Hoppa till innehållet

Ashkenazer

Från Wikipedia
Ashkenazer
יהודי אשכנז (Y'hudey Ashkenaz)
Judar i Centraleuropa på en tysk karta från 1881.
Antal sammanlagt
(10[1]–11,2[2] miljoner)
Regioner med betydande antal
USA USA 5–6 miljoner[3]
Israel Israel 2,8 miljoner[1][4]
Ryssland Ryssland 194 000–500 000
Storbritannien Storbritannien 260 000
Kanada Kanada 240 000
Frankrike Frankrike 200 000
Tyskland Tyskland 200 000
Argentina Argentina 170 000[5]
Ukraina Ukraina 150 000
Australien Australien 120 000
Sydafrika Sydafrika 80 000
Ungern Ungern 75 000
Chile Chile 70 000
Belgien Belgien 30 000
Brasilien Brasilien 30 000
Nederländerna Nederländerna 30 000
Moldavien Moldavien 30 000
Polen Polen 25 000
Belarus Belarus 20 000[6]
Mexiko Mexiko 18 500
Sverige Sverige 18 000
Lettland Lettland 10 000
Rumänien Rumänien 10 000
Österrike Österrike 9 000
Nya Zeeland Nya Zeeland 5 000
Azerbajdzjan Azerbajdzjan 4 300
Litauen Litauen 4 000
Tjeckien Tjeckien 3 000
Slovakien Slovakien 3 000
Estland Estland 1 000
Finland Finland 800
Språk

Jiddisch[7]
Nutida: Lokala språk, främst hebreiska, engelska och ryska

Religion

Judendom, messiansk judendom, vissa är sekulära eller icke-religiösa

Besläktade folkgrupper

Sefarder, mizraher, samarier,[8][9][10][10] andra levantiska folkgrupper (druser, assyrier,[8][9] araber[8][9][11][12]), medelhavsgrupper[13][14][15][16][17]

Ashkenazer, även ashkenaziska judar eller ashkenazim, (hebreiska: אַשְׁכְּנַזִּים, Ashkenazi [ˌaʃkəˈnazim], singular: [ˌaʃkəˈnazi]; även יְהוּדֵי אַשְׁכֲּנַז, Y'hudey Ashkenaz, ”Tysklands judar”, jiddisch: אַשכּנזישע ייִדן) är den grupp av judar som på medeltiden kom att bosätta sig i Tyskland och norra Frankrike, samt därefter i Polen och andra östeuropeiska områden såsom det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Ashkenazernas traditionella språk är jiddisch. Det uppstod när judar som talade judeo-franska och judeo-italienska flyttade till tysktalande områden och antog det lokala språket, till vilket de också kombinerade inslag av hebreiska och arameiska, och senare, i Östeuropa, influenser från slaviska språk.[18] Ungefär 70 % av jiddischs ordförråd är germanskt, 25 % semitiskt, och de återstående 5 % huvudsakligen slaviskt, men vissa romanska inslag som ärvts från judeo-franska och judeo-italienska märks också. Jiddisch fungerade som det centrala redskapet för en levande folkkultur med ett rikt utbud av sånger, folksagor, ordspråk och skämt.[19] Nuförtiden talar de flesta ashkenazer språket i det land där de bor, men vissa religiösa samfund fortsätter att använda jiddisch.[20]

Utbildning och framgångar

[redigera | redigera wikitext]

Ashkenazisk kultur lägger stor vikt vid lärande, vilket tillsammans med intelligens[21] kan förklara varför judar - som enbart utgör 0,2% av världens befolkning – har vunnit mer än 20% av alla Nobelpris genom tiderna.[22][23][24] De judiska nobelpristagarna utgörs huvudsakligen av ashkenazer, eftersom dessa historiskt sett har levt i europeiska eller nordamerikanska länder med tillgång till bättre utbildning än andra judiska grupper som främst varit koncentrerade till Mellanöstern och Nordafrika.

Enligt boken From Chance to Choice: Genetics and Justice som publicerades av Cambridge University Press år 2000, är 21% av alla Ivy League-studenter, 25% av alla Turing Award-vinnare, 23% av alla förmögna amerikaner samt 38% av alla Oscar-prisade filmregissörer ashkenazer.[25]

Mat

[redigera | redigera wikitext]

Ashkenazisk mat innehåller mer nötkött och är vanligtvis mildare i jämförelse med andra judiska kök. Traditionella ashkenaziska rätter är till exempel gefilte fisch och latkes.[26] Beigeln, som är ett populärt bröd i många länder (däribland Sverige), är från början ashkenazisk.

Förintelse, massflykt och utvandring från Europa

[redigera | redigera wikitext]

Ashkenazerna är den judiska grupp som historiskt sett har drabbats hårdast av pogromer och förföljelser. Man är även den judiska grupp som drabbats hårdast av Förintelsen då den överväldigande majoriteten av Europas 8,8 miljoner judar i slutet av 1930-talet var ashkenazer.[27] Två tredjedelar av dessa, närmare sex miljoner, mördades av nazisterna och deras sympatisörer. Idag är antalet ashkenazer i Europa uppskattat till en miljon.

Efter Förintelsen blev USA och Israel de främsta befolkningmässiga klustren för ashkenazer.[28]

Ashkenazer i Polen

[redigera | redigera wikitext]

Polen hade fram till början av andra världskriget världens största ashkenaziska befolkning som uppgick till 3,3 miljoner. Av dessa överlevde endast 300 000 Förintelsen vilket ger ett dödstal på 91%, högre än i nåt annat land.[29] Förföljelser och pogromer mot judar fortsatte runtom i landet även 1945–1946 efter krigets slut, bland annat i Kielce och Kraków, vilka fick tusentals judar att återigen fly landet.

I mars 1968 skedde ett nationalistiskt studentuppror i Polen. Regeringens lösning på problemet, förutom att fängsla upprorsledarna, var att skylla den politiska krisen på judar, som då, i skuggan av Sexdagarskriget i Mellanöstern, beskylldes för illojalitet genom att vara "sionister" och kallades av den kommunistiske ledaren Władysław Gomułka för "femtekolonnare".[30][31] Majoriteten av judarna i Polen blev av med sina polska medborgarskap och tvingades emigrera.[32][33][34][35]

1970 fanns det endast 5 000–10 000 judar kvar i Polen, en dramatisk minskning från 3,3 miljoner år 1939 och 210 000 år 1946.[36].

Genetiska studier

[redigera | redigera wikitext]

Genetiska forskningar visar att ashkenazer härstammar från judar av det antika Mellanöstern som sedan har blandat sig med europeiska grupper.[37] På grund av traditionella bröllopsvanor och segregation från de omkringliggande kulturerna är ashkenazer genetiskt homogena.[38]

Ashkenazernas Y-DNA (faderliga linjer) har huvudsakligen sitt ursprung i Mellanöstern.[39][40] En mycket mindre andel är av europeiskt ursprung[41] och en kommer från Norra Kaukasus.[42] Ashkenazernas mitokondriella DNA (moderlinje) är dock huvudsakligen av europeiskt ursprung[43] men andra är av öst-eurasien,[44] Mellanöstern,[45] och nordafrikanskt[44] ursprung. Deras autosomala DNA har sitt ursprung i både Europa och Mellanöstern.[37]

Ashkenazer är genetiskt belägna mellan Mellanöstern och södra Europa.[46] De är genetiskt nära sefardiska, syriska, nordafrikanska och italienska judar. De delar också gemensamma rötter med iranska och irakiska mizrahi-judar men kan skiljas från dem på grund av blandning med européer. Andra genetiskt nära grupper inkluderar cyprioter,[37] sicilianare och maltesiska folk[47].

Efternamn

[redigera | redigera wikitext]

Efternamn började ges till ashkenazer i Österrike. Den 23 juli 1787 gav den tysk-romerske kejsaren Josef II order till judarna att skaffa permanenta efternamn.[48][49][50] I Preussen började judarna anta efternamn i Schlesien-regionen 1790, i Breslau-regionen 1791 och i Liegnitz-regionen 1794. Det var dock inte förrän 1845 som alla judar i Preussen hade efternamn.[51][52]

Idag har en stor del av de ashkenaziska judarna utanför Israel efternamn som förknippas med jiddisch eller det tyska språket. Typiska namn bland ashkenazer är exempelvis Epstein, Goldberg, Rosenblum och Groisman. Många bär även hebreiska efternamn, som även återfinns hos andra judiska grupper, såsom Cohen, Levy och Solomon. En del judar antog efternamn som beskrev deras yrken, exempelvis Schuster (skomakare), Wechsler (växlare) och Goldschmidt (guldsmed).

På 1900-talet blev det dock vanligt för judar i Europa att byta efternamn för att undvika antisemitism.[53][54]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Ashkenazi Jews”. Ashkenazi Jews. The Hebrew University of Jerusalem. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131020004618/http://hugr.huji.ac.il/AshkenaziJews.aspx. Läst 29 oktober 2013.  Arkiverad 20 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”First genetic mutation for colorectal cancer identified in Ashkenazi Jews”. The Gazette (Johns Hopkins University). 8 september 1997. http://www.jhu.edu/~gazette/julsep97/sep0897/briefs.html. Läst 24 juli 2013. 
  3. ^ Feldman, Gabriel E. (May 2001). ”Do Ashkenazi Jews have a Higher than expected Cancer Burden? Implications for cancer control prioritization efforts”. Israel Medical Association Journal 3 (5): sid. 341–46. http://www.ima.org.il/IMAJ/ViewArticle.aspx?aId=2748. Läst 4 september 2013. 
  4. ^ Statistical Abstract of Israel, 2009, CBS. ”Table 2.24 – Jews, by country of origin and age” (PDF). Table 2.24 – Jews, by country of origin and age. http://www.cbs.gov.il/reader/shnaton/templ_shnaton_e.html?num_tab=st02_24x&CYear=2009. Läst 22 mars 2010. 
  5. ^ https://archive.jewishagency.org/jewish-community/content/24346/
  6. ^ https://njjewishnews.timesofisrael.com/renewing-jewish-life-in-belarus/
  7. ^ ”Yiddish”. Ethnologue. http://www.ethnologue.com/18/language/yid/. Läst 3 september 2017. 
  8. ^ [a b c] ”Reconstruction of Patrilineages and Matrilineages of Samaritans and Other Israeli Populations From Y-Chromosome and Mitochondrial DNA Sequence Variation” (PDF). Reconstruction of Patrilineages and Matrilineages of Samaritans and Other Israeli Populations From Y-Chromosome and Mitochondrial DNA Sequence Variation. Arkiverad från originalet den 8 May 2013. https://web.archive.org/web/20130508024921/http://evolutsioon.ut.ee/publications/Shen2004.pdf. Läst 15 augusti 2013.  Arkiverad 12 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ [a b c] ”Jews Are The Genetic Brothers Of Palestinians, Syrians, And Lebanese”. Science Daily. 9 maj 2000. http://www.sciencedaily.com/releases/2000/05/000509003653.htm. Läst 19 juli 2013. 
  10. ^ [a b] Traubman, Tamara (21 november 2001). ”Study Finds Close Genetic Connection Between Jews, Kurds” (på engelska). Haaretz. http://www.haaretz.com/print-edition/news/study-finds-close-genetic-connection-between-jews-kurds-1.75273. Läst 3 september 2017. 
  11. ^ Wade, Nicholas (9 juni 2010). ”Studies Show Jews' Genetic Similarity”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2010/06/10/science/10jews.html. Läst 15 augusti 2013. 
  12. ^ ”High-resolution Y chromosome haplotypes of Israeli and Palestinian Arabs reveal geographic substructure and substantial overlap with haplotypes of Jews” (PDF). High-resolution Y chromosome haplotypes of Israeli and Palestinian Arabs reveal geographic substructure and substantial overlap with haplotypes of Jews. http://www.ucl.ac.uk/tcga/tcgapdf/Nebel-HG-00-IPArabs.pdf. Läst 15 augusti 2013. 
  13. ^ Seldin MF, Shigeta R, Villoslada P (2006). ”European population substructure: clustering of northern and southern populations”. PLoS Genet. 2 (9): sid. 143. doi:10.1371/journal.pgen.0020143. PMID 17044734. PMC: 1564423. Arkiverad från originalet den 9 juli 2012. https://archive.is/20120709050812/http://genetics.plosjournals.org/perlserv/?request=get-document&doi=10.1371/journal.pgen.0020143. Läst 17 oktober 2018. 
  14. ^ ”The genetic legacy of religious diversity and intolerance: paternal lineages of Christians, Jews, and Muslims in the Iberian Peninsula”. American Journal of Human Genetics 83 (6): sid. 725–736. December 2008. doi:10.1016/j.ajhg.2008.11.007. PMID 19061982. 
  15. ^ M. D. Costa and 16 others (2013). ”A substantial prehistoric European ancestry amongst Ashkenazi maternal lineages”. Nature Communications 4. doi:10.1038/ncomms3543. PMID 24104924. PMC: 3806353. Bibcode: 2013NatCo...4E2543C. http://www.nature.com/ncomms/2013/131008/ncomms3543/full/ncomms3543.html. 
  16. ^ ”Jewish Women's Genes Traced Mostly to Europe – Not Israel – Study Hits Claim Ashkenazi Jews Migrated From Holy Land”. The Jewish Daily Forward. 12 oktober 2013. http://forward.com/articles/185399/jewish-womens-genes-traced-mostly-to-europe-not/#. 
  17. ^ Shai Carmi; Ken Y. Hui; Ethan Kochav; Xinmin Liu; James Xue; Fillan Grady; Saurav Guha; Kinnari Upadhyay; et al. (September 2014). ”Sequencing an Ashkenazi reference panel supports population-targeted personal genomics and illuminates Jewish and European origins”. Nature Communications 5: sid. 4835. doi:10.1038/ncomms5835. PMID 25203624. PMC: 4164776. Bibcode: 2014NatCo...5E4835C. http://www.nature.com/ncomms/2014/140909/ncomms5835/full/ncomms5835.html. Läst 16 september 2014. 
  18. ^ ”jiddisch - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jiddisch. Läst 11 november 2022. 
  19. ^ Kahn, Lily: Introduction. I Colloquial Yiddish: The Complete Course for Beginners. Routledge, 2015. ISBN 978-1-138-96042-8.
  20. ^ ”Yiddish language” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/topic/Yiddish-language. Läst 16 september 2022. 
  21. ^ Cochran, Gregory; Hardy, Jason; Harpending, Henry (2006-09). ”Natural history of Ashkenazi intelligence”. Journal of Biosocial Science 38 (5): sid. 659–693. doi:10.1017/S0021932005027069. ISSN 0021-9320. PMID 16867211. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16867211/. Läst 24 februari 2024. 
  22. ^ ”List of Jewish Nobel laureates” (på engelska). Wikipedia på engelska. https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Jewish_Nobel_laureates. 
  23. ^ Pinker, Steven (17 June 2006), ”The Lessons of the Ashkenazim: Groups and Genes”, The New Republic, http://pinker.wjh.harvard.edu/articles/media/2006_06_17_thenewrepublic.html, läst 23 december 2007, ”Though never exceeding 3 percent of the American population, Jews account for 37 percent of the winners of the U.S. National Medal of Science, 25 percent of the American Nobel Prize winners in literature, 40 percent of the American Nobel Prize winners in science and economics, and so on.” 
  24. ^ Murray, Charles (1 april 2007). ”Jewish Genius”. Arkiverad från originalet den 30 november 2007. https://web.archive.org/web/20071130145053/https://www.commentarymagazine.com/viewarticle.cfm/Jewish-Genius-10855?page=all. Läst 23 december 2007. ”Disproportionate Jewish accomplishment in the arts and sciences continues to this day.” 
  25. ^ From chance to choice : genetics and justice. Cambridge, U.K.: Cambridge University Press. 2000. ISBN 9780511806940. 
  26. ^ Harviainen, Tapani & Illman, Karl-Johan (red.): Juutalainen kulttuuri, s. 418–421. Otava, 2003.
  27. ^ Harviainen, Tapani & Illman, Karl-Johan (red.): Juutalainen kulttuuri, s. 38–39. Otava, 2003.
  28. ^ Lowenstein, Steven M.: The Jewish Cultural Tapestry: International Jewish Folk Traditions, s. 231–232. Oxford University Press, 2000.
  29. ^ ”Estimated Number of Jews Killed in The Final Solution”. Jewish Virtual Library. https://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/Holocaust/killedtable.html. Läst 24 maj 2006. 
  30. ^ Władysław Gomułkas tal 19 juni 1967 som kommenterade sexdagarskriget i Västbanken.
  31. ^ Enligt Leszek Kołakowski blev Gomułka mycket upprörd av att många polacker sympatiserade med Israel som fick uttryck i vitsen "våra judar klår upp deras (=ryssarnas) araber"; enligt citaten i dokumentären Koncert marcowy opus 68', se en senare fotnot.
  32. ^ J.Lukowski H.Zawadzki A Concise History of Poland s.302
  33. ^ Tony Judt Postwar s.434-435
  34. ^ Mieczysław B. Voigt Koncert marcowy opus 68' (Marskonserten opus 68; WFDiF 2005), en dokumentärfilm uppbyggd kring Gomułkas tal från den 19 mars 1968 och kring intervjuer med framstående polska på den tiden kommunistiska forskare som beskylldes att ha organiserat upproret och som sedan tvingades att emigrera: Krzysztof Pomian (historiker, senare professor vid Centre national de la recherche scientifique, CNRS, i Paris), Bronisław Baczko (historiker, senare vid universitetet i Genève), Zygmunt Bauman (sociolog, professor vid universitetet i Leeds), Leszek Kołakowski (filosof, professor vid University of California, All Souls College i Oxford, Yale University och University of Chicago
  35. ^ ”40 Miles From Auschwitz, Poland's Jewish Community Is Beginning to Thrive”. Time. https://time.com/5534494/poland-jews-rebirth-anti-semitism/. Läst 8 november 2022. 
  36. ^ The YIVO Encyclopedia of Jews in Eastern Europe: Poland since 1939 by David Engel
  37. ^ [a b c] Brook, Kevin Alan: ”Eastern and Central European Jews after the Tenth Century”. I The Jews of Khazaria. Rowman & Littlefield, 2018. ISBN 9781538103432.
  38. ^ ”Ashkenazisk-judisk etnicitet - toppländer”. MyHeritage. https://www.myheritage.se/ethnicities/ashkenazi-jewish/ethnicity-worldwide-distribution. Läst 7 november 2022. 
  39. ^ Hammer, Michael F.; Redd, Alan J.; Wood, Elizabeth T.; Bonner, M. R.; Jarjanazi, Hamdi; Karafet, Tanya; Santachiara-Benerecetti, A. Silvana; Oppenheim, Ariella; et al. (2000-06-06). ”Jewish and Middle Eastern non-Jewish Populations Share a Common Pool of Y-chromosome Biallelic Haplotypes”. PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America) 97 (12): sid. 6769-6774. doi:10.1073/pnas.100115997. PMID 10801975. 
  40. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelska). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 4-7. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  41. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelska). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 8-10. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  42. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelska). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 7. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  43. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelska). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 137-139. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  44. ^ [a b] Brook, Kevin Alan (2022) (på engelska). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 140. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  45. ^ Brook, Kevin Alan (2022) (på engelska). The Maternal Genetic Lineages of Ashkenazic Jews. Boston: Academic Studies Press. sid. 139. doi:10.2307/j.ctv33mgbcn. ISBN 978-1-64469-984-3 
  46. ^ Kopelman, Naama M.; Stone, Lewi; Hernandez, Dena G.; Gefel, Dov; Singleton, Andrew B.; Heyer, Evelyne (2020-06). ”High-resolution inference of genetic relationships among Jewish populations” (på engelska). European Journal of Human Genetics 28 (6): sid. 804–814. doi:10.1038/s41431-019-0542-y. ISSN 1476-5438. https://www.nature.com/articles/s41431-019-0542-y. Läst 8 november 2022. 
  47. ^ Lazaridis, Iosif; Patterson, Nick; Mittnik, Alissa; Renaud, Gabriel; Mallick, Swapan; Kirsanow, Karola (2014). ”Ancient human genomes suggest three ancestral populations for present-day Europeans” (på engelska). Nature 513 (7518): sid. 409–413. doi:10.1038/nature13673. ISSN 0028-0836. PMID 25230663. PMC: 4170574. https://www.nature.com/articles/nature13673. Läst 23 januari 2024. 
  48. ^ Original text of the decree issued by Joseph the second on the 23rd of July 1787
  49. ^ Zaleisky, Adalbert (1854). Handbuch der gesetze und verordnungen welche für die polizei-verwaltung im österreichischen kaiserstaate von 1740–1852 erschienen sind. F. Manz. Sid. 168–169. ISBN 978-1-148-91162-5. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Handbuch_der_gesetze_und_verordnungen_welche_f%C3%BCr_die_polizei-verwaltung_im_%C3%B6sterreichischen_kaiserstaate_von_1740-1852_erschienen_sind.pdf. 
  50. ^ ”iCloud”. iCloud. Web.me.com. http://web.me.com/ebauer/translations/page4/page4.html. 
  51. ^ Benzion C. Kaganoff (1996). A Dictionary of Jewish Names and Their History. Rowman and Littlefield Publishers. Sid. 17–22. ISBN 9781461627203. https://books.google.com/books?id=2IxzRvU_nwcC&q=jewish+surname+history&pg=PP2. Läst 3 juni 2014. 
  52. ^ Lars Menk: A Dictionary of German-Jewish Surnames. Avotaynu, Bergenfield, 2005. pp. 3–4
  53. ^ Tadeusz Piotrowski (2007). Poland's holocaust: ethnic strife, collaboration with occupying forces. McFarland. Sid. 313. ISBN 978-0-7864-2913-4. https://books.google.com/books?id=NBbnrEMswbUC&q=%22Jewish+representation+at+the+lower+levels+is+also+noted%22&pg=PA313. 
  54. ^ Sack, John (1993). An eye for an eye. BasicBooks. Sid. 175, 183. For background to a Decree issued on November 10, 1945, by the State National Council (Krajowa Rada Narodowa, KRN) about changing and adjusting names and surnames, see Powojenne prawo o zmianie nazwisk by Virtual Shtetl, Warsaw.. ISBN 0465042147. https://books.google.com/books?id=ds1tAAAAMAAJ&q=Lublin+Silesia+officers. 
v • r
Judendom
Skrifter
Högtider och helger
Händelser i livet
Gudstjänst och bön
Religiösa ämbeten
Rabbin · Chazzan · Daján · Gabbaj · Sofer · Shochet
Dagligt liv
Halacha · Beth din · Cheder · Mat · Kosher · Shechita · Mikve · Tevila · Sabbat · Tallit · Tefillin · Mezuza
Etniciteter
Teologiska riktningar
Judendomens historia
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ashkenazer&oldid=55915067”