Tonga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 21°S 175°V / 21°S 175°V / -21; -175

För ett släkte av insekter, se Tonga (djur).
Pule'anga Fakatu'i'o Tonga
Kingdom of Tonga
Flagga Statsvapen
ValspråkKo e Otua mo Tonga ko hoku tofi'a
(Gud och Tonga är mitt arv)
Nationalsång: Ko e fasi ʻo e tuʻi ʻo e ʻOtu Tonga
Huvudstad
(och största stad)
Nuku'alofa
Officiella språk engelska, tonganska
Statsskick konstitutionell monarki
 -  Kung ʻAhoʻeitu ʻUnuakiʻotonga Tukuʻaho Tupou VI
 -  Premiärminister Sialeʻataongo Tuʻivakanō
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 4 juni 1970 
Area
 -  Totalt 748 km2 (171:a)
 -  Vatten (%) 4%
Befolkning
 -   års uppskattning 101 991[1] (179:e)
 -  Befolkningstäthet 156,6/km2 (48:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $163 milj (179:e)
 -  Per capita 2 200 
Valuta pa'anga (TOP)
Tidszon UTC+13
Nationalitetsmärke TO
Landskod TO
Landsnummer 676

Tonga, formellt Konungariket Tonga, (tonganska: Puleʻanga Fakatuʻi ʻo Tonga), är en självständig stat och arkipelag belägen i södra Stilla havet och som består av 176 utspridda öar på ett över 700 000 km² stort område. 52 av öarna är bebodda.[2] Konungariket sträcker sig över ett avstånd på cirka 800 km i nord-sydlig linje och ligger på ungefär en tredjedel av avståndet från Nya Zeeland till Hawaii. Tonga blev också känt som "Friendly Islands" på grund av det vänliga mottagande James Cook fick vid sitt första besök där 1773.

Tonga är den enda önationen i regionen som undgått formell kolonisation.[3] Under 2010 tog Tonga ett avgörande steg mot att bli en fullt fungerande konstitutionell monarki efter lagstiftningsreformer banade väg för det första representativa valet som resulterade i valet av Noble Sialeʻataongo Tuʻivakanō som sin första demokratiskt valda premiärminister.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tongaöarna har bebotts av polynesier sedan Lapitakulturen på 2000-talet f.Kr. Runt 950 e.Kr. grundades början till det tonganska imperiet'Aho'eitu tillträdde som den förste Tu'i Tonga ("härskare över Tonga"). Imperiet hade sin bas på Tongatapu och senare utsåg man i Mu'a till huvudstad. Imperiet utvidgades under 1200-talet. Under 1500-talet utbröt en rad inbördeskrig och under 1700-talet drabbades imperiet av ytterligare interna strider.

Under denna tid kom även de första européerna till Tonga. Den 28 april 1616 upptäckte de nederländska upptäcktsresandena Willem Corneliszoon Schouten och Jacob Le Maire Niuasöarna och nederländaren Abel Tasman upptäckte den 21 januari 1643 Tongatapuön och Ha'apaiöarna. Britten James Cook återupptäckte öarna den 2 oktober 1773 och namngav dem då Vänskapsöarna. Den 5 maj 1781 upptäckte så spanjoren Francisco Antonio Maurelle slutligen även Vava'uöarna.[4] Missionärer fick befolkningen att till stor del bli kristna.

1845 bildades en polynesisk monarki som fick namnet Vänskapsöarna under George Tupou I som då tog titeln Tu'i Kanokupolu. Den 9 december 1865]avled den siste Tu'i Tonga och den 4 november 1875 grundades det nya kungariket Tonga under George Tupou I, vars ättlingar är Tongas monarker än idag. År 1886 deklarerades Tonga vara neutralt territorium under stormakternas expansion i området, men genom Berlinfördraget 1899 gavs Tonga status som brittiskt protektorat, dock utan att bli en koloni. Den 19 maj 1900 blev Tonga formellt ett protektorat och del av Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.

År 1952 lämnade Tonga protektoratet och blev den 5 juni 1970 åter en självständig monarki och därmed den enda monarkin i Stilla havet. Samma år anslöt sig landet till det brittiska Commonwealth of Nations (Samväldet). År 1972 deklarerade Tonga att det territorium som den nyligen utropade Republiken Minerva gjorde anspråk på tillhörde Tonga och Minerva blev aldrig erkänt som självständig stat. Tonga blev 1999 medlem av Förenta nationerna. Den 10 september 2006 dog kung Taufa'ahau Tupou IV på Mercy Hospital i Auckland och hans son övertog tronen som George Tupou V. Den 16 november utbröt upplopp i huvudstaden Nuku'alofa. Den 29 juli 2008 avskaffade kung George Tupou V den absoluta monarkin och lämnade ifrån sig merparten av sina befogenheter till premiärministern.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Tonga.

Tonga ligger söder om ekvatorn vid datumgränsen och cirka 650 kilometer öster om Fiji och cirka 500 km väster om Niue. Huvudöns geografiska koordinater är 21°10′02″S 175°11′47″V / 21.16722°S 175.19639°V / -21.16722; -175.19639 Tonga har en sammanlagd areal om cirka 748 km² och består av 169 större öar, varav cirka 36 är bebodda, fördelade på 4 ögrupper bestående av två parallella ökedjor:

  • Tongatapu, huvudgruppen, cirka 347 km²
  • Vava'u, norr om huvudön, cirka 121 km² med cirka 60 större öar
  • Ha'apai, norr om huvudön, cirka 118 km² med cirka 40 större öar
  • Niuas, längst i norr, cirka 71 km² med 3 större öar
  • samt Minervareven, längst söderut, cirka 600 km sydväst om Tongatapu.

I östra delen av öriket är terrängen huvudsakligen bestående av låga, bördiga öar med många olika slags stenformationer, som successivt till väster övergår till bergigare terräng av vulkaniskt ursprung. De flesta öarna är av vulkaniskt ursprung medan några är stora korallöar. Den högsta höjden är ett namnlöst berg på ca 1 033 meter över havet och ligger på Kao. Tillsammans bildar ögrupperna en ca 800 kilometer lång linje från nord till syd. De geologiskt aktiva vulkanöarna ligger i en ungefärlig nordsydlig linje i den så kallade Pacifiska eldringen väster om de mer befolkade öarna. En ny ö skapades i Ha'paigruppen under ett vulkanutbrott på 1990-talet. År 2006 drabbades landet även av en jordbävning som mätte 8,0 på Richterskalan där epicentrum låg ungefär 155 km söder om ön Neiafu och nordost om huvudön.

Befolkningen uppgår till cirka 102 000 invånare[5] varav cirka 23 000 bor i huvudstaden Nuku'alofaTongatapu. Landets huvudflygplats Faleolo (Fua'amotu International Airport, flygplatskod "TBU") ligger på Tongatapus sydöstra del och har kapacitet för internationellt flyg.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Tongas skogar med bron Vaipūua.

Tonga har ett subtropiskt klimat, det vill säga varmt och fuktigt men mildras av passadvindarna. Regnperioden varar från oktober till april och då även cykloner är vanliga. Den bästa restiden är mellan maj till oktober.

Bland Tongas miljöproblem finns alltför stor avverkning av skog för att ge plats åt mer odlingsbar mark, att korallreven skadas av korall- och snäcksamlare och att havssköldpaddor jagas i alltför stor omfattning.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tongas distrikt

Tonga är uppdelad i 3 län Tongatapu, Vava'u och Ha'apai. Tongatapudistrikt är uppdelad i 3 divisioner med Eua, Niuas och Tongatapu. Alla län är sedan underdelade i distrikt.

Parlamentet "Fale Alea" har sitt säte i huvudstaden Nuku'alofa på Tongatapu.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Ett tonganskt mynt som föreställer en kvinna som brukar jord.

Tongas valuta heter pa'anga som är uppdelad i 100 seniti. Tonga har en liten, öppen ekonomi med en liten export av jordbruksprodukter, såsom squash, kokosnötter, bananer och vaniljstång. Landet är beroende av import av mat, framför allt från Nya Zeeland. Turismen står för en stor del av landets inkomster, men man är även beroende av ekonomiskt stöd från utlandet. En stor del av invånarna är självförsörjande jordbrukare. Tongas infrastruktur och samhällsservice är ganska väl utvecklade och inga invånare är riktigt fattiga. All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja. Naturtillgångar i landet är främst fisk och bördig jord (ca 24% av landets yta är odlingsbar mark).

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Nästan två tredjedelar av landets 112 422 invånare bor på dess huvudö, Tongatapu, och även om många flyttat till den enda storstaden Nuku'alofa, där europeiska och tonganska levnadssätt blandats, är bylivet och släktskap fortfarande viktigt i landet. Livet på Tonga är kraftigt influerat av polynesiska traditioner och speciellt av den kristna tron, exempelvis är alla kommersiella aktiviteter stängda under hela söndagen, och konstitutionen förklarar att sabbaten för evigt ska hedras. Majoriteten av tonganerna är metodister,[6] med en romersk-katolsk minoritet. Enligt mormonernas egna statistik tillhör 59% (59 490) av befolkningen (102 000) deras kyrka, och landet är därför enligt mormonerna den mormontätaste staten i världen.[7][8][död länk]

Tonganer är etniskt sett polynesier, och de representerar mer än 98% av befolkningen. Resterande är av blandad europeisk etnicitet, och från övriga Stilla havs-länder. Det finns även några hundra kineser i landet.

Utbildning mellan 6 och 14 år är obligatorisk och gratis i statens skolor. Missionsskolor står för omkring 8% av grundutbildningen, och 90% av den högre utbildningen. Statsskolor utgör resterande. Högre utbildning inkluderar lärar- och medicinutbildning, ett litet privat universitet, en företagarskola för kvinnor och ett antal privata jordbrukarskolor. Majoriteten av den högre utbildningen bedrivs dock utomlands.

Tonganska är tillsammans med engelska officiellt språk i landet. Tonganska är ett austronesiskt språk som är nära besläktat med andra polynesiska språk såsom hawaiiska och samoanska.

Befolkningens medelålder var 2002 19,8 år, och medellivslängden var 2003 68,9 år.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Parlamentshuset i Nuku'alofa.

Tonga är en konstitutionell monarki. Att respektera monarken ingår i den tonganska kulturen, och det är emot den och landets etikett att kritisera kungahuset.[källa behövs] Det finns en demokratiseringsrörelse i landet, som fokuserar på reformer och för att vanligt folk ska bli bättre representerade i parlamentet. Att störta monarken ingår dock inte i rörelsens mål, då monarkin är djupt rotad hos befolkningen. Speciellt den tidigare kungen var oerhört populär hos befolkningen.Fram till nyligen uppmärksammades Tongas statsskick knappt av omvärlden, men numera har både Nya Zeeland och Australien yttrat oro om vissa av Tongas regerings ageranden.

Tongas utbildningssystem är gratis och obligatoriskt för alla barn upp till 14 års ålder, efter denna ålder tas lägre avgifter för vidare utbildning. Tonga har en läs- och skrivkunnighet på 98%. Sjukvård är även den gratis, och marken på Tonga är skyddad av konstitutionen och får därför inte säljas till utlänningar (även om den får hyras ut).

Monarker i modern tid[redigera | redigera wikitext]

George Tupou I
  1. Kung George Tupou I (1875-1893)
  2. Kung George Tupou II (1893-1918)
  3. Drottning Salote Tupou III (1918-1965)
  4. Kung Taufa'ahau Tupou IV (1965-2006)
  5. Kung George Tupou V (2006-2012)
  6. Kung Tupou VI (2012-)

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Tonganer som dansar

Tongaöarna har varit befolkade i omkring 3000 år, och invånarnas kultur har säkerligen förändrats rejält under denna långa tidsperiod. Innan européerna anlände under sent 1500- och tidigt 1600-tal var tonganerna i nära kontakt med sina närmsta grannar, Fiji och Samoa. Under 1800-talet, då västerländska handelsmän och missionärer började anlända, förändrades Tongas kultur dramatiskt. Vissa gamla vanor och övertygelser förkastades och andra togs i bruk. Vissa anpassningar som gjordes under denna tid ifrågasätts idag, då den västerländska civilisationen utvecklats.

Dagens tonganer har ofta starka band med andra länder, och många tonganer har emigrerat till Australien, Nya Zeeland och USA för att söka arbete och en högre levnadsstandard. Det finns en stor andel tonganer i de amerikanska städerna San Mateo, East Palo Alto, Oakland, Los Angeles, Salt Lake City, Honolulu och Euless. Stora mängder tonganer finns även i Auckland på Nya Zeeland och Sydney i Australien. Den tonganska diasporan har nära band med släktingar på Tonga, och en relativt stor del av Tongas inkomster kommer från pengaöverföringar från tonganer som är bosatta utomlands till ofta äldre släktingar som valt att stanna på Tonga.

Kulturellt medvetna tonganer har lärt sig att snabbt växla mellan den tonganska kulturen, som kallas "anga fakatonga", och "anga fakapãlangi", den västerländska kulturen.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Rugby är Tongas nationalsport och landslaget har spelat relativt bra internationellt. Tonga har varit med i fyra världsmästerskap sedan 1987, och det som hittills slutat bäst är 2007 års mästerskap, där Tonga vann sina två första matcher, men sedan slogs ut efter två förluster, bland annat mot den blivande mästaren Sydafrika, som de var nära att slå.

Boxaren Paea Wolfgram vann en silvermedalj i supertungviktdivisionen vid Olympiska sommarspelen 1996 i Atlanta. Han är den första och hittills (2011) enda stillahavsidrottare att vinna medalj i OS.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Key facts about Kingdom of Tonga”. Tongas regering. https://www.pmo.gov.to/key-facts-about-kingdom-of-tonga.html. Läst 2010-11-25.  - folkmängd enligt folkräkning från 2006
  2. ^ ”Official Tongan Government Tourism Website” (på engelska). Tongaholiday.com. http://www.tongaholiday.com. Läst 10 oktober 2011. 
  3. ^ ”Tonga country profile” (på engelska). BBC News. 21 maj 2011. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/country_profiles/1300742.stm. Läst 10 oktober 2011. 
  4. ^ http://www.worldstatesmen.org/Tonga.html
  5. ^ http://www.geohive.com/cntry/tonga.aspx 1
  6. ^ Ernst, Manfred. Winds of Change. Suva: PCC, 1994, p. 146
  7. ^ O'Hehir, Andrew. "The Mormons are coming." Salon, Sept. 20, 2007
  8. ^ Cumorah Project International LDS Database

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Cheers, Gordon, red (2003). ”Fakta om Tonga - Oceanien”. Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder. Tyskland: Könemann. sid. 114. ISBN 3-89731-917-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]