Julkalender
Julkalender (även kallat adventskalender) är en anordning med numrerade och utspridda luckor, ofta 1–24 eller 1–25 efter decemberdatumen fram till jul. Ibland (till exempel i serietidningen Bamse) börjar kalendern på första söndagen i advent och slutar på juldagen, den 25 december. Luckorna är inledningsvis stängda, men för varje dag får man öppna en lucka märkt med det aktuella datumet. Syftet med julkalendern är att den ska underlätta väntan på julen, inte minst för barn. Den är typiskt gjord av pappark och prydd med en färgbild på framsidan. Bakom varje lucka döljer sig vanligen en liten bild eller ett rim. Det finns även andra varianter, som till exempel chokladkalender. Julkalendern sätts traditionellt upp på väggen likt en tavla.
Historia
Redan före julkalendern fanns en tradition i den protestantiska delen av Tyskland, att göra ett kritstreck på dörren för varje dag i december fram till julafton. Andra tände ett nytt ljus för varje dag, eller hängde upp en liten religiös tavla.[1]
Julkalenderns historia började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.
Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta julkalendern i form av en julkalender. Dock, året innan gavs en kalender ut i form av en adventsklocka (adventuhr) i Hamburg och man kan diskutera huruvida detta var den första tryckta julkalendern eller inte. Gerhard Langs adventskalender bestod av två ark varav det ena hade tjugofyra julmotiv, som efter hand klipptes ut och fästes på motsvarande plats på det andra arket. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapade Lang en ny variant med luckor och tredimensionella julkalendrar avsedda för innehåll i form av föremål. Dessa hade stadsmotiv och religiösa motiv.
1930-talets ekonomiska depression stoppade framgångarna. Andra tryckerier hade emellertid börjat trycka julkalendrar så produktionen fortsatte fram tills andra världskrigets restriktioner och materialbrist.
1946 tvingades Rickard Sellmer i tyska Stuttgart skaffa sig kontakter med amerikanska armén för att kunna återuppta produktionen. Sellmer lyckades på så sätt erövra den amerikanska marknaden. Hans firma lever kvar än idag och är det enda tryckeriet i Tyskland som enbart trycker julkalendrar och andra julprodukter.
Svensk och nordisk historia
De första julkalendrarna som såldes hade brittiskt och tyskt ursprung. Dock fanns långt tidigare i de nordiska länderna en arbetsordning med bestämda dagar som anknöt till olika sysslor inför julen. Dessa dagar hade karaktären av en kalender med förberedelse inför julen.
Den första svenska papperskalendern kom 1934. Den var tänkt att ritas av Elsa Beskow, men på grund av hennes tidsbrist blev det istället sagoboksillustratören och vykortsmålaren Aina Stenberg-MasOlle. Motivet bestod av tomtenissar på hennes gård i Dalarna. Den kallades Barnens adventskalender, såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund och trycktes fram till 1964.[2] Från 1973 utgivs nytryck av Aina Stenberg-MasOlles kalendrar fortfarande varje år av scouterna.
I slutet av 1950-talet började gratiskalendrar delas ut i reklamsyfte.
Många föreningar har genom åren sålt adventskalendrar med dagliga dragningar i lokalpressen och vinster i form av varuvinster eller presentkort.
Varianter
En chokladkalender är en julkalender som bakom varje lucka har en bit choklad gjuten i jul- eller vintertema. Själva chokladkalendern är oftast tillverkad i plast med ett skal av kartong eller papp.
De senaste åren har det, inte minst i förskolor och grundskolor, blivit populärt med leksakskalender/presentkalender. Varje nummer döljer då en liten leksak eller annan gåva. Gåvorna kan vara inslagna julklappar och ibland ligga i julstrumpor.
Kalenderljus, även kallat datumljus, är ett levande ljus som är numrerat med datum. För varje decemberdag fram till jul får ljuset brinna till nästa siffermarkering. Kalenderljus finns i olika storlekar och med olika dekorationer.
I vissa städer dekorerar man 24 av kvarterets fönster och låter vart och ett av dem vara en adventslucka.[1] Det är ovanligt i Sverige, men förekommer på några håll i landet, exempelvis i Landskrona och stadsdelen Östanfors i Falun.[1] I Schweiz är det desto vanligare.[1] Där låter man hela byggnader och butikers fönster bli numrerade adventsluckor.[1]
Hos en del fotohandlare kan man beställa julkalendrar med personligt motiv. Några erbjuder även chokladkalender med valfritt motiv. [3]
När Internet har kommit att användas av allt fler, har det även blivit vanligt att främst säljföretag har elektroniska julkalendrar på webben. Då innehåller luckorna ofta ett endagserbjudande eller en endagstävling[4][5][6].
Julkalendrar i radio och TV
Sveriges Radio började 1957 att sända ett speciellt radioprogram anknutet till en julkalender och 1960 sändes Sveriges första TV-julkalender. Inledningsvis kallades TV:s julkalender för adventskalender och sändes från och med första söndagen i advent, därför inleddes lucköppningen redan denna dag.[2] 1971 ändrades namnet på TV:s adventskalender till julkalender.[2] Numer sänder Sveriges Television julkalendern i TV och Sveriges Radio i riksradion. Sveriges Television brukar även visa äldre julkalendrar i Öppet arkiv och Barnkanalen[7] kring jul.
Även i övriga nordiska länder har TV-julkalendrar blivit en tradition.
I december 2016 var det premiär för en julkalenderserie i Viaplay, dess originalserie Det stora experimentet, som blir tjänstens första egna barnserie.[8]
Bildgalleri
-
Hemgjord presentkalender -
Kalenderljus -
Fönstervariant av adventskalender
Källor
- ^ [a b c d e] Söderquist, Anna (19 december 2009). ”Inget är som väntans tider”. Helsingsborgs Dagblad. http://hd.se/landskrona/2009/12/19/inget-ar-som-vantans-tider/. Läst 31 december 2010.
- ^ [a b c] ”Adventskalendern”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/adventskalendern. Läst 13 oktober 2013.
- ^ Chokladadventskalender med eget foto. Fotoinsight. Läst 22 augusti 2012.
- ^ ”julkalendrar.se”. http://www.julkalendrar.se/kategori/erbjudanden/. Läst 2 december 2014.
- ^ ”Julkalendrar på nätet”. https://www.rabatterat.nu/julkalender. Läst 1 november 2016.
- ^ ”cuponation julkalender”. Arkiverad från originalet den 3 december 2014. https://web.archive.org/web/20141203185647/http://www.cuponation.se/tag/adventskalender. Läst 2 december 2014.
- ^ http://www.svt.se/tv-tabla/SVTB/2015-12-01/
- ^ ”Viaplay lanserar första originalserien för barn”. Viaplay. 16 september 2016. http://news.viaplay.se/viaplay-lanserar-forsta-originalserien-barn/.
