Georg Henrik von Wright

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Georg Henrik von Wright [je:ɔrj hɛn:rik fɔn vrik:t], född 14 juni 1916 i Helsingfors, död 16 juni 2003 i Helsingfors, var en finlandssvensk filosof, professor vid Helsingfors universitet 1946–1961, i Cambridge 1948–1951 och ledamot av Finlands akademi 1961–1986. Han var bror till Marianne Frankenhaeuser.

von Wright efterträdde sin vän Ludwig Wittgenstein som professor i filosofi vid universitetet i Cambridge 1948, där han bland annat etablerade området deontisk logik. Efter tre år lämnade han dock posten och flyttade tillbaka till Helsingfors.

von Wright är mest känd för sitt engagemang i samhällsdebatten där han intog en provokativ pessimistisk inställning till vart människan är på väg. Som socialfilosof betecknade sig von Wright som närstående filosoferna inom den så kallade nya vänstern, liksom den så kallade Frankfurtskolan. Han invaldes 1960 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige och fick 1998 motta Tage Danielsson-priset.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • The Logical Problem of Induction (1941; doktorsavhandling)
  • Den logiska empirismen (1943)
  • Über Wahrscheinlichkeit (1945)
  • Tanke och förkunnelse (1955)
  • Logik, filosofi och språk (1957 och senare)
  • Logical Studies (1957)
  • Norm and Action (1963)
  • The Varieties of Goodness (1963)
  • An Essay in Deontic Logic and The General Theory of Action (1968)
  • Explanation and Understanding (1971)
  • Handlung, Norm und Intention (1977)
  • Humanismen som livshållning och andra essayer (1978)
  • Wittgenstein (1982)
  • Vetenskapen och förnuftet (1986)
  • Myten om framsteget (1993)
  • Att förstå sin samtid (1994)
  • In the Shadow of Descartes: Essays in the Philosophy of Mind (1998)
  • Mitt liv som jag minns det (2001)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]