Harriet Tubman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harriet Tubman
Harriet Tubman 1880.
Född Araminta Harriet Ross[1]
Mars 1822[2]
Dorchester County, Maryland, USA
Död 10 mars 1913
Auburn, New York, USA
Nationalitet USA Amerikanska
Andra namn Black Moses, Moses of her People
Yrke/uppdrag Piga
Skogshuggare
Tvätterska
Kokerska
Spion
Känd för Afro-amerikansk frihetskämpe

Harriet Tubman, ursprungligen Araminta Harriet Ross, känd som Black Moses eller Moses of her People, född omkring 1822[2] i Dorchester County i Maryland, död 10 mars 1913 i Auburn, New York, var en afro-amerikansk frihetskämpe och slaverimotståndare.[3] 1849 rymde hon från sina slavägare i Maryland[4], där hon arbetat som piga, skogshuggare, tvätterska och kokerska. Hon var aktiv abolitionist och insamlade information, organiserade flykter, ledde räder, var sjuksköterska, höll tal och samlade in pengar, allt för kampen mot slaveriet och rasismen.

2016 bestämdes att Tubman ska bli den första svarta kvinnan på en amerikansk dollarsedel. Tubman ska ersätta Andrew Jackson på 20-dollarsedlarna som introduceras 2020, när USA firar 100-årsjubileum med kvinnlig rösträtt.[5]

Ungdomsåren[redigera | redigera wikitext]

Harriet Tubman föddes in i slaveri i Maryland. Det finns inte några bevarade dokument från hennes födelse, men det anses vanligen att hon föddes runt 1820. Tubman har själv hävdat att hon föddes 1825. Hennes föräldrar var förslavade afrikaner: Benjamin Ross och Harriet Greene.

Tubman genomlevde många svåra år av omänsklig behandling under sin tid som slav. När hon var sex år gammal hyrdes hon ut för att arbeta för en annan ägare. Där piskades hon, vilket hon bar ärr från under hela sitt liv. När hon fortfarande var mycket ung slog en förman henne i huvudet med en tung vikt, vilket ledde till att hon under resten av sitt liv drabbades av epileptiska attacker.[6] Hon sägs ofta ha vandrat omkring i sitt hus om natten högljutt klagande.

Tubman föddes under namnet Araminta Ross[3], men ändrade senare till sin mors förnamn i samband med att hon ca 1844 gifte sig med den frie mannen John Tubman.Vid den här tiden levde ungefär hälften av den svarta befolkningen i östra Maryland som fria människor, och giftermål mellan fria och slavar var vanligt. Inte mycket är känt om giftermålet mellan Harriet och John Tubman. Men om de hade några barn så hade dessa fötts som slavar.[1]

Flykt och abolistionistisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Tubman, längst till vänster, och en grupp befriade slavar. Ca 1885.

När Tubman fick höra att slavarna på plantagen skulle säljas tog hon sin frihet i sina egna händer och flydde norrut. Hon lämnade sin man som inte ville följa med henne. På vägen fick hon hjälp av kväkare som var medlemmar av den abolitionistiska rörelse som upprätthöll den hemliga flyktrutten (Underground Railroad).

Tubman gjorde många resor söderöver för att hjälpa andra förslavade afrikaner att fly, och de kom att kalla henne för Moses. Detaljerna kring Tubmans arbete är omtvistade. Under resorna sägs Tubman personligen ha hjälpt runt 300 människor att fly undan slaveriet utan att själv bli tillfångatagen eller som hon själv sa förlora någon passagerare. Detta trots att en belöning på sammanlagt $40 000 utlysts för hennes tillfångatagande, den högsta belöning som utlystes för någon "konduktör".

Historikern Kate Clifford Larson - som forskar på Harriet Tubman - hävdar dock att att belöningen är en myt, och att Tubman räddade ca 70 slavar, och instruerade 70 till hur de kunde fly.[7][8]

Under det amerikanska inbördeskriget (som pågick 1861-1865) arbetade Tubman, förutom som kokerska och sjuksköterska, också som spion för nordstaterna, återigen utan att någonsin tas till fånga. Under inbördeskriget hjälpte hon hundratals människor som var fast i slaveri att fly till nordstaterna.

1863 ledde Tubman en räd mot Combahee River Ferry i Colleton County, South Carolina och befriade hundratals slavar. Detta var den första militära operation i USA som planerades och genomfördes av en kvinna.[9] Tubman hade i förklädnad besökt plantagerna i förväg och givit slavarna där instruktioner att vara redo att springa till floden, där nordstatskepp skulle vänta på dem. Under räden förekom skottväxling mellan nordstats- och sydstatstrupper, och båda sidor drabbades av förluster.

Efter kriget[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget flyttade Tubman till Auburn, New York, där hon tog hand om sina åldrande föräldrar. Som svart kvinna fick hon ingen pension för sitt arbete under kriget, och av det hon hade gav hon mycket till välgörenhet. Hon finansierade sitt arbete bland annat genom att ge ut en självbiografi, men levde ofta i fattigdom. Den 18 mars 1869 gifte hon sig med den 22 år yngre Nelson Davis. De var gifta i 20 år, fram till Davis död, och 1874 adopterade de en dotter vid namn Gertie.[1]

Hon var aktiv suffragettrörelsen och talade för kvinnors rösträtt i Boston, New York och Washington, D.C.

När Tubman blev gammal lades hon in på ett hem för äldre afroamerikaner som hon själv hjälpt till att etablera. Efter sin död 1913, blev hon en symbol för amerikansk mod och frihet.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Harriet Tubman Biography – Civil Rights Activist (c. 1820–1913)” (på engelska). biography.com. http://www.biography.com/people/harriet-tubman-9511430. Läst 25 april 2016. 
  2. ^ [a b] Kate Clifford Larson (2004) (på engelska). Bound For the Promised Land: Harriet Tubman, Portrait of an American Hero. Ballantine Books, New York. ISBN 0-345-45627-0 
  3. ^ [a b] ”Harriet Tubman”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/harriet-tubman. Läst 24 april 2016. 
  4. ^ ”Harriet Tubman - Black History”. HISTORY.com. http://www.history.com/topics/black-history/harriet-tubman. Läst 7 januari 2017. 
  5. ^ Ossi Carp (21 april 2016). ”Harriet Tubman första svarta kvinnan på dollarsedel” (på sv-se). DN.SE. http://www.dn.se/ekonomi/harriet-tubman-forsta-svarta-kvinnan-pa-dollarsedel/. Läst 7 januari 2017. 
  6. ^ ”Early Life  : Harriet Tubman”. www.harriet-tubman.org. http://www.harriet-tubman.org/early-life/. Läst 7 januari 2017. 
  7. ^ ”Harriet Tubman Myths and Facts”. harriettubmanbiography.com. http://www.harriettubmanbiography.com/harriet-tubman-myths-and-facts.html. Läst 7 januari 2017. 
  8. ^ Lartey, Jamiles (24 april 2016). ”Harriet Tubman: the woman, the myth, the legend muddied by $20 bill plaudits” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2016/apr/24/harriet-tubman-20-bill-myths-freed-slaves-quotes. Läst 7 januari 2017. 
  9. ^ ”Historiebloggen - Harriet Tubman”. SvD.se. http://blog.svd.se/historia/2013/05/11/harriet-tubman/. Läst 7 januari 2017.