Agusta A109

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Agusta A109
Hkp15 Agusta A109.JPG
Agusta A109 i svenska försvarsmaktens färger.
Beskrivning
Roll Transport
Besättning 2
Dimensioner
Längd 13,1 meter
Flygkroppslängd 10,7 meter
Höjd 3,3 meter
Rotordiameter 11 meter
Vikter
Tom 1560 kg
Maximal startvikt 2600 kg (A109A)
2850 kg (A109K)
Prestanda
Motor(er) 2 × Alison 250-C20 (A109A)
Turboméca Ariel 1K (A109K)
Effekt 2 × 420 hk (A109A)
2 × 723 hk (A109K)
Maximal hastighet 285 km/h
Stridsräckvidd 556 km (A109A)
537 km (A109K)
Maximal altitud 1500 meter (A109A)
3350 meter (A109K)
Stigförmåga 530 meter/min
Lastförmåga
Lastförmåga 900 kg hängande last
Kapacitet 6 passagerare
Beväpning
Kanoner / kulsprutor 12,7 eller 7,62 mm kulsprutor
Robotar TOW, HOT, AS.12 eller Sea Skua
Raketer 50, 68 eller 70 mm raketer
Övrigt Ubåtsjakttorpeder, sjunkbomber

Agusta A109 är en helikopter som tillverkas av Agusta (numera AgustaWestland) i Italien. Det är en lättvikts, tvåmotorig, åttasitsig, multifunktionshelikopter. I USA kallas helikoptern MH-68A Stingray.

Användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Försvarsmakten har helikoptern beteckningen Helikopter 15 (Hkp 15) och planeras att finnas i två versioner.

Försvarsmakten har köpt den militära versionen, Agusta 109 LUH (Light Utility Helicopter). Helikoptern är Försvarsmaktens senaste lätta helikoptertyp, och tänkt att ersätta tidigare typer som Hkp 5, Hkp 6 och Hkp 9. Systemet planerars vara fullt utbyggt 2009 och omfattar 20 helikoptrar varav 12 stycken ska stationeras i Linköping, resten i Ronneby.

Helikoptern kommer att levereras i 2 olika versioner, Hkp 15A och Hkp 15B. A-versionen (LBO - Land Based Operations, 12 stycken beställda) är framtagen för markoperationer, medan B-versionen (SBO - Ship Based Operations, 8 stycken beställda) är helt avsedd för sjöoperativ verksamhet. B-versionen får lite mer utrustning som bland annat luftkonditionering, nödflottörer och funktioner kopplade till den sjöoperativa striden. Exempel på detta är understöd vid bordning, STC-Sea Traffic Control, fällning av hydrofonbojar. För detta finns ett EOS- Elektro Optiskt System, bestående av avancerad tv kamera och IR-infraröd kamera. Såväl bilden från EOS systemet, hydrofonbojarna som radarbilden kan länkas vidare till fartyg. B-versionen är också avsedd att kunna göra tillfälliga baseringar på Marinens korvetter av Visby-klass, som är utrustade med helikopterdäck, landningshjälpmedel, och tankanläggning.

Uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Den nya helikoptertypen kan användas till:

  • Taktisk utbildning
  • Ubåtsjakt (ASW)
  • Sjötrafikkontroll (STC)
  • Medevac, evakuering av skadade
  • Search And Rescue (SAR), räddning av nödställda
  • Passagerar- och taktiskt materieltransport
  • VIP-transport
  • Specialoperationer
  • Spaning

Utrustning[redigera | redigera wikitext]

I hkp 15 finns inga analoga flyginstrument, utan allt återfinns på tre så kallad Multi Function Displays (MFD). Genom dessa sköts de flesta av helikopterns funktioner av ett så kallad Flight Management System (FMS). De tekniska systemen ingående i hkp 15 är av modern typ, såsom till exempel 4-axlig styrautomat, två Talom radioapparater, navigationssystem (Euronav 5) och övervakningssystem (HUMS). Hkp 15 är anpassad för mörkerflygning med bildförstärkare, så kallade Night Vision Goggles.

Hkp 15 är utrustad med EOS-system, som kan styras av operatör eller i andra hand av pilot. EOS-systemets IR-kamera ger en bild baserad på infrarött ljus, delvis värmestrålning. Denna kan användas för på bland annat räddnings- och spaningsuppdrag.

Introduktion i försvarsmakten[redigera | redigera wikitext]

Första flygningen genomfördes den 1 september, 2006 med hkp 15 i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen i Linköping. Helikoptern som användes vid första flygningen hade stationsignalen K22 och den lyfte ifrån Malmen.

Den introducerades officiellt i förbandstjänst vid en ceremoni hos Helikopterflottiljen på Malmen den 14 september 2006.

Typinskolningen för hkp 15 systemet startade den 16 oktober, 2006.

Den totala kostnaden för införandet av hkp 14 och hkp 15 på Malmen och i Ronneby är redovisad till 550 miljoner kronor.

Den 12 juni 2007 genomförde K22 det första marina uppdraget med hkp 15.

Den första hkp 15B, med stationssignal K36 anlände till Malmen den 3 april 2008.

Beteckningar för HKP 15 i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Version Tillverkarens
Serienummer
Identifierings-
nummer
Variant Taktiskt
nummer
Leveransdatum
LBO 13751 15021 A K21 2006-04
LBO 13752 15022 A K22 2006-02
LBO 13753 15023 A K23 2007-02-06
LBO 13754 15024 A K24 2006-02
LBO 13755 15025 A K25 2006-05
LBO 13756 15026 A K26 2006-09
LBO 13757 15027 A K27 2006-09
LBO 13758 15028 A K28 2006-10-20
LBO 13759 15029 A K29 2007-02-06
LBO 13760 15030 A K30 2007-05
LBO 13761 15031 A K31 2007-03
LBO 13762 15032 A K32 2007-06
SBO 13763 15033 B K33 2008-03
SBO 13764 15034 B K34 2008-03
SBO 13765 15035 B K35 2008-04
SBO 13766 15036 B K36 2008-04
SBO 13767 15037 B K37 2008-06
SBO 13768 15038 B K38 2008-06
SBO 13769 15039 B K39 2008-??
SBO 13770 15040 B K40 2008-??

Användare[redigera | redigera wikitext]

Skandal i Belgien[redigera | redigera wikitext]

Försäljningen av Agusta A109 till den belgiska armén föregicks av en mutskandal där företaget gav de belgiska socialisterna mer än 50 miljoner francs för att erhålla kontraktet. När skandalen blev ett faktum tvingades Natos generalsekreterare Willy Claes avgå, han dömdes senare i domstol.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bill Gunston och Mike Spick (1986) (på engelska). Modern Fighting Helicopters. London: Salamander Books Ltd. sid. 94–95. Libris 6148004. ISBN 0-86101-232-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]