Arlandabanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arlandabanan
Arlanda Express X3.JPG
Bl.a. Arlanda Express trafikerar Arlandabanan
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Myrbacken - Skavstaby
Anslutande järnvägslinjer Ostkustbanan
Organisation
Invigd 1999
Ägare Arlandabanan Infrastructure AB. (Svenska staten)
Banoperatör A-train AB
Trafikoperatör Arlanda Express
SJ
Norrlandståget
SL
Tekniska fakta
Längd 19 kilometer
Antal spår Dubbelspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största lutning 20 
ATC ATC-2
Fjärrblockering Ja, System H
Hastighet 200 km/h
Elektrifierad 1999-

Arlandabanan är en järnvägsförbindelse till Arlanda flygplats norr om Stockholm. Den är dubbelspårig och utgår från Ostkustbanan söder om Rosersberg. Den går till och passerar Arlanda, för att norr om Märsta återigen angöra Ostkustbanan. Banan har enbart persontrafik.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Arlandabanan är cirka 19 km lång och har en tunnel under flygplatsen. Tunneln är cirka 5 kilometer lång och var därmed Sveriges längsta järnvägstunnel (undantaget Stockholms tunnelbana, som inte räknas som järnväg) fram till färdigställandet av NamntalltunnelnBotniabanan. Arlandabanan ägs av svenska staten och förvaltas av ett statligt helägt bolag, Arlandabanan Infrastructure AB. För underhåll och drift ansvarar A-train AB och inte som normalt i Sverige Trafikverket. Det finns tre stationer för resandeutbyte, samtliga underjordiska: två för Arlanda Express, kallade Arlanda Södra (för terminal 2-4) och Arlanda Norra (för Terminal 5), samt en tredje för tåg som passerar genom Arlanda, kallad Arlanda C. Den ligger under SkyCity mellan terminal 4 och 5. Två ytterligare stationer finns på banan, men de är inte öppna för av- eller påstigning för resenärer. Arlanda nedre är en förgreningsstation mellan spåren mot Arlanda C och spåren mot Arlanda S. Den andra stationen är Blackvreten, där A-trains verkstad ligger. A-train kör även Arlanda Express och låter ingen annan köra med vändning på Arlanda. Andra tågoperatörer kan passera Arlanda, med eventuellt stopp på Arlanda C, mot avgift till A-train.

Arlandabanan är unikt bland nyare svenska järnvägsbyggen på det sättet att det är företagsekonomiskt lönsamt. Snabbare tåg kan vara företagsekonomiskt lönsamma, men inte banbyggen, utöver detta projekt. Det är de höga priserna och den höga medelhastigheten som ger lönsamhet. Varje tågfordon kan köra in 5 000 kr räknat per fysisk stol per dag. Som jämförelse är biljettintäkten för Stockholms pendeltåg runt 300 kr per per fysisk stol per dag.

Det finns ingen godstrafik på Arlandabanan. Det planerades tåg med flygbränsle, men bland annat säkerhetsproblem att köra farlig last i tunneln stoppade det. Man har istället byggt en rörledning från en terminal söder om Märsta vid Ostkustbanan, dit tåg går från Gävle hamn sedan cirka 2006. Innan dess gick bränslet med lastbil från Värtahamnen i Stockholm, via den i innerstadsmiljö belägna Valhallavägen.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Arlandabanan har enbart persontrafik. Förutom A-train till Stockholm C finns det regionaltåg till orter som Uppsala, Gävle, Linköping och Eskilstuna. Fjärrtågen till och från orter norr om Stockholm (exempelvis Borlänge-Falun, Sundsvall och Luleå) stannar också. Arlandabanan trafikeras av eller har trafikerats av följande bolag:

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter en anbudsinfordran fick i augusti 1994 ett konsortium bestående av NCC, Siab och Vattenfall AB i uppdrag att bygga banan, byggarbetena satte igång 1995 och banan öppnades för trafik 1999.

Inverkan på resemarknaden[redigera | redigera wikitext]

Tågförbindelsen har konkurrerat ut många flyglinjer till orter på måttligt avstånd från Stockholm, såsom Borlänge, Norrköping, Linköping, Gävle, Hudiksvall, Söderhamn och Örebro. De flesta som tidigare reste med dessa flyg skulle vanligen till Arlanda för byte till andra flyg. Dessa kunde nu ta tåget till Arlanda. De som skulle till Stockholm tog oftast ändå tåg eller bil med tanke på biljettpris och turtäthet.

På tyngre flyglinjer på medellånga avstånd där många resenärer ska till/från just Stockholm, och även många åker tåg, såsom Göteborg/Malmö/Sundsvall kan man[vem?] anta att Arlandabanan givit en fördel för flyget. Men statistiken[förtydliga] (antal inrikesresenärer till/från dessa flygplatser) visar inte på någon ökning i antal flygresenärer.

Antal resenärer 2008 var 3,2 miljoner på Arlanda Express och 1,1 miljoner med Upptåget, plus okänt antal SJ-resenärer.[3][förtydliga]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SJ tar över Norrlandstågen”. sverigesradio.se. 2007-09-07. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=1583582. Läst 2013-08-05. 
  2. ^ Lennart Lindström (2012-10-19). ”SL-pendeln i gång till jul”. UNT.SE. http://www.unt.se/uppsala/sl-pendeln-i-gang-till-jul-1914213.aspx. Läst 2012-12-09. 
  3. ^ https://www.arlandaexpress.com/default.aspx?page=88&id=5