-Charlotte Marteus. ”Det är jag som är åsiktskorridoren”. Arkiverad från originalet den 1 december 2020. https://web.archive.org/web/20201201221043/https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/det-ar-jag-som-ar-asiktskorridoren/. Läst 6 februari 2022.  Expressen, 12 februari 2015.
  27. ^ ”'Jag var så himla rädd'”. Arkiverad från originalet den 30 september 2019. https://web.archive.org/web/20190930184252/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=7306372. Läst 30 september 2019.  (vid 3m30s) Studio Ett, Sveriges Radio, 25 september 2019.
  28. ^ "Veckopanelen Special – på Bokmässan om yttrandefriheten Arkiverad 28 september 2019 hämtat från the Wayback Machine." (vid 38m00s), Kvartal, 28 september 2019. Åtkomst den 30 september 2019.
  29. ^ ”Lansering av Bulletin!”. Arkiverad från originalet den 3 april 2023. https://web.archive.org/web/20230403230403/https://sphinx.acast.com/p/open/s/5fe0d09e3002da0c22d3e576/e/5fe0d3c32e30835be4f1223c/media.mp3. Läst 5 januari 2021.  (vid 37m20s), Radio Bulletin, bulletin.nu, 21 december 2020.
  30. ^ Sten Widmalm, Thomas Persson, André Casselbrant. ”Inläst: Så fungerar den svenska självcensuren”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240221005320/https://cdn.pod.space/s23/kvartal/11-25-sa-fungerar-den-svenska-sjalvcensuren.mp3?v=9b8d8f5e-5ce8-4981-a2d0-245f32457de2&t=1707303505. Läst 21 februari 2024.  Kvartal, 12 februari 2024.
  31. ^ [a b] Johan Hakelius. ”När det som var suspekt plötsligt blir sunt förnuft”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190802121129/http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/8wxk62/nar-det-som-var-suspekt-plotsligt-blir-sunt-fornuft. Läst 2 augusti 2019. , Aftonbladet, 26 oktober 2015.
  32. ^ "Ola Wong" (vid 46m27s), Sommar, Sveriges Radio, 20 juli 2020.
  33. ^ "Sextrakasserier och censuranklagelser efter Köln och Kungsträdgården", Sveriges Radio, 16 januari 2016.
  34. ^ Malin Ullgren. ”Malin Ullgren: Om det fanns en åsiktskorridor så är den nu grundligt riven”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160214200103/http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/malin-ullgren-om-det-fanns-en-asiktskorridor-sa-ar-den-nu-grundligt-riven/. Läst 9 juli 2023.  dn.se, 3 februari 2016.
  35. ^ "Anders Lindberg - A Swedish Elephant", youtube.com, 2017. Åtkomst den 14 mars 2018. "Jag skulle säga att om det hade funnits en åsiktskorridor då hade vi en högertrafikomläggning 2015 för då bytte åsiktskorridoren riktning till att vara i en helt annan riktning men jag upplever inte att den finns i alla fall. Jag får ju fortfarande säga vad jag vill även om om åsiktskorridoren just nu är långt, långt åt höger. Jag säger ju vad jag vill. Jag skriver det varje dag i tidningen."
  36. ^ ”Veckopanelen: Nog finns det anledning att granska hur polisen använder sina pengar”. Arkiverad från originalet den 18 december 2023. https://web.archive.org/web/20231218131309/https://media.pod.space/kvartal/veckopanelen_nog_finns_det_anledning_att_granska_hur_polisen_anvander_sina_pengar.mp3. Läst 20 februari 2024.  (vid omkring 52m7s), Veckopanelen, Kvartal, 1 april 2023.
  37. ^ Jörgen Huitfeldt. "[Inläst: 'No bullshit'-policyn som låter de anställda säga vad som helst]" (2m45s), Kvartal, 8 mars 2024.
  38. ^ Peter Santesson. ”Vem vågar prata om sina åsikter?”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190523175147/https://demoskop.se/vem-vagar-prata/. Läst 14 augusti 2019.  Demoskop, 14 september 2015.
  39. ^ Sten Widmalm & Thomas Persson. "Hot mot det öppna samhället – Otrygghet, självcensur och politisk intolerans" (s 16–17), gu.se, 2022.
  40. ^ ”Fredagsintervjun: Demokratin är inte till för att vi ska tycka lika”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230107212757/https://sphinx.acast.com/p/acast/s/kvartal/e/62f55f09cf136d001207277a/media.mp3. Läst 1 april 2023.  Kvartal, 12 august 2022.
  41. ^ "Åsiktskorridoren - myt eller verklighet?", svenska.yle.fi. Åtkomst den 3 oktober 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Åsiktskorridor&oldid=54650306”