Rune Andréasson

Från Wikipedia
Version från den 2 januari 2018 kl. 17.06 av Fem5 (Diskussion | Bidrag) (→‎Bamse och Pellefant: bildförklaring)
Rune Andréasson
Rune Andréasson vid invigningen av Bamses värld på Kolmårdens djurpark, maj 1998.
Född11 augusti 1925
Lindome
Död15 december 1999 (74 år)
Viken, Höganäs kommun
Nationalitetsvensk
UtbildningMaria Schildknechts elevskola (1944–1947)
Yrke/uppdragskådespelare
författare, tecknare, animatör
VD i Bamse Förlaget
Känd förBamse, Brum, Pellefant med flera
MakaMaivor Andréasson
(1959–1999; hans död)
Barn4
SläktingarUlla Andréasson (syster)
Namnteckning

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome,[1] död 15 december 1999 i Viken, Höganäs kommun, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.

Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–72) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).

Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie.[2] Rune Andréasson lämnade redaktörsskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.

Biografi

Ungdomstiden

Syskonen Rune och Ulla Andréasson i en julpjäs på Göteborgs stadsteater 1946.

Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)[3] och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag de följande åren.[4] Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, som senare fick namnet Brum) i Allers Familj-journal.[5] Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–47[6][7] samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–67) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–52) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.[8][7]

Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–50.[9] En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.[10] Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie[11] om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.[12]

Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.[13][14] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.[15]

Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–72) inleddes i Aftonbladet[16] och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (under 19 år, fram till 1973) och i flera utländska tidningar.[17]

Genombrott

Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–58) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;[18] tidningen fick god kritik[19] och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.[20] Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)[21], övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–67)[9], kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–60).

Andréasson i arbete med den animerade tv-serien Nalle ritar och berättar (1950-tal).

Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–59).[22] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar[23] och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.[24]

Bamse och Pellefant

I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.[25] Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966.[26] Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–70).[26] "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."[26]

Andréasson i sin ateljé i Viken, 1973. I handen håller han Adamsonstatyetten han vann 1969.

Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–93), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.[27] Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970.[28] Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram[29] och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.[30]

Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.

Andréasson hade flera konstaffischer i Bamse 1986–1990. Först ut var Helene Schjerfbecks Konvalescenten II.

Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.[31] Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,[32] som utgjorde ett viktigt[33] och kvalitativt tillskott.[34][35] När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna figurer och serier, men å andra sidan göra miljöerna så som Andréasson själv på egen hand utformat dem.[36][37]

Ålderdom

I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år[38] (Bamse 8/1990–7/1992) förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.[39] Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–98 skrev han i hemlighet sextioen nya seriemanus för postumt bruk.[40][41] Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.[42] Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.

Andréasson avled 1999 till följd av cancer.[43] Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.[44]

Familj

Andréasson gifte sig 1959 med Majvor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).[45][46][43] Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och -filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.

Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Majvor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.

Tecknade serier

Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.

År Titel Publiceringsform Var Nummer/datum/årg. Omfång Ev. medarbetare Ref.
1944–1967 Brum (Äventyr bland djuren) veckostrippar Allers 1944:1–1947:53 1 142 st. [47][48]
Göteborgs-Posten 1945-07-07[a]–
1949–1962 Teddy helsidesföljetong Het kompas 1949-08-11– [49]
dagsstrippar Östgöta-Correspondenten 1952-07-01– [50]
serietidningsserier Tuff och Tuss 1953:1–1958:12 330 s.
Cirkus 1959:1–3 14 s.
Teddy 1959:1–1960:38
julalbum Teddy på skattsökarfärd 1953
Teddys jul 1954 31 s.
jultidningsserie Julbocken 1962 3 s.
1950–1951 Tant Ellens dansskola veckostrippar Göteborgs-Posten 60 st. Manus: Ellen Bergman (1950–51).
1951–1973 Lille Rikard och hans katt söndagssidor Aftonbladet 1951-12-23– 1 082 st. [16]
? ?
albumserie Rikard och hans katt 1973 2 s.
1954–1955 Nicke Bock tvåstripp Kamratposten 1954:11–1955:19-20 28 s.
jultidningsserier Julbocken 1955–1956 2 s.
1955 Kalle Bolund reklamseriehäfte Kalle Bolund 7 s. [51]
1956 Pricken som julklappsvakthund serietidningsserie Tuff och Tuss 1956:12 2 s. [52]
1958–1960 Nalle ritar och berättar helsidesföljetong 265 s. [53]
1958 Berättelsen om Jona helsidesföljetong S:t Jakobs Kyrka: organ för S:t Jakobs Metodistförsamlings verksamhet 1958:6–9 4 s.
1959 Berättelsen om Noa helsidesföljetong 1959:1–5 5 s.
Puck biserie i ... Teddy
Joe
Rulle
Uhu
1962 Pojken och bergatrollet serietidningssserier Sagoserien nr 79 28 s. [54]
Akke Lapp och Gråben 4 s. [54]
1962–1978 Pellefant serietidningsserier Sagoserien 84 (1962)
89 (1963)
102 (1964) 		32 s.
32 s.
32 s.
Pellefant 1965–74 Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1965–1974) och Georges Bessis (1970-tal).
Bamse 1974:3–12
1975:1–7, 9–12
1976:1–5, 7–10
1977:1–12
1978:2–8, 11 		217 s. Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1975–1978: 128 s.).
1963 Lasse och Lena från Legoland reklamserier Allers [55]
1966–1998 Bamse trestripp Allers 1966:46–1970:12 176 s. [56]
serietidningsserier Bamse 1973:1–1990:7 Teckning/tusch: delvis Francisco Tora (1976–1990) och Bo Michanek (1983–1990: 710 s.).
1991:2–3 2 s.
1996:13 1 s. [57]
album Bamses bästa 2 (1981) 2 s.
teaterprogram Bamses födelsedagskalas 1998 2 s.
1973–1975 Habibu biserier i ... Bamse 1973:9–12; 1975:11–12 42 s.
1975 Rulle och Maja 1975:8–9 12 s.
1976 Serie om serier specialserie Aftonbladet 1976-02-15 1 s.
1986 En annan ful ankunge biserie i ... Bamse 1986:12 5 s.
Postumt:
2001–2015 Bamse: PM-serierna serietidningsserier Bamse 2001:1–2 m.fl. 651 s. Teckning/tusch: Tony Cronstam (2001–2015), Kenneth Hamberg (2001–2003), Kerstin Hamberg (2001–2013), Lars Bällsten (2001–2015), Ann Härdfeldt (2002–2012), Bernt Hanson (2006–2015), Andreas Qassim (2007–2015) och Adam Blomgren (2011–2015). [58]
Bamsebiblioteket: PM-serierna 2 (2011);
4 (2015) 		71 s.
Bamses äventyr 36 (2011) 16 s.
2008 Mick bonusmaterial i ... Bamsebiblioteket 25 6 s.
Trumpo 5 s.
Kisse Katt 14 str.
2010 Teddy biserier i ... Bamses äventyr 29–30 7 s. [59]
2015 Bamse bonusmaterial i ... Bamsebiblioteket:PM-serierna 4 23 s. Teckning: Lars Bällsten. Tusch: Bernt Hanson.
År Titel Publiceringsform Var Nr/datum/årg. Omfång Ev. medarbetare Ref.

TV-produktioner (manus och animation)

Nalle och Hustomten i tv-serien Nalle ritar och berättar, omgivna av diverse Rune Andréasson-verk.
År Serie Säsong Avsnitt Berättare Längd Premiär Kanal Ref.
1958 Nalle ritar och berättar 1 1. Rulle, Maja och räven Gunnar Olsson 1958-09-01 (måndag) TV0 [60]
2. Ballongfärden Ragnar Falck 1958-09-22 (måndag) [61]
3. Åsnan Kal 1958-10-13 (måndag) [62]
4. Joe och Jocke på lejonjakt 1958-11-03 (måndag) [63]
5. Puck och björnen 1958-11-24 (måndag) [64]
6. Nalle firar julafton 1958-12-22 (måndag) [65]
1959 7. Pelle Jöns 1959-02-09 (måndag)
8. Skidtävlingen 1959-03-23 (måndag) [66]
9. Puck på nya äventyr 1959-04-20 (måndag) [67]
10. Brums äventyr 1959-05-18 (måndag) [68]
1966 Bamse (svartvitt) 1 1. Världens starkaste björn Rolf Lundgren 16 min. 1966-10-29 (lördag) TV0 [69][70]
2. Skalmans märkliga bil 15 min. 1966-11-05 (lördag) [70][71]
3. Ett lejon har rymt från en cirkus (1/2) 17 min. 1966-11-12 (lördag) [70][72]
4. Afrikaresan (2/2) 15 min. 1966-11-19 (lördag) [70][73]
5. Resan till Badköping 15 min. 1966-11-26 (lördag) [70][74]
6. Nu är det vinter 16 min. 1966-12-03 (lördag) [70][75]
1972 Bamse (färg) 2 1. Skattsökarfärden (1/2) Olof Thunberg 17 min. 1972-12-23 (lördag) TV1 [76][77]
2. Skattsökarfärden fortsättning (2/2) 16 min. 1972-12-24 (söndag) [78][79]
3. Vulkanutbrottet (1/2) 14 min. 1972-12-25 (måndag) [78][80]
4. XYZ-saften (Bamse och draken) (2/2) 17 min. 1972-12-26 (tisdag) [78][81]
5. Vargen äter dunderhonung 15 min. 1972-12-30 (lördag) [82][83]
6. Flygande mattan (1/2) 16 min. 1972-12-31 (söndag) [78][84]
1973 7. Bamse möter en trollkarl (2/2) 15 min. 1973-01-01 (måndag) [85]
1981 3 8. Den lilla åsnan (1/2) 17 min. 1981-04-18 (lördag) TV1 [86][87]
9. Den stora kapplöpningen (2/2) 18 min. 1981-04-19 (söndag) [78][88][89]
1991 4 10. Bamse i Trollskogen 1991-01-13 (söndag) Kanal 1 [78][90]

Filmografi

År Kreddad för Produktion Regi Filmbolag Premiär Ref.
1948 Roll: Evert, busgrabb Musik i mörker
Dagmar Edqvist		 Ingmar Bergman Terrafilm 17 januari 1948 [91]
Roll: swingpjatten som dansar med Berit Hamnstad
Olle Länsberg, Ingmar Bergman		 Ingmar Bergman Svensk Filmindustri 11 oktober 1948 [92]
Roll: Lillebror, rekryt Soldat Bom
Per Schytte, Nils Poppe		 Lars-Eric Kjellgren Fribergs Filmbyrå
/Komiska Teatern		 15 december 1948 [93]
1951 Animation, sekvens Sommarlek
Ingmar Bergman		 Ingmar Bergman Svensk Filmindustri 1 oktober 1951 [94]

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater ggr Ref.
1938 Lidelse
Charles de Peyret-Chappuis		 Maria Schildknecht Göteborgs stadsteater
26 november 1938–		 16 [95][96]
1939 Guldbröllop
Dodie Smith		 Torsten Hammarén Göteborgs stadsteater
8 september 1939–		 26 [97][98]
1940 Madame sans gène
Victorien Sardou		 Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater
30 mars 1940–		 31 [99][100]
Diana går på jakt
Terence Rattigan		 Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater
1 november 1940–		 30 [99][101]
1944 Scholaris 2 Mäster Olof
August Strindberg		 Knut Ström Göteborgs stadsteater
21 november 1944–		 24 [99][102]
Elddonet
H. C. Andersen		 Lars-Levi Laestadius Göteborgs stadsteater
9 december 1944–		 9
1945 Piraten
S. N. Behrman		 Knut Ström Göteborgs stadsteater
1 januari 1945–		 37
Son av sitt land
Paul Green, Richard Wright		 Torsten Hammarén Göteborgs stadsteater
10 mars 1945–		 25
Vår ofödde son
Vilhelm Moberg		 Knut Ström Göteborgs stadsteater
14 september 1945–		 33
Clownen Beppo
Else Fisher		 Herman Ahlsell Göteborgs stadsteater
19 december 1945–		 14
1946 Pappa
Russel Crouse, Clarence Day		 Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater
25 oktober 1946–		 49 [99][103]
Caligula
Albert Camus		 Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater
29 november 1946–		 21 [104][105]
Putte Pucks äventyr
Edith Heinrich		 Josef Halfen Göteborgs stadsteater
7 december 1946–		 12 [99][106]
1947 En tjänare hos don Pedro Don Gil med de gröna byxorna
Tirso de Molina		 Knut Ström Göteborgs stadsteater
11 januari 1947–		 34 [107][108]
1948 Jägaren Herr Sleeman kommer
Hjalmar Bergman		 Helge Hagerman Parkteatern
25 augusti–31 augusti 1948		 5 [109][110]
[111][112]
1950 Ede Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht		 Ingmar Bergman Intima Teatern
17 oktober–27 december 1950		 64 [113][114]
[115]

Manus

År Produktion Regi Teater ggr Ref.
1955 Åsnan Kal från Slottsskogen
Rune Andréasson		 Tom Olsson Göteborgs stadsteater
30 november 1955–		 12 [116]
1998 Bamse och mini-draken
Rune Andréasson		 Bamses värld
1 maj 1998–		 [117]

Radio

År Roll Produktion Regi Datum Ref.
1937 Mårten När skomakarns Mårten fick se kungen
Ajax, efter en berättelse av Henrik Wranér		 18 september 1937 [118]
1945 en fotbollsspelare Två små städer
Nils Brantzeg		 Henrik Dyfverman 8 augusti 1945 [119]
1949 Börje Filmen om Ingegärd (del 2–10)
Sune Bergström		 Åke Falck 30 september–25 november 1949

[120] [121] [122]
[123] [124] [125]
[126] [127] [128]

1950 son i huset Doktorn från Dunmore
Thomas Patric Dillon, Nolan Leary		 Åke Falck 14 oktober 1950 [129]
1951 Andreas, en ung lantarbetare Bussresan
Gustav Sandgren		 Åke Falck 10 mars 1951 [130]

Bibliografi (i urval)

  • 1954
    • Pellefant i Gottlandet
  • ca 1963
    • Brum
    • Joe på lejon-jakt
    • Kisse Katt
    • Lille Uncas
  • ca 1968
    • Bamse
  • ca 1971
    • Bamse och sjörövarna
    • Bamse och lejonet
    • Bamse i Vilda Västern
    • Bamse åker till månen
  • 1992
    • Bamse och den lilla åsnan
    • Bamse i Trollskogen
  • 1994
    • Brum och Filiokus
    • Teddy går vilse i natten
    • Nalle-Maja och Dunder-Honung
    • Brumma och tigern
  • 1996
    • Bamse och Regnbågs-Nuttarna (musiksaga)
  • 1997
    • Mini-Hopp på cirkus
    • Mini-Hopp i Sagolandet
    • Mini-Hopps födelsedag
    • Mini-Hopp som sjörövare
  • 2001
    • Bamse och Bronto
  • 2002
    • Bamse och Lyckans Dörr

Priser och utmärkelser

Referenser

Kommentarer

  1. ^ Detta datum började serien gå i GP, det kom dock att dröja innan serien började ursprungspubliceras i just GP.

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901-2006.
  2. ^ Rune Andréasson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 november 2017.
  3. ^ Bamse 1984:7 s. 4.
  4. ^ "Göteborgssyskon spelar teater" 1943. I artikeln påstås felaktigt att Andréasson var 14 år vid scendebuten, då han i själva verket var 13 år (jämför Andersson 1957 s. 208 och 222).
  5. ^ Bamse 1984:7 s. 4–5.
  6. ^ Rasmus 1947: "Elevskolans rulla ser i år ut så här: Ulla och Rune Andréasson, [...]"
  7. ^ [a b] Hegerfors 1978 s. 37: "– Nej, jag ville blir skådespelare och hann t.o.m. gå på Göteborgs Stadsteaters elevskola i tre år, innan jag begrep att serier var roligare! Varje vecka ritade och berättade jag 'Åsnan Kal från Slottsskogen' i Göteborgs-Postens lördagsbilaga. Även 'Brum' gick där."
  8. ^ Magnusson 2005 s. 352.
  9. ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 9.
  10. ^ Gunnarsson, Joakim: "Bamses äventyr presenterar Rune A-serier", Bamses äventyr #39, 2012, s. 19.
  11. ^ Magnusson 2005 s. 167
  12. ^ Bamse 1984:7 s. 23.
  13. ^ Hegerfors 1978, s. 37: "– 1951 träffade jag Walt Disney i Köpenhamn och erbjöds att arbeta för honom i Skandinavien. Jag tackade nej. Men hade han velat ha mej i Hollywood, skulle jag ha skrikit ja!"
  14. ^ Månadens Affärer, september 1996 (s. 48): "'Jag träffade faktiskt Walt Disney personligen i Köpenhamn 1951, men det var under en period då Disney avskedade folk.'"
  15. ^ Bamse 1984:7 s. 28.
  16. ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 11.
  17. ^ ”Vänster-Richard stoppad”. Dagens Nyheter. 2 maj 1973. http://arkivet.dn.se/tidning/1973-05-02/117/16?searchTerm=%22lille+richard%22+rune. Läst 12 juni 2017. 
  18. ^ Jfr Hulth 2001 s. 22.
  19. ^ Jfr Hulth 2001 s. 26 spalt 1.
  20. ^ Nilsson 2005 s. 101: "[Rolf Janson:] – Ja, 'Teddy' visade sig sedan vara det bästa i Tuff och Tuss. När jag säger det bästa, så menar jag att barnen tyckte bäst om 'Teddy', sen kom 'Olli', 'Sten & Flisa' och sedan var det väl 'Jumbo' och så vidare."
  21. ^ Larsson 1992 s. 88.
  22. ^ Bamse 1984:7 s. 28.
  23. ^ Bamse 1984:7 s. 28.
  24. ^ Cirkus med Tuff och Tuss. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1959-1959. Libris 1942273 
  25. ^ Bamse 1984:7 s. 42.
  26. ^ [a b c] Bamse 1984:7 s. 42.
  27. ^ Nilsson 2004.
  28. ^ Ljungberg, Tore (31 december 1969). ”Bamse i färg-tv nästa jul!”. Arbetet. 
  29. ^ Jfr ”Television”. Dagens Nyheter: s. 30. 23 december 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-12-23/349/30?searchTerm=bamse.  Citat: "I dag kommer Bamse tillbaka – världens starkaste björn. Och vi träffar honom igen i Beppes julprogram."
  30. ^ Bamse 1973:1 s. 1. Citat: "Försäljningsperiod 3/1–31/1".
  31. ^ Siverbo 1992.
  32. ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 16 och 18–19.
  33. ^ Siverbo 1995 s. 51: "En annan viktig händelse var Bo Michaneks entré som tecknare [...]"
  34. ^ Gunnarsson 2001 s. 23: "En ny tecknartalang debuterade och tillförde Bamseserien en elegans i teckningarna som inte ens Rune lyckades få till under den period han själv tecknade Bamse."
  35. ^ Andersson et al 1997 s. 18: "Sedan lämnades ritstiftet över till spanjoren Francisco Tora, en medioker hantverkare som berövade serien mycket av dess bildmässiga charm. Betydligt bättre gick det för svensken Bosse Michanek, som debuterade som Bamsetecknare i nummer 11/83."
  36. ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 19: "[Bo Michanek:] – Jag vill ligga mitt emellan Disney och Rune. Rune ville också att de nya tecknarna skulle följa min stil, vad gäller figurerna och serierna.
    Miljöerna ville Rune dock att man hämtade från hans egna serier."
  37. ^ Siverbo 1992. Citat: "Bo Michaneks teckningsstil gäller som 'husstil' – det är alltså hans stil man som ny Bamse-tecknare ska försöka följa."
  38. ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 21.
  39. ^ Andréasson 2006a s. 101.
  40. ^ Andréasson 2006a s. 254.
  41. ^ Gunnarsson 2010 s. 3: "År 2000 fick vi på Bamseredaktionen en överraskning. Det visade sig nämligen att Rune i hemlighet skrivit nya manus under flera års tid."
  42. ^ Andréasson 2006a s. 40.
  43. ^ [a b] ”Rune Andréasson har avlidit - han skapade björnen Bamse”. Helsingborgs Dagblad. 17 december 1999. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199912173264571&serviceId=2. Läst 10 november 2017. 
  44. ^ Sveriges Släktforskarförbund/Sveriges kyrkogårdsförvaltningar, Begravda i Sverige 2.
  45. ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
  46. ^ ”Ansedel för Rune Andréasson”. 1 juli 2010. Arkiverad från originalet den 10 november 2017. https://archive.is/20171110051523/http://www.froberg.se/disgen/0001/1359.htm. Läst 10 november 2017. 
  47. ^ Bamse 1984:7 s. 5.
  48. ^ Magnusson 2005 s. 352.
  49. ^ Gunnarsson, Joakim: "Bamses äventyr presenterar Rune A-serier", Bamses äventyr #39, 2012, s. 19.
  50. ^ ”Teddys äventyr - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Teddys_%C3%A4ventyr&oldid=202479. Läst 11 juni 2017. 
  51. ^ Bamses äventyr nr 51 (2014), s. 58–64.
  52. ^ Tuff och Tuss 1956:12 s. 46–47.
  53. ^ ”Nalle ritar och berättar - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Nalle_ritar_och_ber%C3%A4ttar&oldid=202480. Läst 11 juni 2017. 
  54. ^ [a b] Sagoserien #79, Stockholm: Illustrerade klassiker, 1962.
  55. ^ Andréasson 2006b s. 227.
  56. ^ Andréasson 2006b.
  57. ^ Andréasson 2006a s. 101.
  58. ^ ”Rune Andréassons Post Mortem-serier - Seriewikin”. 10 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Rune_Andr%C3%A9assons_Post_Mortem-serier&oldid=202307. Läst 11 juni 2017. 
  59. ^ ”Teddys äventyr - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Teddys_%C3%A4ventyr&oldid=202479. Läst 11 juni 2017. 
  60. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 1. Rulle, Maja och räven / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022013. Läst 8 april 2017. 
  61. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 2. Ballongfärden / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022014. Läst 8 april 2017. 
  62. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 3. Åsnan Kal / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666958. Läst 8 april 2017. 
  63. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 4. Joe och Jocke på lejonjakt / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666959. Läst 8 april 2017. 
  64. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 5. Puck och björnen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666960. Läst 8 april 2017. 
  65. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 6. Nalle firar julafton / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666964. Läst 8 april 2017. 
  66. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 8. Skidtävlingen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666966. Läst 8 april 2017. 
  67. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 9. Puck på nya äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666967. Läst 8 april 2017. 
  68. ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 10. Brums äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666968. Läst 8 april 2017. 
  69. ^ ”Bamse. Del 1. Världens starkaste björn / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002021938. Läst 8 april 2017. 
  70. ^ [a b c d e f] ”Bamse - världens starkaste björn : de första äventyren / en TV-film av Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002053929. Läst 8 april 2017. 
  71. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 33. 4 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-04/33. Läst 9 april 2017. 
  72. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 12 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-12/27. Läst 9 april 2017. 
  73. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 19 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-19/27. Läst 9 april 2017. 
  74. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 29. 26 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-26/29. Läst 9 april 2017. 
  75. ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 31. 3 december 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-12-03/31. Läst 9 april 2017. 
  76. ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 23. 23 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-23/23. Läst 10 november 2017. 
  77. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 1 av 7: Skattsökarfärden | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128161721/https://www.oppetarkiv.se/video/10678963/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-1-av-7?ac=bamse. Läst 28 november 2017. 
  78. ^ [a b c d e f] Sändningstider och titlar på Bamsesamlarna.com, 2004-01-10. Läst 8 april 2017.
  79. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 2 av 7: Skattsökarfärden - fortsättning | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128162302/https://www.oppetarkiv.se/video/10678783/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-2-av-7. Läst 28 november 2017. 
  80. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 3 av 7: Vulkanutbrottet | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163035/https://www.oppetarkiv.se/video/10678739/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-3-av-7. Läst 28 november 2017. 
  81. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 4 av 7: Bamse och draken | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163304/https://www.oppetarkiv.se/video/10706383/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-4-av-7. Läst 28 november 2017. 
  82. ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 24. 30 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-30/24. Läst 10 november 2017. 
  83. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 5 av 7: Vargen äter dunderhonung | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163511/https://www.oppetarkiv.se/video/10678795/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-5-av-7. Läst 28 november 2017. 
  84. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 6 av 7: Flygande mattan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163713/https://www.oppetarkiv.se/video/10679043/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-6-av-7. Läst 28 november 2017. 
  85. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 7 av 7: Bamse möter en trollkarl | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163945/https://www.oppetarkiv.se/video/10678807/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-7-av-7. Läst 28 november 2017. 
  86. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 1 av 2: Bamse och den lilla åsnan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164040/https://www.oppetarkiv.se/video/15664492/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-1-av-2. Läst 28 november 2017. 
  87. ^ ”tv1 lördag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17. 
  88. ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 2 av 2: Bamse och den stora kapplöpningen | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164432/https://www.oppetarkiv.se/video/15664528/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-2-av-2. Läst 28 november 2017. 
  89. ^ ”tv1 söndag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17. 
  90. ^ ”Söndag 13 januaari [sic”]. Svenska Dagbladet: s. 52. 11 januari 1991. https://www.svd.se/arkiv/1991-01-11/52. 
  91. ^ Musik i mörker på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
  92. ^ Hamnstad på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
  93. ^ Soldat Bom på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
  94. ^ Musik i mörker på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
  95. ^ Andersson 1957, s. 208 och 222.
  96. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 97 och 118.
  97. ^ Andersson (1957), s. 221–222.
  98. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 98.
  99. ^ [a b c d e] "Andreasson, Rune :: person" på Carlotta. Läst 9 april 2017.
  100. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 98.
  101. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 99.
  102. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 101.
  103. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
  104. ^ Andersson 1957, bild 161 med bildtext.
  105. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
  106. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
  107. ^ Göteborgs stadsteaters program : Säsongen 1946–47 : VIII. Don Gil med de gröna byxorna. : Premiär å Stora scenen den 11 januari 1947. s. 17.
  108. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
  109. ^ ”Sista parkpremiären”. Dagens Nyheter: s. 8. 22 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-22/226/8?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
  110. ^ ”Långholmsparken: Kl. 19.30”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-26/230/9?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
  111. ^ ”'Johanna'-premiären om fredag”. Dagens Nyheter: s. 15. 29 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-29/233/15?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
  112. ^ Forslund 1982 s. 260.
  113. ^ Steene 2005 s. 549.
  114. ^ Forslund 1982 s. 183.
  115. ^ ”Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 16. 23 december 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-23/348/16?searchTerm=tolvskillingsoperan. Läst 11 juni 2017. 
  116. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 107.
  117. ^ Andréasson 2015 s. 183.
  118. ^ ”Radioprogrammet i dag och i morgon”. Dagens Nyheter: s. 27. 18 september 1937. http://arkivet.dn.se/tidning/1937-09-18/253/27?searchTerm=%22N%C3%A4r+skomakarns+M%C3%A5rten+fick+se+kungen%22. Läst 9 april 2017. 
  119. ^ ”Radioprogrammet i dag”. Dagens Nyheter: s. 28. 8 augusti 1945. http://arkivet.dn.se/tidning/1945-08-08/212/28?searchTerm=%22tv%C3%A5+sm%C3%A5+st%C3%A4der%22. Läst 9 april 2017. 
  120. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 30 september 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-09-30/264/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017. 
  121. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 7 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-07/271/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017. 
  122. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 14 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-14/278/24?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017. 
  123. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 21 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-21/285/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017. 
  124. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 28 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-28/292/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  125. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 4 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-04/299/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  126. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 11 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-11/306/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  127. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 18 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-18/313/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  128. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 25 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-25/320/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
  129. ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 16. 14 oktober 1950. https://www.svd.se/arkiv/1950-10-14/16. Läst 11 juni 2017. 
  130. ^ ”Bussresan : miniatyrdrama / av Gustav Sandgren | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=bussresan+1951&x=0&y=0. Läst 9 april 2017. 
  131. ^ ”Utmärkelser”. Dagens Nyheter: s. 17. 13 december 1969. http://arkivet.dn.se/tidning/1969-12-13/338/17?searchTerm=%22rune+andreasson%22. Läst 11 juni 2017. 
  132. ^ ”Bamse och Pellefant gav 91:an-pris”. Svenska Dagbladet: s. 15. 16 juni 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-06-16/15. Läst 11 juni 2017. 
  133. ^ ”Journalister som får stort pris”. Svenska Dagbladet: s. 17. 8 november 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-11-08/17. Läst 11 juni 2017. 
  134. ^ ”Bamse fick pris i San Francisco”. Svenska Dagbladet: s. 18. 30 september 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-09-30/18. Läst 11 juni 2017. 
  135. ^ ”'Världens starkaste björn'”. Dagens Nyheter: s. 59. 30 september 1981. http://arkivet.dn.se/tidning/1981-09-30/265/59?searchTerm=%22i+klassen+f%C3%B6r+barnprogram%22. Läst 11 juni 2017. 
  136. ^ Bamse 1984:7 s. 42: "Ytterligare två filmer visades påsken 1981. De handlade om Bamses lilla åsna och belönades med juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen i San Francisco samma år."
  137. ^ ”Hambe, Andreasson”. Svenska Dagbladet: s. 13. 9 mars 1990. https://www.svd.se/arkiv/1990-03-09/13. Läst 11 juni 2017. 
  138. ^ Magnergård, Christina (30 december 1990). ”Sköldpadda årets folkbildare”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1990-12-30/10. Läst 11 juni 2017. 
  139. ^ ”Pensionär utses till årets företagare”. Helsingborgs Dagblad: s. 12. 18 mars 1995. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199503182958456&serviceId=2. Läst 11 juni 2017. 
  140. ^ ”Harmoniskt miljöparti kongressar”. Tidningarnas Telegrambyrå. 7 juni 1997. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080619970607896771&serviceId=2. Läst 11 juni 2017. 
  141. ^ ”Svenska Urhunden 2001”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 15 juli 2001. https://web.archive.org/web/20010715170041/http://www.serieframjandet.com/urhund/2001sve.html. Läst 11 juni 2017. 
  142. ^ ”Seriefrämjandet: Urhunden 2004 Gunnar Lundkvist Klas Katt går till sjöss”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 27 december 2005. https://web.archive.org/web/20051227171356/http://www.serieframjandet.se/147/urhunden-2004-gunnar-lundkvist-klas-katt-gar-till-sjoess. Läst 11 juni 2017. 

Tryckta källor

Webbkällor

Externa länkar

v • r
Rune Andréasson
Bamse
Figurer och fenomen
Publikationer/verk
Filmer
Kreatörer
Övrigt
Övriga verk
Brum (1944–1967) · Tant Ellens dansskola (1950–1951) · Teddy (1950–1960) · Lille Rikard och hans katt (1951–1972) · Pellefant (1954–1993) · Nalle ritar och berättar (1958–1959) · Habibu (1973) · Essbjörn (1976)
v • r
Lindome – del av Mölndals kommun och Halland
Definitioner
Lindome (del av tätorten Göteborg) · Lindome församling · Lindome landskommun · Lindome socken
Tätorter, småorter (med mera)
inom sockengränsen
Näringsliv och kultur
Personer och händelser
Sjöar
Övrig natur
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rune_Andréasson&oldid=42290477”