Den olympiska elden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
College Hill, Ohio, USA den 17 december 2001. OS-facklan transporteras här via stafettlöpning inför Olympiska vinterspelen 2002.
OS- elden i Turin 2006

Den olympiska elden, OS-elden, är en av de viktigaste symbolerna för de Olympiska spelen.

I antikens Grekland representerade elden kontakt med gudarna. Enligt grekisk mytologi fick människorna eld först sedan Prometheus stulit den från gudarna för att ge den till människorna. Då Zeus fick reda på detta blev han arg och straffade både människorna och Prometheus. För att hedra gudarna brann det alltid en eld på Hestias altare i Olympia.

De moderna olympiska spelen[redigera | redigera wikitext]

I de moderna olympiska spelen tänds den olympiska elden i mars några månader innan spelen börjar. Då skickas facklan till Olympia och börjar sin tur. En fackla placeras invid en spegel som med hjälp av solen tänder elden. Elden infördes i de olympiska sommarspelen 1928 i Amsterdam. En arkitekt kom på idén med att ha en eld som skulle brinna medan spelen pågår.

Sedan Olympiska spelen i Berlin 1936 färdas elden från Olympia till OS-stadion med en stafett, vilket ursprungligen var ett påhitt av Carl Diem som var ordförande i Tysklands olympiska kommitté 1936. Idén gavs klartecken av den tyska propagandaministern Joseph Goebbels.[1] I Grekland, Jugoslavien och Tjeckoslovakien förekom det därför protester när elden fördes genom de länderna och i Prag släckte demonstranter facklan.

Nästa gång elden släcktes var inför OS 1992 i Barcelona då tyska studenter i Köln hällde vatten över facklan i protest mot dess nazistiska ursprung. Inför Peking-OS 2008 tvingades organisatörerna att släcka facklan och avbryta stafetten när den passerade i Paris på grund av omfattande demonstrationer, den här gången mot att en annan diktatur arrangerar spelen.[2][3]

På senare år har det blivit tradition att kända idrottare eller före detta idrottare springer den sista sträckan i stafetten och sedan tänder elden på stadion. Den förste kände idrottsman som tänt elden var Paavo Nurmi (1952). Andra som tänt elden är fotbollsspelaren Michel Platini (1992), tungviktsboxaren Muhammad Ali (1996) och friidrottaren Cathy Freeman (2000).

Facklans färder[redigera | redigera wikitext]

Sommar-OS[redigera | redigera wikitext]

OS-ort Dagar Total längd (i kilometer) Totalt antal fackelbärare Rutt Tändare Noter
Berlin 1936 8 3 422 3 422 Grekland OlympiaAtenThessalonikiBulgarien SofiaSocialistiska federativa republiken Jugoslavien BelgradUngern BudapestÖsterrike WienTjeckien PragTyskland DresdenBerlin
London 1948 13 7 870 3 372 Grekland OlympiaKorfu (Grekland) (med båt) BariMilano (Italien) – LausanneGenève (Schweiz) – BesançonMetz (Frankrike) – Luxemburg (Luxemburg) – Bryssel (Belgien) – LilleCalais (Frankrike) – DoverLondon (Storbritannien)
Helsingfors 1952 20 3 365 1 416 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Ålborg - Odense - Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Göteborg - Stockholm (Sverige) - Torneå - Helsingfors (Finland). En andra eld tändes i Pallastunturi (Finland) och följde med den andra i Torneå Paavo Nurmi [4]
Melbourne 1956 21 20 470 3 118 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Darwin - Brisbane - Sydney - Canberra - Melbourne (Australien)
Stockholm 1956 (hästsport) 9 1 000 490 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Stockholm (Sverige)
Rom 1960 14 2 750 1 529 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Syrakusa - Catania - Messina - Reggio Calabria - Neapel - Rom (Italien)
Tokyo 1964 51 20 065 870 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Istanbul (Turkiet) - Beirut (Libanon) - Teheran (Iran) - Lahore (Pakistan) - New Delhi (Indien) - Rangoon (Burma) - Bangkok (Thailand) - Kuala Lumpur (Malaysia) - Manila (Filippinerna) - Hongkong (Hongkong) - Taipei (Folkrepubliken Kina) - Okinawa - Tokyo (Japan, fyra olika vägar)
Mexico City 1968 51 13 620 2 778 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Genua (Italien) (med båt) Barcelona - Madrid - Sevilla - Palos (med båt) Las Palmas (Spanien) - San Salvador, Bahamas (Bahamas) - Veracruz - Mexico City (Mexico)
München 1972 30 5 532 6 000 Grekland Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Istanbul (Turkiet) - Varna (Bulgarien) - Bukarest - Timișoara (Rumänien) - Belgrad (Jugoslavien) - Budapest (Ungern) - Wien - Linz - Salzburg - Innsbruck (Österrike) - Garmisch-Partenkirchen - München (Västtyskland)
Montréal 1976 5 775 1 214 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (satellitöverföring av elektronisk puls) Ottawa - Montréal (Kanada)
Moskva 1980 31 4 915 5 000 Grekland Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Sofia (Bulgarien) - Bukarest (Rumänien) - Kishinev - Kiev - Tula - Moskva (SSSR)
Los Angeles 1984 83 15 000 3 636 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) New YorkBostonPhiladelphiaWashingtonDetroitChicagoIndianapolisAtlantaSt. LouisDallasDenverSalt Lake CitySeattleSan FranciscoLos Angeles (USA)
Seoul 1988 26 15 250 1 467 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Jeju - Pusan - Seoul (Sydkorea)
Barcelona 1992 51 6 307 10 448 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Empuries - Bilbao - La Coruña - Madrid - Sevilla - Las Palmas - Málaga - Valencia - Palma de MallorcaBarcelona (Spanien)
Atlanta 1996 112 29 016 13 267 Grekland vOlympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Los AngelesLas VegasSan FranciscoSeattleSalt Lake CityDenverDallasSt. LouisMinneapolisChicagoDetroit - BostonNew YorkPhiladelphiaWashingtonMiamiAtlanta (USA) Muhammad Ali
Sydney 2000 127 27 000 13 300 Grekland Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Guam - Palau - Mikronesiens federerade stater - Nauru - Salomonöarna -Papua Nya Guinea - Vanuatu - Samoa - American Samoa - Cooköarna - Tonga - Fiji - Christchurch - Wellington - Auckland (Nya Zeeland) - Uluru - Brisbane - Darwin - Perth - Adelaide - Melbourne - Canberra - Sydney (Australien) Cathy Freeman
Aten 2004 142 86 000 3 600 Grekland Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Sydney - Melbourne (Australien) - Tokyo (Japan) - Seoul (Sydkorea) - Beijing (Folkrepubliken Kina) - Delhi (Indien) - Kairo (Egypten) - Kapstaden (Sydafrika) - Rio de Janeiro (Brasilien) - Mexico City (Mexico) - Los Angeles - St. Louis - Atlanta - New York (USA) - Montreal (Kanada) - Antwerpen - Bryssel (Belgien) - Amsterdam (Nederländerna) - Lausanne - Genève (Schweiz) - Paris (Frankrike) - London (Storbritannien) - Madrid - Barcelona (Spanien) - Rom (Italien) - München - Berlin (Tyskland) - Stockholm (Sverige) - Helsingfors (Finland) - Moskva (Ryssland) - Kiev (Ukraina) - Istanbul (Turkiet) - Sofia (Bulgarien) - Nicosia (Cypern) - Iraklion - Thessaloniki - Patras - Aten (Grekland) Nikolaos Kaklamanakis
Beijing 2008 130 137 000 Grekland Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Beijing (Folkrepubliken Kina) - Almaty (Kazakhstan) – Istanbul (Turkiet) – St. Petersburg (Ryssland) – London (Storbritannien) – Paris (Frankrike) (släckt fem gånger,[5] Sista biten avbruten) – San Francisco (USA) – Buenos Aires (Argentina) – Dar es-Salaam (Tanzania) – Muskat (Oman) – Islamabad (Pakistan) – Bombay (Indien) – Bangkok (Thailand) – Kuala Lumpur (Malaysia) – Jakarta (Indonesia) – Canberra (Australien) – Nagano (Japan) – Seoul (Sydkorea) – Pyongyang (Nordkorea) – Ho Chi Minh City (Vietnam) – Taipei (Taiwan) (Taiwan har motsatt sig att facklan förs in) - HongkongMacauSanya - Wuzhishan - Wanning - Haikou - Guangzhou - Shenzhen - Huizhou - Shantou - Fuzhou - Quanzhou - Xiamen - Longyan - Ruijin - Jinggangshan - Nanchang - Wenzhou - Ningbo - Hangzhou - Shaoxing - Jiaxing - Shanghai - Suzhou - Nantong - Taizhou - Yangzhou - Nanjing - Hefei - Huainan - Wuhu - Jixi - Huangshan - Wuhan - Yichang - Jingzhou - Yueyang - Changsha - Shaoshan - Guilin - Nanning - Baise - Kunming - Lijiang - Shangri-La - Guiyang - Kaili - Zunyi - Chongqing - Guang'an - Mianyang - Guanghan - Leshan - Zigong - Yibin - Chengdu - Shannan - Lhasa - Golmud - Qinghaisjön - Xining - Ürümqi - Kashi - Shihezi - Changji - Dunhuang - Jiayuguan - Jiuquan - Tianshui - Lanzhou - Zhongwei - Wuzhong - Yinchuan - Yan'an - Yangling - Xianyang - Xi'an - Yuncheng - Pingyao - Taiyuan - Datong - Hohhot - Ordos - Baotou - Chifeng - Qiqihar - Daqing - Harbin - Songyuan - Changchun - Jilin - Yanji - Shenyang - Benxi - Liaoyang - Anshan - Dalian - Yantai - Weihai - Qingdao - Rizhao - Linyi - Qufu - Tai'an - Jinan - Shangqiu - Kaifeng - Zhengzhou - Luoyang - Anyang - Shijiazhuang - Qinhuangdao - TangshanTianjinBeijing (Folkrepubliken Kina) Li Ning
London 2012 70 12 000 8 000 Grekland OlympiaStorbritannien Land's End • /76 brittiska orter/ • Londons Olympiastadion (sju unga idrottare)
Rio de Janeiro 2016 107 20 000 12 000 Grekland Olympia • /10 grekiska orter/ • Schweiz LausanneGenèveBrasilien Brasilia • /338 brasilianska orter/ • Maracanã (Rio de Janeiro) Vanderlei de Lima
Rio de Janeiro 2016 xxx xxx xxx xxx xxx

Vinter-OS[redigera | redigera wikitext]

OS-ort Dagar Total längd (i kilometer) Totalt antal fackelbärare Rutt Noter
Oslo 1952 2 225 94 MorgedalOslo (Norge)
Cortina d'Ampezzo 1956 5 Rom (med flygplan) VenedigCortina d'Ampezzo (Italien)
Squaw Valley 1960 19 960 700 MorgedalOslo (Norge) (med flygplan) Los AngelesFresnoSquaw Valley (USA)
Innsbruck 1964 8 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) WienInnsbruck (Österrike)
Grenoble 1968 50 7 222 5 000 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) ParisStrasbourgLyonBordeauxToulouseMarseilleNiceChamonixGrenoble (Frankrike)
Sapporo 1972 38 18 741 16 300 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Okinawa (med flygplan) TokyoSapporo (Japan)
Innsbruck 1976 6 1 618 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Wien (route nr. 1) LinzSalzburgInnsbruck (route nr. 2) GrazKlagenfurtInnsbruck (Österrike)
Lake Placid 1980 15 12 824 52 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Shannon (Republiken Irland) Langley Air Force Base, HamptonWashingtonBaltimorePhiladelphiaNew YorkAlbanyLake Placid (USA)
Sarajevo 1984 11 5 289 1 600 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Dubrovnik (route nr. 1) SplitLjubljanaZagreb - Sarajevo (route nr. 2) SkopjeNovi SadBelgradSarajevo (Jugoslavien)
Calgary 1988 95 18 000 6 250 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) St. John’s, NewfoundlandQuebecMontrealOttawaTorontoWinnipegInuvikVancouverEdmontonCalgary (Kanada)
Albertville 1992 58 5 500 5 500 Grekland OlympiaAten (Grekland) (on Concorde) ParisNantesLe HavreLilleStrasbourgLimogesBordeauxToulouseAjaccioNiceMarseilleLyonGrenobleAlbertville (Frankrike)
Lillehammer 1994 82 12 000 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) MorgedalBergenTrondheimTromsøSvalbardOslo - Lillehammer (Norge)
Nagano 1998 51 3 486 6 901 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) Tokyo (route nr. 1) HokkaidōChibaTokyoNagano (route nr. 2) OkinawaHiroshimaKyotoNagano (route nr. 3) KagoshimaOsakaShizuokaNagano (Japan)
Salt Lake City 2002 85 21 275 12 012 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) AtlantaMiamiHoustonDallas - MemphisPittsburgh - Cumberland, MarylandWashingtonBaltimorePhiladelphiaNew YorkBostonLake PlacidClevelandChicagoDetroitIndianapolisLexington - St. LouisLos AngelesSan FranciscoSquaw ValleySeattleJuneauDenverSalt Lake City (USA)
Turin 2006 75 11 300 10 000 Grekland OlympiaAten (Grekland) (med flygplan) RomFlorensGenuaCagliariPalermoNeapelBariAncona (Italien) – San Marino (San Marino) – BolognaVenedigTrieste (Italien) Ljubljana (Slovenien) Klagenfurt (Österrike) TrentoCortina d'AmpezzoMilano (Italien) Lugano (Schweiz) Bardonecchia (Italien) GrenobleAlbertville (Frankrike) Turin (Italien)
Vancouver 2010 76 45 000[6] 12 000 Grekland OlympiaKanada Victoria • /106 kanadensiska orter/ • BC Place (Vancouver) Wayne Gretzky (m.fl.)
Sotji 2014 123 65 000 15 000 Grekland Olympia • /34 grekiska orter/ • Ryssland Moskva • /2 900 ryska orter/ • Sotji
Pyeongchang 2018 xxxx xxx xxx xxx

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bild 7/4 2008 [död länk]
  2. ^ ”Nazisterna uppfann fackelstafetten – Tredje gången Goebbels fackla släcks”. Sveriges Television. 8 april 2008. http://www.svt.se/nyheter/nazisterna-uppfann-fackelstafetten-tredje-gangen-goebbels-fackla-slacks. 
  3. ^ ”OS-facklan släckt i Paris”. Sveriges Television. 7 april 2008. http://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/os-facklan-slackt-i-paris?gmenu=open&regionalmeny=1. 
  4. ^ Olympic Torch Relay - History, Highlights & Torch Bearers” (på engelska). International Olympic Committee. 24 april 2017. https://www.olympic.org/helsinki-1952-torch-relay. Läst 27 december 2017. 
  5. ^ ”Paris protests force cancellation of torch relay”. NBC Sports. 8 april 2008. Arkiverad från originalet den 8 april 2008. https://web.archive.org/web/20080408165403/http://nbcsports.msnbc.com/id/23978408. 
  6. ^ CBC News (21 februari 2008). ”2010 Olympic torch relay's 45,000-km route revealed” (på engelska). cbc.ca. http://www.cbc.ca/news/canada/british-columbia/2010-olympic-torch-relay-s-45-000-km-route-revealed-1.741604. Läst 29 december 2017.