Jultomten

För tidningen Jultomten, se Jultomten (tidning)

En modern jultomte.

Jultomten eller bara Tomten, är den som kommer med julklappar i juletid. Han avbildas oftast som en tjock man med röd luva och ett långt vitt skägg.

Ursprung

En illustration från 1881 av Thomas Nast som tillsammans med Clement Clarke Moore hjälpte till att skapa bilden av jultomten.

Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus som var en biskop på 300-talet som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet. Han räddade i hemlighet bland annat tre flickor, som inte hade tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slapp bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt.

Det var Viktor Rydberg, med novellen Lille Viggs äventyr på julafton (1871) och kanske främst dikten "Tomten" (1881), som lade grunden för det kulturella sambandet mellan gårdstomten och jultomten, och Jenny Nyström som illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

En gradvis sammansmältning har sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet. Denna bild skapades bland annat av dikten "A Visit From St. Nicholas" (numera mer känd som "The Night Before Christmas"), troligen skriven av Clement Clarke Moore, som publicerades i tidningen Sentinel 1823. I denna beskrivs St. Nicholas som en gladlynt och överviktig man med skägg vitt som snö och en näsa röd som ett körsbär, som anländer i en flygande släde dragen av åtta namngivna renar och tar sig ner i husen genom skorstenen. De första bilderna av denna version av den amerikanske jultomten sågs senare i tecknaren Thomas Nasts illustrationer i tidningen Harper's Weekly, där en bild publicerades 1863. Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976), av både finsk och svensk härkomst. Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Föglö på Åland i Finland och hans mor från Sverige. Man vill gärna tro att han tog någon inspiration från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likaväl som från den amerikanska traditionen. En populär modern myt är att den tomte vi ser i dag helt och hållet skulle vara skapad av Coca-Cola, eller att tomten åtminstone fått sina rödvita kläder från Coca-Colas reklamer. Detta är dock inte sant. Både bilden av tomten som en gladlynt korpulent man i stort vitt skägg och dennes rödvita kläder har funnits långt tidigare, likaså har utnyttjandet av tomten för kommersiella syften funnits innan Coca-Colas tomte. Coca-Colas inflytande på bilden av tomten ligger mer i att Sundblom gav det amerikanska folket en konsekvent bild av tomten under en 30-årsperiod och på så sätt standardiserade dennes utseende.

Jultomten i världen

Julemanden i Danmark

I Danmark vet alla barn att "julemanden" bor på Grönland, vilket skiljer sig från övriga världen. Danmark utmärker sig även på det sättet från Sverige att tomten lägger paketen under granen på natten till julafton. Renarna som drar tomtens släde heter på danska Danser, Springer, Smukke, Konge, Komet, Amor, Torden och Lyn. Den sista renen - Rudolf heter som bekant även på danska Rudolf.

Julgubben i Finland

I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet: "joulupukki" ("pukki" betyder bock). Det finlandssvenska namnet är däremot julgubben. Julgubben anses komma från Korvatunturi i finska Lapplands ödemark och sägs köra till alla länder med sin släde. En av hans renar – den med röda mulen – heter Petteri på finska.

Då Korvatunturi ligger långt borta i svårtillgänglig ödemark är det få turister som försöker hitta hans hem. Däremot finns turistsatsningar annanstans, i synnerhet i Rovaniemi, nära polcirkeln, där också post adresserad till Julgubben besvaras.

Ett stort antal turister, främst britter, besöker finska Lappland kring jul, främst Rovaniemi och Kittilä, men också Ivalo och Enontekis. År 2012 var det frågan om 300 charterflygningar, rekordåren 2006 och 2007 över 500.

Jultomten i Sverige

Jultomten besöker ett svenskt hem på julafton 2011.

Den svenska jultomten, som är en blandning av amerikanska Santa Claus och gårdstomten/hustomten i gammal svensk folktro, importerades som tradition till Sverige från USA under 1800-talet, och besöker hemmen på eftermiddagen eller kvällen, vanligtvis efter TV-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (som sänds mellan klockan 15:00-16.00), den 24 december. Oftast kommer han i form av en utklädd anhörig, till exempel pappan i familjen, som under kvällen smugit ut för att klä ut sig. En klassisk ursäkt för att förklara personens frånvaro är att denne har "gått ut för att köpa tidningen". Tomten yttrar vanligtvis frasen Finns det några snälla barn här? som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter. Det finns även företag som hyr ut jultomtar för dem som vill skapa ett överraskningsmoment eller inte vill klä ut sig.

I svenska borgerliga hem på 1800-talet gick presentutdelningen till ungefär som den ofta gör i dag. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början på många håll föreställde en julbock. I Alice Tegnérs visa om "Julbocken" ("En jul när mor var liten...") står det att han "stod därute och stampa och gav dörrn en smäll". Smällen är en rest av den klappning på dörren som tillkännagav forna tiders anonyma "julklappar". En tradition var också att man i juletid lämnade en present utanför dörren till den man var hemligt kär i, klappade på dörren och försvann.

Jultomtens motsvarighet i andra delar av världen

I södra Tyskland och Österrike förekommer en tradition, där det i stället var Jesusbarnet, das Christkind, som gav barnen presenter. Överflyttad till Sverige lät traditionen en ung flicka spela Jesusbarnet, med en krans av tända ljus i håret som föreställde gloria. Den figuren smälte samman med lussebruden och blev en av flera källor till den unikt svenska Lucia-traditionen. I det övriga Tyskland, som är evangeliskt präglat, är det dock jultomtens tyska motsvarighet Weihnachtsmann (julmannen) som ger presenter till barnen.

Sankt Nikolaus helgondag är 6 december. I vissa länder, särskilt Tyskland, Nederländerna och Belgien, är det då, 5 eller 6 december, som Sinterklaas kommer med presenter till barnen, medan juldagen snarare firas som en kristen högtid. I Tyskland talar man om Sankt Nikolaus som kommer med presenter 6 december och der Weihnachtsmann som förknippas med julen. De två karaktärerna avbildas på samma sätt, rödklädd och med stort vitt skägg. Den nederländska Sinterklaas har oftast gråvit klädsel, och har alltid sin följeslagare Zwarte Piet ("Svarte Per") nära tillhands.

I Österrike heter Sankt Nicklaus följeslagare Krampus, en svart varelse med horn och svans som under Krampusfesten den 6 december piskar alla olydiga barn med ett risknippe innan Nicklaus delar ut presenter.

Jultomtens bostadsort

Santa Park i Rovaniemi.

En svårlöslig fråga i mytologin är den om var jultomten bor. I amerikansk tradition bor han på Nordpolen, där han har en tomteverkstad med massor av tomtenissar, som tillverkar alla julklappar. Enligt denna tradition använder han en flygande släde dragen av renar, med Rudolf i spetsen, för att flyga runt världen och dela ut julklapparna under natten till Juldagen. Finländarna är övertygade om att Julgubben bor på fjället Korvatunturi i nordöstra Finland, men den ogästvänliga platsen har fått konkurrens av Rovaniemi, där man sedan 1998 haft nöjesfältet Santa Park. En delegation från Rovaniemi har bedrivit lobbying i hopp om att få bli EU-sanktionerade som jultomtens hemort. I Norge och Sverige har man haft mindre behov av att fastställa var tomten bor. Det kan möjligen bero på att kopplingen till gårdstomte-/nissetraditionen är starkare här. I Sverige finns både Sagolandet Tomteland sedan 1984 i Mora och postcentralen i Tomteboda, där de brev som svenska barn skriver till tomten hamnar, och varifrån de också ofta får svar.

I december 2007 gick det svenska företaget Sweco ut med att jultomten borde bo i bergen i Kirgizistan, nära gränsen till Kazakstan, på 40°40′N 74°24′Ö. Detta skulle nämligen enligt det svenska företaget vara optimalt för Jultomtens logistik, när han ska dela ut alla julklappar. På grund av detta har kirgiziska myndigheter sagt att de planerar att namnge ett berg efter jultomten

Se även

• Tomte
• Julbock
• Jultomtens renar
• Yes, Virginia, there is a Santa Claus (om att jultomten finns till, på svenska)

Externa länkar

• En historik över jultomtens utseende: The Coca-Cola Santa
• Tidiga tomtar av Tomas Nast
• Wikimedia Commons har media som rör Jultomten
  Bilder & media
• Tomteland i Mora
• Jultomten i Rovaniemi in Finland