Måne (mytologi)

Från Wikipedia
Version från den 21 juli 2015 kl. 08.53 av Dagsuddare (Diskussion | Bidrag) (mall)
Måne var en personifikation av månen i nordisk mytologi.
Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909.

Måne eller Máni var i nordisk mytologi underskön son till Mundilfare och Natt. Tillsammans med sin syster Sol jagas han fram över himlavalvet. Måne åtföljs på sin färd av dvärgarna Bil och Hjuke.

Enligt Snorres Edda fick de båda syskonen sina namn tack vare sin skönhet. Detta övermod kunde gudarna inte tåla, utan de lät sätta Måne på nattens vagn och Sol på dagens vagn (detta är de vagnar som enligt den nordiska mytologin drar solen respektive månen över himlavalvet). Natts häst, Rimfaxe är den som kommer först. När Rimfaxe tuggade på sitt betsel bildades fradga och skum. När detta föll ner till jorden bildades dagg strax före gryning. Måne sattes att styra över ny och nedan. När gudarna placerade Måne på himlen, lät de honom åtföljas av de två dvärgarna, Ivaldes barn Bil och Hjuke.[1]

Måne jagas fram över himlavalvet av vargen Hate, liksom vargen Skoll jagar hans syster. De båda vargarna härstammar från jättinnan i Järnveden och enligt sägnen härstammar även Månegarm, den största besten av dem alla, från henne. I Ragnarök kommer han att sluka månen.

Det är Måne som givit namn till veckans första dag, måndag.

Referenser

Se även