Harriet Tubman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harriet Tubman
Harriet Tubman 1880.
Född Araminta Harriet Ross[1]
Mars 1822[2]
Dorchester County, Maryland, USA
Död 10 mars 1913
Auburn, New York, USA
Nationalitet USA Amerikanska
Andra namn Black Moses, Moses of her People
Yrke/uppdrag Piga
Skogshuggare
Tvätterska
Kokerska
Känd för Afro-amerikansk frihetskämpe

Harriet Tubman, ursprungligen Araminta Harriet Ross, känd som Black Moses eller Moses of her People, född omkring 1822[2] i Dorchester County i Maryland, död 10 mars 1913 i Auburn, New York, var en afro-amerikansk frihetskämpe och slaverimotståndare.[3] Hon hade rymt från tillvaron som slav där hon arbetade som piga, skogshuggare, tvätterska och kokerska. Hon var aktiv abolitionist och insamlade information, organiserade flykter, ledde räder, var sjuksköterska, höll tal och samlade in pengar, allt för kampen mot slaveriet och rasismen. 2016 bestämdes att Tubman ska bli den första svarta kvinnan på en amerikansk dollarsedel. Tubman ska ersätta Andrew Jackson på 20-dollarsedlarna som introduceras 2020, när USA firar 100-årsjubileum med kvinnlig rösträtt.[3]

Ungdomsåren[redigera | redigera wikitext]

Harriet Tubman föddes in i slaveri i Maryland. Det finns inte några bevarade dokument från hennes födelse, men det anses vanligen att hon föddes runt 1820. Tubman har själv hävdat att hon föddes 1825. Hennes föräldrar var förslavade afrikaner: Benjamin Ross och Harriet Greene. Hon föddes under namnet Araminta Ross[3], men ändrade senare till sin mors namn.

När hon var sex år gammal så flyttades hon för att arbeta för en annan ägare. Runt 1844 gifte hon sig med den frie mannen John Tubman.

Hon genomlevde många svåra år av omänsklig behandling från sina olika ägare. Bland annat kastade en förman en tung vikt som träffade henne i huvudet och ledde till att hon under resten av sitt liv drabbades av epileptiska attacker. Hon sägs ofta ha vandrat omkring i sitt hus om natten högljutt klagande.

Flykt och abolistionistisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Tubman, längst till vänster, och en grupp befriade slavar. Ca 1885.

När Tubman fick höra att slavarna på plantagen skulle säljas tog hon sin frihet i sina egna händer och flydde norrut. Hon lämnade sin man som inte ville följa med henne. På vägen fick hon hjälp av kväkare som var medlemmar av den abolitionistiska rörelse som upprätthöll den hemliga flyktrutten (Underground Railroad).

Tubman gjorde många resor söderöver för att hjälpa andra förslavade afrikaner att fly, och de kom att kalla henne för Moses. Under resorna hjälpte hon personligen runt 300 människor att fly undan slaveriet utan att själv bli tillfångatagen eller som hon själv sa förlora någon passagerare. Detta trots att en belöning på sammanlagt så mycket som $40 000 utlysts för hennes tillfångatagande, den högsta belöning som utlystes för någon "konduktör". Under det amerikanska inbördeskriget arbetade hon, förutom som kokerska och sjuksköterska, också som spion för nordstaterna, återigen utan att någonsin tas till fånga. Under inbördeskriget hjälpte hon hundratals människor som var fast i slaveri att fly till nordstaterna.

Under det amerikanska inbördeskriget, 1863, ledde Tubman en räd mot Combahee River Ferry i Colleton County, South Carolina och befriade hundratals slavar. Detta var den första militära operation i USA som planerades och genomfördes av en kvinna. Tubman hade i förklädnad besökt plantagerna i förväg och givit slavarna där instruktioner att vara redo att springa till floden, där nordstatskepp skulle vänta på dem. Under räden förekom skottväxling mellan nordstats- och sydstatstrupper, och båda sidor drabbades av förluster.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Harriet Tubman Biography – Civil Rights Activist (c. 1820–1913)” (på engelska). biography.com. http://www.biography.com/people/harriet-tubman-9511430. Läst 25 april 2016. 
  2. ^ [a b] Kate Clifford Larson (2004) (på engelska). Bound For the Promised Land: Harriet Tubman, Portrait of an American Hero. Ballantine Books, New York. ISBN 0-345-45627-0 
  3. ^ [a b c] ”Harriet Tubman”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/harriet-tubman. Läst 24 april 2016.