Pristina
| Pristina | |
| Huvudstad | |
 Regeringsbyggnaden i Pristina
|
|
| Land | |
|---|---|
| Läge | 652 |
| Area | |
| - kommun | 514,2 km²[1] |
| Folkmängd | |
| - kommun | 198 214 (31 mars 2011)[1] |
| Befolkningstäthet | |
| - kommun | 385 invånare/km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
  |
|
| Webbplats: http://www.prishtina-komuna.org | |
Pristina (albanska: Prishtinë eller Prishtina lyssna ; serbiska: Приштина, Priština) är huvudstaden och den största staden i Kosovo. Folkmängden i kommunen var cirka 200 000 invånare vid folkräkningen 2011.[1] Staden har en stor majoritet albaner, vid sidan om mindre grupper såsom turkar, serber, bosniaker, romer med flera. Territoriets interim-regering och UNMIK har sina högkvarter i staden. Staden har även ett universitet samt en internationell flygplats, Pristina internationella flygplats.
Staden är uppkallad efter en flod, vars namn i sin tur tros komma från serbiska prišt (пришт), som betyder "magsår" eller "tumör", med referens till dess "kokande".[2] Invånarna i staden kallas Prishtinali eller Prishtinas på albanska och Prištinci (Приштинци) eller Prištevci (Приштевци) på serbiska.
Innehåll |
Historia [redigera]
Före andra världskriget [redigera]
I Romarriket fanns en stad som hette Ulpiana som låg cirka 15 kilometer söder om dagens Pristina. Staden förstördes och byggdes återigen upp av den östromerske kejsaren Justinianus. Efter Roms fall växte Pristina fram på ruinerna av den gamla staden. Eftersom många vägar gick genom staden blev Pristina ett viktigt hadelscentrum i sydöstra Europa.
Efter andra världskriget [redigera]
Efter andra världskriget började den albanska befolkningen växa. 1946 blev Kosovo en autonom provins inom Jugoslavien och Pristina blev dess huvudstad. Mellan 1953 och 1999 ökade stadens befolkning från 24 000 till 300 000. Den största ökningen fanns bland den albanska delen av befolkningen, som mellan 1953 och 1981 ökade från 9 000 till 76 000. Under samma tid ökade den serbiska befolkningen från 8 000 till 21 000. Efter krigsslutet 1999 ökade stadens befolkning massivt.
Före och efter kriget i Kosovo [redigera]
 |
Detta avsnitt anses inte skrivet ur en neutral synvinkel. Motivering: Kolla hur den andra sidan ser på de olika händelserna, kolla också neutrala källor. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
År 1990 tog Slobodan Milošević, då Serbiens president, ifrån Kosovo dess autonomi för att öka den serbiska makten i området. Pristinas universitet sågs som ett nationalistiskt hot vilket ledde till att 800 lärare sparkades och 22 500 av de 23 000 studenterna suspenderades. Lärarna på mellan- och högstadiet nödgades att arbeta utan lön, annars skulle skolorna ha stängts. Alla albaner inom den offentliga sjukvården fick sparken. Arbetslösheten bland albanerna i Kosovo närmade sig 80 procent. I september 1991 kunde inte serbisk polis och paramilitära styrkor hindra genomförandet av en folkomröstning om Kosovos självständighet. Den organiserades av det upplösta parlamentet. 90 procent av de röstberättigade albanerna gick till valurnorna och 99 procent röstade för självständighet. De serbiska myndigheterna kunde inte heller hindra albanerna från att hålla val i maj 1992. Författaren Ibrahim Rugova valdes till president i Kosovo. Det valdes också ett parlament som försökte bygga upp en parallell administration vid sidan om den serbiska. År 1996 började albanska UÇK anfalla serbiska mål i Kosovo. Pristina var ändå relativt lugnt fram till mars 1999 då kriget i Kosovo bröt ut och undantagstillstånd infördes. Efter att Nato inledde bombningar av Serbien utbröt massivt våld i staden. Kombinationen av bombningarna och att jugoslaviska styrkor och paramilitärer trakasserade befolkningen gjorde att mellan 100 000 och 120 000 kosovoalbaner var tvungna att lämna Pristina. Natoledda KFOR fick ansvaret som fredsbevarande styrka då FN övertog administrationen av Kosovo 1999. Dock har de ej kunnat säkerställa skydd för den serbiska och romska civilbefolkningen. Före kriget bodde cirka 23 000 serber i Pristina, men dessa har sedan krigsslutet tvingats lämna staden och ej kunnat återvända av rädsla för hotet från albanska extremister.
Sevärdheter i Pristina [redigera]
| Name | Description | Picture |
|---|---|---|
| New Born | Newborn Obelisken invigdes vid Kosovo's självständighetsförklaring den 17/02/2008. |  |
| UNMIK Högkvarter | United Nations Interim Administration Mission i Kosovo Högkvarter |  |
| Moder Teresa Boulevard | "Moder Teresa"-Boulevarden. |
|
| Kulturdepartementet | Kulturdepartementet |  |
| OSCE byggnaden | OSCE byggnaden |  |
| Kosovo museum | Museet i Kosovo har en stor samling av arkeologiska och etnologiska artefakter, innefattande den neolitiska gudinnan på tronen, uppgrävd nära Prishtina år 1960[3] |  |
| City Stadium | Hemmaarena till klubben, KF Prishtina |  |
Noter [redigera]
- ^ [a b c] Statistical Office of Kosovo; REKOS 2011, Population and Housing Census in Kosovo, Preliminary Results (pdf-fil) Läst 2 november 2011.
- ^ ROOM, Adrian: Placenames of the World, Second Edition, McFarland, 2006, page 304. ISBN 0-7864-2248-3
- ^ Kosovo contest for state symbols, by Nick Thorpe, BBC, Priština, 4 June 2007. Retrieved on 21 February 2008.
|
||||||||||
|
|||||||||||
