Arlanda Express
| Arlanda Express | |||||||||||||||||||||||
Arlanda Express vid Hagalundstunneln, Solna
|
|||||||||||||||||||||||
| Fordonstyp | X3 | ||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Typ av tågsystem | Flygtåg | ||||||||||||||||||||||
| Trafikstart | 1999 | ||||||||||||||||||||||
| Trafikhuvudmän | A-train AB | ||||||||||||||||||||||
| Operatörer | A-train AB | ||||||||||||||||||||||
| Antal linjer | 1 | ||||||||||||||||||||||
| Antal trafikerade stationer | 3 | ||||||||||||||||||||||
| Trafikerade län | Stockholms | ||||||||||||||||||||||
| Länder som trafikeras | Sverige | ||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
Arlanda Express är det produktnamn under vilket A-train AB med tåg trafikerar sträckan mellan Stockholm C och Arlanda, över Ostkustbanan och Arlandabanan utan mellanliggande stopp. Förbindelsen Arlanda Express invigdes den 24 november 1999. Restiden från Stockholm C till Arlanda, eller omvänt, är generellt 20 minuter, dock förekommer enstaka avgångar i morgon- och eftermiddagsrusning med något längre gångtid. Under högtrafik går tågen upp till vart tionde minut, övrig tid var femtonde minut.
Innehåll |
[redigera] Stationer
Vid ankomsten till flygplatsen stannar Arlanda Express först vid stationen Arlanda Södra, som betjänar terminalerna 2-4, därefter fortsätter tåget till slutstationen Arlanda Norra, som betjänar terminal 5 och Sky City. Avståndet mellan stationerna är runt 0,4 km, troligen det kortaste avståndet mellan två stopp på svensk järnväg (på spårväg finns liknande avstånd), vilket motiveras med att det ska vara gångavstånd till flyget.
Arlanda Express och dess stationer är på Arlanda åtskilda från de genomgående spår vilka byggts för fjärrtågsoperatörernas (till exempel SJ) tåg, med stationen Arlanda Central vilken nås från Sky City. Sky City är en byggnad mellan terminal 4 och 5 där även vidare information om fjärrtrafiken kan fås och biljetter köpas.
Vid Stockholm C trafikerar Arlanda Express spår 1-2, med biljettkontor och taxiangöring vid Vasaplan, ca 100 meter norr om Centralhallen.
[redigera] Fordon
 |
Det har föreslagits att hela eller delar av detta stycke ska brytas ut till en artikel vid namn X3 (om relevant via en förgreningssida). Motivering: Skilj på tågsystemet (trafiken) och fordonet som används i trafiken. Flytta Infobox Tåg och hela texten i Fordon (2012-02) Hjälp gärna till med att åtgärda problemet om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Se fler artiklar med liknande problem. |
| X3 | |
Ett Arlanda Express-tåg på Stockholm C
|
|
| Även kallad | Arlanda Express |
|---|---|
| Fordonstyp | 2 motorvagnar + 2 mellanvagnar |
| Tillverkningsår | 1998-1999 |
| Byggt antal | 7 |
| Tillverkare |  Alstom Transport Ltd, Birmingham, England |
| Längd (över buffert) | 93,404 meter |
| Drivmedel | El, 15 kV AC |
| Effekt | 2 240 kW |
| Största tillåtna hastighet | 200 km/tim |
| Tjänstevikt | 193,2 ton |
| Sittplatser | 190 |
| Operatörer |  A-Train AB |
| Korgbredd | 3,063 meter |
Tågsätten tillverkades av Alstom och betecknas X3. Högsta hastighet för tågsätten är 200 km/h[1]. Endast ett litet antal tågsätt, 7 stycken, har tillverkats.
X3 är ett fyrvagnars motorvagnstågsätt som är permanent sammankopplat. Totalt är tågsättet 93,4 m långt och har en tomvikt av 193,2 ton, motsvarande 1,015 ton per sittplats. Vagnskorgarna (karosserna) är byggda av stålplåt. Totalt har tågsättet 16 axlar, varav hälften är drivna.
Tåget drivs av 8 stycken asynkronmotorer med den maximala, kontinuerliga effekten 280 kW per motor (d.v.s. 2.240 kW för hela tågsättet). Motorsystemet är franskt och har benämningen Onix. Motorn styrs av en trefas växelspänning (max 870 V) och frekvensen är i intervallet 0–170 Hz. Halvledarna för är av typen IGBT. Tåget har den specifika effekten 10,8 kW/ton, vilket är ungefär samma värde som för lokaltågssättet X10.
X3 har totalt 190 sittplatser, i genomsnitt cirka 48 platser per vagn. Endast enhetsklass finns. Bagageutrymmet är generöst eftersom de resande ofta kan ha mycket bagage. Stolavståndet är 74 cm, vilket är ungefär detsamma som i buss och flyg (turistklass). X3 är den första persontågtypen på Statens spåranläggningar där vagngolv är i nivå med plattform, detta är möjligt då tåget alltid stannar vid egna högre perronger. Enligt svensk standard är perronghöjden annars betydligt lägre. Tanken är främst att snabba på in- och urstigning och därigenom förkorta stopptiden men också för att vara till hjälp för rörelsehindrade passagerare. I juli 2010 trafiksattes det första ur interiört hänseende genomgripande ombyggda tågsättet (kallat Framtidståget) där kupéutrymmena är helt ombyggda och vari en tjugoprocentig ökning av sittplatskapaciteten märks.
Boggierna är av fransk konstruktion med axelavståndet 256 cm och hjuldiametern 92 cm (oslitna). Löpboggierna har tre skivbromsar per hjulaxel. Primärfjädringen utgöres av en kombination av spiralfjädrar och hydrauliska dämpare, medan sekundärfjädringen består av luftbälgar placerade mellan boggie och korg, en vanlig lösning på moderna tåg. Dessutom har löpboggierna magnetskenbroms vilken aktiveras vid nödbroms (för tåg med högre största tillåtna hastighet än 160 km/h krävs att minst 50% av vagnarna har magnetskenbroms). Motorboggierna har skivbromsar (av utrymmesskäl monterade på hjulskivorna) samt återmatande elbroms, varvid drivmotorerna vid driftbroms får arbeta som generatorer, och energi kan föras åter till kontaktledningen, även detta en vanlig lösning på moderna tåg.
Allt fler länder skaffar sig en snabb flygförbindelse mellan stadskärnan och sin huvudflygplats. Redan under mitten av 1990-talet började snabba skyttlar att rulla mellan London och dess huvudflygplats. I Norge öppnades en ny snabbtågsförbindelse mellan Oslo och den nya huvudflygplatsen norr om stan och i Stockholm likaså. Det finns både likheter och skillnader mellan tågsätten; de norska tågen har endast 3 vagnar per enhet medan det svenska har 4 vagnar. Å andra sidan brukar de norska snabbtågen kopplas samman och då blir det totalt 6 vagnar per tågsätt.
[redigera] Jämförelse flygtågen X3, norska 71 och brittiska 332
| Tekn. gen. | Beteckning | Antal säten [pl] | Korgbredd [cm] | Konfig säten 2 kl | Sätesavstånd 2 kl [cm] | Handikappvänlig ingång | Klimatanl. | Sth [km/h] | Lös [mm][2] | Tomvikt [t] | Antal vagnenh. [st] | Max. kont. eff. [kW] | Antal axlar [st] | Lev |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1990-tal | X3 | 190 | 306 | 2 + 2 | 74 | ja | ja | 200 | 93.404 | 193,2 | 4 | 2.240 | 16 | 1998-1999 |
| 1990-tal | 71 | 168 | 305 | 2 + 2 | 92 | nej | ja | 210 | 82.120 | 158 | 3 | 1.950 | 12 | 1999- |
| 1990-tal | 332 | 174 resp 239 | xxx | 2 + 2 | 91 | ja | ja | 161 | xx.xxx | xxx | 4 resp 5 | 1.400 | 12 resp 20 | 1998 |
[redigera] Inverkan på resemarknaden
Under 2008 reste cirka 3,2 miljoner resenärer med Arlanda Express, enligt ett pressmeddelande från januari 2009 (i genomsnitt cirka 10 000 resenärer per vardag), en ökning med 23% jämfört med 2005. Samtidigt hade Arlanda runt 18,1 miljoner resenärer (7 % mer än 2005), varav många byter mellan flyg. Marknadsandelen av markbundna resor till/från Arlanda (inkl bil) är cirka 30-40 %. Det vanligaste resesättet till Arlanda längs marken är med bil (som oftast parkeras, mindre ofta hämtas/lämnas resenären). Av de anställda på Arlanda åker runt 5% med tåget[3]. Det arbetar 16.000 personer vid Arlanda och de åker mest med bil och får gratis parkeringstillstånd (fast de måste skatta för det). Arlanda har i en strävan att minska sin miljöpåverkan gjort kampanjer gentemot de anställda att ta tåget, och det finns särskilda rabatter för anställda. Priserna har sänkts, och det har fått fler anställda att ta tåget.
Arlandabanan påverkar såväl flyg- som tågmarknaden genom att den binder ihop två olika trafikslag. För resenärer mellan Göteborg och Stockholm är tåg och flyg stora konkurrenter och Arlanda Express har gjort flyget mer attraktivt men ändå har antal passagerare ökat för tåget. Åker man Arlanda Express passeras Stockholm C och tåget till Göteborg kan för vissa upplevas som attraktivt. För vidare resonemang om detta, se separat artikel om Arlandabanan. Arlanda Express har medverkat till att flygbolaget Malmö Aviation som flyger från Stockholm-Bromma flygplats under 2005 slutade använda devisen "Bromma ligger bättre till".[4], vilket de dock börjat med igen senare.
[redigera] Ägare
Företaget som driver Arlanda Express heter A-Train AB, och har fram till 2040 ensamrätt på trafiken. A-Train AB ägs sedan januari 2004 till 100 % av australiska Macquarie Group efter att tidigare ha ägts av det konsortium som byggde Arlandabanan. Under de första åren gick A-train AB med förlust, inte minst på grund av att Arlandaflyget drabbades av en lågkonjunktur strax efter att Arlanda Express började sin verksamhet. Faktorer såsom Tsunamikatastrofen, SARS-epidemin, Irakkriget och 11 september-attackerna spelade in i detta och under samma period gick även ett antal flygbolag i konkurs eller köptes upp. Först 2005 började A-train AB visa vinst.[5]
[redigera] Källor
- ^ jarnvag.net
- ^ Oklart om längden avser över stötytor eller vagnkorg
- ^ http://www.riksrevisionen.se/templates/OpenDocument.aspx?documentid=4598
- ^ malmoaviation.se
- ^ arlandaexpress.com
[redigera] Externa länkar
- Läs mer om X3 på järnväg.net
- Arlanda Express
- Wikimedia Commons har media som rör Arlanda Express.
|
||||||||||||||||||||
|
||||||||
|
|||||||||||||||||
|
||||||||
