Vattensångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vattensångare
Status i världen: Sårbar[1]
Vattensångare, troligen ungfågel.
Vattensångare, troligen ungfågel.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Kärrsångare
Acrocephalidae
Släkte Acrocephalus
Art Vattensångare
A. paludicola
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus paludicola
Auktor (Vieillot, 1817)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vattensångare (Acrocephalus paludicola) är en liten fågel som tillhör familjen kärrsångare (Acrocephalidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Vattensångaren är en flyttfågel som häckar i tempererade västra Palearktis. Dess utbredningsområde är idag mycket uppbrutet och arten förekommer som häckningsfågel i olika isolerade områden i Tyskland, Polen, Ungern, Litauen, Vitryssland, Ukraina och sydvästra Europeiska Ryssland. Den förekommer även som häckfågel i sydvästra Sibirien.[2] Dess främsta häckningsområde utgörs idag av regionen Polesie i södra Vitryssland där 70% av världspopulationen häckar. Den övervintrar i västra Afrika i Senegal, Mali, Ghana och merparten av den europeiska populationen övervintrar i Djoudj fågelreservat i Senegal.[2][3]. Den har en västlig flyttningsrutt vilket innebär att den regelbundet observeras så långt västerut som Storbritannien under flytten. Arten delas inte upp i några underarter men studier visar att en liten population i Pommern har distinkta genetiska skillnader och dessa fåglar kanske också har ett annat övervintringsområde.[1] Arten är regionalt utdöd i Österrike, Montenegro, Serbien och Slovakien.[1]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Vattensångaren är en mycket sällsynt gäst i Sverige. Fram till och med augusti 2008 fanns 24 fynd i landet varav 18 har varit individer infångade i samband med ringmärkning och 5 har hittats döda efter att ha kolliderat med fyrar.[4]

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

Vattensångaren är en medelstor sångare som mäter 11,5-13 centimeter. Den är mycket lik sävsångaren men adult vattensångare har en kraftigare längsstreckad rygg i mörkbrunt och gulbeiget och den har variabelt streckad ljus undersida medan den adulta sävsångaren alltid är ostreckad. Utöver detta uppvisar vattensångaren ett tydligt gulbeiget centralt hjässband. Hanen och honan är lika medan juvenilen är ostreckad på undersidan. Den intar ofta akrobatiska ställningar när den klänger sig fast med fötterna i två olika vasstänglar. Den framför sin sång främst om kvällen fram till skymningen, oftast sittande men sällsynt även i sångflykt. Likt andra arter inom släktet har den en komplex sång med härmningar och påminner om en något långsammare sävsångare. Nästan alla fraser börjar med ett knarrande "trrr" som påminner om dess orosläte.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Vattensångaren häckar enbart i vidsträckta öppna fuktiga starrängar, där vattendjupet inte överstiger 10 cm och där det är kort vegetation som inte överstiger 30 cm.[1] Den föredrar samma typ av biotop i sina övervintringsområden.[1] Den bygger ett skålformigt bo och lägger i snitt 4-6 ägg, men kullar med 3-8 förekommer.[2] Honan ruvar äggen i 13-15 dygn och enbart honan tar hand om ungarna tills de är flygga efter 13-14 dagar.[2] Arten uppvisar ett mycket promiskuöst häckningssystem, och merparten av hanar och honor har avkomma med flera olika partners.[6] Som de flesta sångare är den insektsätare men livnär sig även på exempelvis bär.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har minskat kraftigt på grund av habitatförstöring, främst i form av utdikning av våtmarker, men trots att det under perioden 1995-2005 upptäcktes flera tidigare okända populationer så bedöms arten som mycket hotad. Populationsminskningen har dock avstannat i Centraleuropa efter intensivt naturskyddsarbete, men populationen är fortfarande i behov av mer skyddsåtgärder. Den genetiskt distinkta populationen i Pommern fortsätter att minska och idag uppskattas det finnas mindre än 90 hanar kvar. Den ungerska populationen har kollapsat och den lilla sibiriska populationen håller förmodligen på att dö ut.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] BirdLife International 2013 Acrocephalus paludicola Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c d] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  3. ^ www.birdlife.org Aquatic Warbler in Senegal
  4. ^ club300 (2008) Vattensångare i Askim!, <http://club300.se>, läst 2008-08-18
  5. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 314-315. ISBN 978-91-7424-039-9 
  6. ^ Leisler, B. & Wink, Michael (2000): Frequencies of multiple paternity in three Acrocephalus species (Aves: Sylviidae) with different mating systems (A. palustris, A. arundinaceus, A. paludicola). Ethology, Ecology & Evolution 12: 237-249. PDF fulltext

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]