Azerbajdzjans historia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Azerbajdzjan är en ung nation som stat betraktat,[källa behövs] eftersom den under större delen av sin historia varit antingen splittrad i flera små stater eller också en provins och en del av ett större rike, oftast nuvarande Iran.

Forntid[redigera | redigera wikitext]

Området var ända sedan tidig forntid en genomfartsplats för en mängd folk som invandrat från nuvarande Centralasien till medelhavsområdet, och dess historia har därför varit instabil och splittrad, men det har även funnits perioder av en enad statsbildning.

Gutier, lulubader och kassier var några av de många folk som använde området som genomfartsplats under forntiden; 2300 f.Kr. kom hurriterna, som hade ett visst långvarigt inflytande kulturellt och befolkningsmässigt, och efter 1000 f.Kr. fanns här riket Mannai ("människa" på azeriska[källa behövs]), det första exemplet på ett enat rike i området. Mannai blev en lokal stormakt 820 f.Kr., men enheten störtade återigen samman då skyterna invaderade 600 f.Kr.. Från 557 f.Kr. var det en provins under utländska stormakter, först Medien, sedan Persien. Iran hade ett litet inflytande i kulturellt avseende; Azerbajdzjan var tidigt anhängare av den zoroastriska religionen.

Antiken[redigera | redigera wikitext]

Caucasus03.png

Nästa enade rike är Albania år 400 f.Kr., först under persiskt välde, sedan under Makedonien; det makedonska väldet låg dock för långt borta för att vara annat än formellt, och Albania var i realiteten fritt. 305 f.Kr. bildades också det grekisk-hellenistiska kungadömet Atropathene. Det nya överväldet var från 190 f.Kr. Armenien och därpå återigen Iran. Azerbajdzjan plågades under denna tid svårt av härjningar av turkiska stammar från Centralasien som ödelade landet upprepade gånger från 200-talet och framåt. En stor förändring var att riket Albania blev kristet år 400 - det hade tidigare under nästan hela sin historia varit zoroastriskt. Azerbajdzjan kallades nu Achvank.

Medeltid och tidig modern tid[redigera | redigera wikitext]

Efter att härskarstaten Iran erövrats av araberna år 651, vändes den arabisk-islamiska erövringsvågen mot Azerbajdzjan. År 667 blev Azerbajdzjan blev en provins under det nya arabisk-styrda och muslimska Iran och styrdes av guvernörer. Kristendomen blev under denna tid en nationalsymbol för motståndsrörelsen, men efter 837 var landet slutgiltigt muslimskt. Det blev ett självständigt muslimskt rike cirka år 900, men splittrades sedan återigen hundra år senare och var efter detta en provins under närmaste stormakt, oftast azeriturkiska kungadömen som hade under sin kontroll hela nuvarande Iran;[källa behövs] det föll under Mongolväldet 1222, och år 1294 skapades provinsen Shirvan. De flesta som bodde där var etniska azeriturkar. Shirvans khan Ibrahim slöt ett pakt med Timur Lenk 1380, men tillhörde sedan det etniska azeriska och turkiska riket Ak Koyunlu ända fram till 1508, då det splittrades i en mängd små islamiska stater, kallade khanat, av vilka det viktigaste var khanatet Baku.

Khanaten var under växlande överhöghet under de följande seklen, ibland under azeriska sevevider, ibland under Osmanska riket (1516-1620), och 1747 delade det mellan azeriska Qajar och turkiska osmaner. Det fick dock ingen större uppmärksamhet, och kämpade även med inre strider, då khanaten försökte erövra varandra. 1778 hade khanaten nästan enats, men 1813 började den ryska invasionen, och mellan 1828 och 1859 lades landet helt under Ryssland.

Efter den ryska invasionen[redigera | redigera wikitext]

Efter pakten i Turkmentjaj blev Azerbajdzjan delat. De derbendska kungadömena blev dagestanska, provinserna Borchali och Garayazi blev georgiska. Hälften av Azerbajdzjan blev persiskt; det är därför det bor 20-30 miljoner azerier i Iran. Till iravanska kungadömen flyttade armenier från Osmanska imperiet och Persien; Ryssland skapade ett nytt Armenien med huvudstaden i Jerevan i gamla azeriska områden.[källa behövs] De som överlevde deporterades till olika länder. De andra azeriska länderna hamnade under Rysslands kontroll. 1918 lovade armeniska bolsjeviker att massakrera azerierna i huvudstaden Baku och andra ställen.[källa behövs] Den 31 mars invaderade armenierna Azerbajdzjan och dödade azerier i Baku och Shamaxa, och dödade judar i Quba.[källa behövs] Men azerierna kunde med hjälp av styrkorna skickade från Osmanska riket försvara Azerbajdzjan, och 1918 blev Azerbajdzjan den första demokratiska republiken i världen med muslimsk majoritet, även kvinnorna kunde rösta. Ryska bolsjeviker skapade i Azerbajdzjan den 28 april 1920 den sovjetiska azerbajdzjanska republiken. Efter 70 år under Sovjet kunde Azerbajdzjan 1991 utropas till den självständiga Azerbajdzjanska republiken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]