Risgrynsgröt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Risgrynsgröt med kanel.

Risgrynsgröt (även kallad julgröt och tomtegröt) är en maträtt som lagas på vatten, mjölk, kanel (ofta hel), runda risgryn ("grötris") och lite salt.

Risgrynsgröt är en traditionell julrätt, men äts året om. Gröten äts oftast med kanel, socker, och med mjölk men också med sirap, smör, sylt eller saftsås. Ibland lägger man en skalad mandel i gröten och enligt folktron blir den som får mandeln gift följande år. I Skåne, Danmark, Norge och Island är det vanligt att den som får mandeln erhåller en så kallad mandelgåva.[1] I delar av Sverige förekom det under främst slutet av 1800-talet och under 1920- och 1930-talet så kallade grötdockor.[1] Dessa små dockor var några enstaka centimeter långa, vanligtvis tillverkade av porslin, och lades i gröten som gåva eller istället för mandel.

Eventuell överbliven gröt blir ofta basen för en efterrätt. Några exempel är:

Det går också utmärkt att basera apelsinris och ris à la Malta på kokt, osaltat grötris, utan att först göra gröt av riset.

julaftonskvällen bör enligt folktron en tallrik risgrynsgröt med en klick smör i sättas ut till gårdstomten för att hålla denne på gott humör. Underlät man detta kunde det hända att tomten hämnades, kanske genom att se till att bondens kor gick i sin.

Det var först under 1800-talet som det blev vanligt att koka julgröten på risgryn.[1] Tidigare användes korn- eller rågmjöl. För att göra gröten extra god och smakrik tillsattes grädde, ägg och smör, om man hade råd.[1]

Både torkat grötris och konserverad, färdiglagad risgrynsgröt är idag vanligt förekommande produkter i dagligvaruhandeln.

Risgrynsgröt internationellt[redigera | redigera wikitext]

Danmark[redigera | redigera wikitext]

Risgrynsgröt med kanel och smör.

I Danmark äter man ofta risgrynsgröt med socker, en klick smör och kanel till lunch på julaftonen. Den som får mandeln får en mandelgåva, oftast en marsipangris eller chokladask. Danskar äter även risalamande, den danska förlagan till ris à la Malta, som serveras till efterrätt på julafton. Den lagas av risgrynsgröt med lite socker och vanilj samt några droppar bittermandelolja. När gröten kallnat rör man i lättvispad grädde, gärna också flisad mandel. Rätten serveras med kall körsbärssås.

Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland ser julgrötstraditionerna ut ungefär som i Sverige, fast ofta serverad med saftsås. Den som erhåller mandeln sägs bli gift följande år. Osötad risgrynsgröt används som fyllning i Karelska piroger.

Island[redigera | redigera wikitext]

På Island äts julgröten till lunch på julafton. Lika vanligt är det att man lägger mandeln i glass eller fromage, som äts som efterrätt på julaftonskvällen. På Island innebär mandeln i julgröten att man får en mandelgåva. Men det ska helst vara en sådan som hela familjen kan ha glädje av, en chokladask eller ett spel.

Kina[redigera | redigera wikitext]

I Kina kokar man risgrynsgröt utan mjölk, zhou, antingen på vatten eller på buljong, och äter den med tusenåriga ägg, salta ankägg, kokta fläskben, strimlad salladslök och överbliven middagsmat. Man kokar också upp överblivet ris med vatten till en grynig välling, pao fan.

Norge[redigera | redigera wikitext]

I Norge äter man risgrynsgröt med socker och kanel till jul. På vissa ställen dricker man saft ur ett glas i stället för mjölk. Den som får mandeln erhåller en mandelgåva. En variant av Ris à la Malta kallas riskrem.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] http://cke.se/julgrot.htm