Durrasläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Durrasläktet
Sorghum.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Gräsordningen
Poales
Familj Gräs
Poaceae
Släkte Durrasläktet
Sorghum
Vetenskapligt namn
§ Sorghum
Auktor L.
Hitta fler artiklar om växter med

Durrasläktet (Sorghum) är ett släkte i växtfamiljen gräs.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De flesta odlade varianterna av durror härstammar från Afrika, där de växer på savannen. Under forntiden[när?] odlades durror också i Indien. Under den muslimska jordbruksrevolutionen planterades durror omfattande i delar av Mellanöstern, Nordafrika och Europa.[1]

Skrifter från 900-talet tyder på att det fanns omfattande odlingar med durror i Irak och att de blev huvudföda i Kerman i det persiska riket. Durror odlades även i de östra delarna av den muslimska världen, Egypten och senare i Al-Andalus (det muslimska Spanien). Under 1300-talet fördes de vidare från Al-Andalus och infördes i det kristna Spanien och vidare till Frankrike. I den muslimska världen odlades durror vanligtvis på områden som antingen var för torra, eller för fuktiga för att odla några andra grödor.[1]

Under början av 1800-talet introducerade afrikanska slavar durror i Nordamerika.

Medeltida islamska texter vittnar även om medicinsk användning av durror.

Odling och användning[redigera | redigera wikitext]

Arter i durrasläktet kan användas till matlagning, som foder, eller vid alkoholtillverkning. De flesta arterna tål både torka och hetta. Durror är viktiga grödor i Afrika, Centralamerika och Sydasien. Sammantaget är durror den femte viktigaste grödan i världen.[2]

I stora delar av den muslimska världen används durrafrön vid matlagning för att göra couscous, gröt, soppor, bröd och tårtor. Fröna och stjälkarna används även som djurfoder. Vissa durror har även använts till stängsel, korgar, penslar och kvastar. Stjälkar har även använts som bränsle.[3]

Durra kan jäsas för produktion av alkoholhaltiga drycker som den kinesiska spriten baijiu.

Vissa arter kan innehålla vätecyanid, dimetyltyramin. Under plantans tidiga utvecklingsstadier kan de innehålla dödligt höga halter av nitrater. Stressade plantor kan även innehålla giftiga halter av cyanid, även under senare steg i utvecklingen.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Hybrider[redigera | redigera wikitext]

  • Sorghum ×almum
  • Sorghum ×drummondii

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Watson, Andrew M. (1983). Agricultural innovation in the early Islamic world: the diffusion of crops and farming techniques, 700-1100. Cambridge studies in Islamic civilizationCambridge studies in Islamic civilization, 99-0395779-3. Cambridge: Cambridge University Press. Libris 5012044. ISBN 0-521-24711-X  (engelska)

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Watson, sid 12-14.
  2. ^ ”Sorghum”. U.S. Grains Council. http://www.grains.org/sorghum. Läst 28 augusti 2010.  (engelska)
  3. ^ Watson, sid 9