Slutet gott, allting gott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Titelsidan av det första trycket 1623.

Slutet gott, allting gott (engelsk originaltitel: All's Well That Ends Well) är en teaterpjäs av William Shakespeare. Den anses skriven mellan 1604 och 1605,[1] och publicerades första gången i First Folio 1623.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Helena är föräldralös dotter till en läkare. Hon är fosterbarn hos grevinnan av Rousillon. Hon blir förälskad i grevinnans son, greve Bertram, som inte alls är intresserad av Helena som han tycker är av alltför låg börd. Hans mål är istället att få gå i tjänst hos kungen. Helena söker upp kungen och säger att hon efter sin far har ett bot mot hans dödliga sjukdom. Om det lyckas vill hon som belöning kunna välja vilken brudgum hon vill bland männen i kungens tjänst. Kuren är framgångsrik och Helena väljer Bertram till sin gemål. Bertram vidhåller att hennes rang är för låg och han är fortfarande ovillig att gifta sig med henne.

För att komma undan giftermålet beger sig Bertram ut i krig i Toscana. Som följeslagare har han den både fege och skrytsamma skojaren Parolle. Denne ingriper inte i huvudintrigen, men anses ändå vara styckets mest tacksamma roll. Bertram skriver till Helena att han blir hennes make om hon lyckas få hans ring på sitt finger och föda honom ett barn. Helena följer efter Bertram till Florens. Där försöker Bertram förföra den unga Diana. Helena smider en plan med Dianas mor: att Diana skall sätta Helenas ring på Bertrams finger. Diana skall uppmana Bertram att möta henne i hennes sovrum där den förklädda Helena istället väntar. Diana skall även locka Bertram att ge henne sin ring. Allt detta lyckas. När Bertram får bud om att Helena dött i ett kloster vågar han återvända till Frankrike. I Rousillon möter han Helena tillsammans med kungen och hans mor och allt avslöjas. Bertram har inget annat val än att kapitulera, emedan Helena har hans ring på sitt finger. Han lovar att älska henne. Kungen håller en epilog där han meddelar att om slutet är gott så är allting gott.

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Slutet gott, allting gott tillhör Shakespeares minst spelade pjäser. 1953 spelades en framgångsrik version på Old Vic i London. 1959 satte John Houseman upp en texttrogen version på American Shakespeare Theatre i Stratford, Connecticut. 1981 regisserade Trevor Nunn upp pjäsen med Royal Shakespeare Company i Stratford-upon-Avon med Peggy Ashcroft som grevinnan. 1993 regisserades pjäsen av Peter Hall. 2004 spelades grevinnan av Judi Dench.

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

1854 spelade den privata Mindre Teatern i Stockholm Slutet gott, allting gott med titeln Konungens läkare under ledning av Edvard Stjernström.

Uppsättningar i Sverige sedan år 1900[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Slutet gott, allting gott har filmats förhållandevis många gånger.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Snyder, Susan (1993). ”Introduction” (på engelska). Oxford, England: Oxford University Press. Sid. 20–24. ISBN 978-0-19-283604-5 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, All's Well That Ends Well, 21 juni 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]