Trettondedag jul
| Typ | Kristen helgdag |
|---|---|
| Datum | 6 januari 19 januari (i julianska kalendern) |
| Geografi och firare | Kristna, |
| Period | 300-talet- |
| Anledning | Uppenbarelsen av Jesus som Guds son; de tre vise männens ankomst till Jesus och dopet av Jesus. |
| Traditioner | Gudstjänster |
| Allmän helgdag | Många länder |
| Andra namn | Tretton(de)dagen, Epifania(dagen), Heliga tre konungar(s dag) |
Trettondedag jul, trettondedagen eller trettondagen är en kristen högtid som infaller på den trettonde dagen i julhögtiden, det vill säga den 6 januari. Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son. Västlig kristendom firar på trettondedagen i huvudsak, men inte uteslutande, de tre vise männen som denna dag skall ha kommit till Jesus med rökelse, guld och myrra.[1] Östlig kristendom firar istället trettondedagen till minne av Kristi dop, vilket också var en del av det man i den västliga kristendomen ursprungligen firade.
Trettondedagen är trettonde dagen med juldagen inräknad. Om man däremot räknar annandag jul som dag ett blir 6 januari den tolfte dagen efter juldagen och i äldre svenska talades det om såväl Þrættandi dagher som Tolfti dagher (iula) . I Storbritannien kallas dagen Twelfthday eller Epiphany och man pratar om the twelve days of Christmas. I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die Zwölften.[2] I de flesta kristna länder anses denna dag avsluta julen (till skillnad från i Norden, där julen anses avslutad med tjugondedag jul).
Innehåll |
[redigera] Traditioner
Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen ("uppenbarelsedagen"), och den blev en kyrklig högtidsdag under 300-talet. I likhet med den äldre österländska kyrkan firar den grekiska kyrkan fortfarande denna dag till minne av Kristi dop.[2]
Även inom den västerländska kyrkan firades ursprungligen dagen till minne av Kristi dop (därav namnet Balneatio), men med detta förband kyrkan också minnet av hans uppenbarelse ("epifani", hur han visade sin gudomliga härlighet) för den hedniska världen. Hedningarna representerades av de tre vise männen och därav det äldre namnet Heliga tre konungars dag, under vilket den fortfarande firas i till exempel Antillerna, Belgien och Danmark. Under medeltiden blev dagen i väst helgad uteslutande åt uppenbarelsen vilket den fortfarande är inom den romersk-katolska och lutherska kyrkan, och dagen betraktas där som missionens särskilda dag. De så kallade stjärngossarna, som numera oftast förknippas med Luciafirandet i Sverige, framträdde ursprungligen i de dramer och mysteriespel som framfördes på trettondedagen.[2]
Samtidigt som trettondagen avslutar julfirandet inleder den också den så kallade epifaniatiden som (beroende på när påsken infaller) varar under högst sex söndagar fram till fastan.
[redigera] Spanien
I spansk tradition heter dagen El dia de los Reyes magos, de tre vise männens dag, och firas den 6 januari. Den 5 januari ställer barnen ut sina gamla skor på fönsterblecket och när de vaknar morgonen därpå ligger där julklappar i stället.
[redigera] Sverige och Svenskfinland
Trettondedag jul är den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. Den definitiva slutpunkten sätts i Sverige och i det svenskspråkiga Finland på tjugondedag jul, det vill säga trettondedagens så kallade oktavdag en vecka senare.
[redigera] Källor
[redigera] Noter
- ^ Svenskakyrkan.se
- ^ [a b c] Trettondedag jul i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1919)
[redigera] Se även
- Tjugondedag jul (tjugondag Knut)
- http://gd.se/nyheter/gavle/1.424335-varfor-firar-vi-trettondag-jul-
|
|||||||||||