Sveriges fiskfauna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sveriges fiskfauna är internationellt sett ganska fattig. De runt 255 fiskarter som observerats i svenska vatten under historisk tid utgör knappt 1 procent av arterna i världen. Dessutom är det bara drygt 140 av dem som förekommer regelbundet.[källa behövs]

Sötvattenfiskfaunan i Sverige omfattar 52 arter, där tolv förekommer även i marin miljö. Några arter, exempelvis hornsimpa och rödingar, levde nära iskanten vid senaste istiden och blev kvar som ishavsrelikter när isen försvann. Andra arter, exempelvis mört och löja kom in senare i avsmältningsskeendet. Vid tiden för Ancylussjön kom andra mer värmekrävande arter in.

Av Östersjöns fiskarter utgörs en tredjedel av marina fiskar, till exempel torsk och strömming, medan två tredjedelar är sötvattensfiskar, till exempel abborre. Några av östersjöarterna är anadroma eller katadroma. Faunan vid västkusten är präglad av faunan i östra delen av Atlanten. På västkusten finns en fast fauna av ca 110 arter där många är ovanliga.[källa behövs]

Det förekommer en omfattande om- och inplantering av fiskar i Sverige. Exempel på fiskar som omplanteras är laxfiskar och gös. Regnbågsöring och karp är exempel på fiskarter som planterats in och numer förekommer vilt i Sverige.

Beskrivning av Sveriges fiskfauna har gjorts av bl.a. Petrus Artedi på 1700-talet och Wilhelm Liljeborg på 1800-talet.

Klass: Benfiskar (Osteichthyes)[redigera | redigera wikitext]

Underklass: Taggfeniga fiskar (Actinopterygii)[redigera | redigera wikitext]

Ordning: Abborrartade fiskar (Perciformes)

Ordning: Marulkartade fiskar (Lophiiformes)

  • Marulkfiskar (Lophiidae)
    • Marulk (Lophius piscatorius)

Ordning: Malartade fiskar (Siluriformes)

  • Egentliga malar (Siluridae)
    • Mal (Siluris glanis)

Ordning: Torskartade fiskar (Gadiformes)

  • Torskfiskar (Gadidae)
    • Torsk (Gadus morhua)
    • Bleka (Pollachius pollachius)
    • Gråsej (Pollachius virens)
    • Kolja (Melanogrammus aeglefinus)
    • Kolmule (Micromesistius poutassou)
  • Lakefiskar (Lotidae)

Ordning: Gäddartade fiskar (Esociformes)

  • Gäddor (Esocidae)

Ordning: Ålartade fiskar (Anguilliformes)

  • Ålfiskar (Anguillidae)
    • Ål (Anguilla anguilla)

Ordning: Karpartade fiskar (Cypriniformes)

Ordning: Sillartade fiskar (Clupeiformes)

Ordning: Laxartade fiskar (Salmoniformes)

Ordning: Plattfiskar (Pleuronectiformes)

Ordning: Kindpansrade fiskar (Scorpaeniformes)

  • Fjärsingfiskar (Trachinidae)
  • Simpor (Cottidae)
  • Sjuryggar (Cyclopteridae)

Ordning: Syngnathiformes

Ordning: Guldlaxartade fiskar (Argentiniformes)

  • Silverfiskar (Argentinidae)

Ordning: Osmeriformes

  • Norsfiskar (Osmeridae)
    • Nors (Osmerus eperlanus)

Klass: Broskfiskar (Chondrichthyes)[redigera | redigera wikitext]

Överordning: Hajar (Selachimorpha)[redigera | redigera wikitext]

Ordning: Pigghajartade hajar (Squaliformes)

  • Pigghajar (Squalidae)
  • Dalatiidae

Ordning: Håbrandsartade hajar (Lamniformes)

  • Cetorhinidae
    • Brugd (Cetorhinus maximus)
  • Lamnidae

Ordning: Gråhajartade hajar (Carcharhiniformes)

  • Hundhajar (Triakidae)

Överordning: Rockor (Batoidea)[redigera | redigera wikitext]

Ordning: Rockor (Rajiformes)

  • Egentliga rockor (Rajidae)

Överklass: Käklösa fiskar (Agnatha)[redigera | redigera wikitext]

Klass: Rundmunnar (Cyclostomata)[redigera | redigera wikitext]

Ordning: Petromyzontiformes

Klass: Pirålar (Myxini)[redigera | redigera wikitext]

Ordning: Pirålar (Myxiniformes)

  • Pirålar (Myxinidae)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Fiskeriverkets webbplats. Arter (Februari 2008)

Sutare (Tinca tinca) - Fiskbasen

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • FishBase Symposium 2006 - Våra fiskar 3 november 2006, Naturhistoriska riksmuseet