Rävsvans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rävsvans
Amaranthus caudatus0.jpg
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Nejlikordningen
Caryophyllales
Familj Amarantväxter
Amaranthaceae
Släkte Amaranter
Amaranthus
Art Rävsvans
A. caudatus
Vetenskapligt namn
§ Amaranthus caudatus
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med
För andra betydelser, se rävrumpa.

Rävsvans (Amaranthus caudatus) är en amarantväxt,[1] hemmahörande i Anderna i Sydamerika där den på språket quechua kallas Kiwicha.[2][3]

Det är en ettårig växt, 30 till 80 cm hög, någon gång upp till 120 cm. Den blommar under från juli till september. Blomställningen hänger ner mot marken och är vanligen mörklila, men även andra färger förekommer. Hos sorten 'Viridis' är den först grön och övergår senare i cremevitt.

Rävsvansen förekommer bara som odlad och i enstaka förvildade bestånd. Troligen har den utvecklats ur Amaranthus quitensis, som växer längs amerikanska flodstränder.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Sedan tusentals år odlas rävsvans i Anderna och Mellanamerika. Under förkolonial tid användes kärnorna för sitt protein och som offergåva i religiösa ceremonier, vilket fick de spanska kolonisatörerna att bekämpa odlandet. Trots detta har odligen fortsatt oavbrutet till nutid och odlingen har åter ökat. Växten har fått en ökande betydelse inom ekologiskt jordbruk.[2][4]

Som kärnfrukt odlas Amaranthus caudatus i Peru, Bolivia, norra Argentina och i Himalaya från Kaschmir till Bhutan. I Europa är rävsvans en utbredd prydnadsväxt i trädgårdar och rabatter och även som snittblomma och torkad. Den odlas i Europa åtminstone sedan 1568.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rothmaler - Exkursionsflora von Deutschland. Band 5: Krautige Zier- und Nutzpflanzen. Eckehardt J. Jäger, Friedrich Ebel, Peter Hanelt, Gerd K. Müller. 2008. ISBN 978-3-8274-0918-8 
  2. ^ [a b] Kiwicha (Amaranthus caudatus). El Pequeño Grano que Nutre y Cura a la Vez. http://www.peruecologico.com.pe/flo_kiwicha_1.htm
  3. ^ Lost Crops of the Incas: Little-Known Plants of the Andes with Promise for Worldwide Cultivation (1989). Office of International Affairs (OIA): Kiwicha. http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=1398&page=139
  4. ^ Arbeitskreis für Ernährungsforschung: Amaranth - das unsterbliche Korn der Inkas. http://www.ak-ernaehrung.de/content/artikel-im-fokus/amaranth

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]