Islam i Sverige

Stockholms moské.

Islam är Sveriges och världens näst största religion efter kristendomen. Den första muslimska församlingen i Stockholm bildades av invandrare från Finland på 1940-talet och cirka 3500 personer uppskattas ha lämnat svenska kyrkan för islam sedan 1960-talet. En tredjedel av den halv miljon människor som kommit från länder och miljöer med stora muslimska inslag beräknas som i någon mån utövande muslimer.

I Sverige finns sex islamiska riksorganisationer som mottar stöd ifrån Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST): Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS), Sveriges muslimska förbund (SMF), Islamiska kulturcenterunionen i Sverige (IKUS), Svenska islamiska församlingarna (SIF), Islamiska shiasamfunden i Sverige (ISS) och Bosniakiska islamiska samfundet (BIS). 2010 beräknades de organisera 110 000 medlemmar.

Historia

En tidig svensk muslim var målaren Ivan Aguéli (1869-1917). Han levde periodvis i Egypten mellan 1892 och 1916, och konverterade år 1898 till islam. Han studerade vid Al-Azharuniversitetet, och blev 1902 även medlem i sufiorden Shadhiliyya.

År 1917 utkom Uppsalaprofessorn Karl Vilhelm Zetterstéens svenska översättning av Koranen, som blev den ledande Korantexten i Sverige fram till slutet av seklet.

Sveriges första muslimska kulturförening, "Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur", grundades i Stockholm år 1949 av Ali Zakerov (1911–1975) från Estland, Osman Soukkan (1903-1975) och Akif Arhan från Turkiet samt Ebrahim Umerkajeff (1877-1954) från Ryssland. Föreningen kom senare att byta namn till Islam Församlingen i Sverige, och gjorde då islam till den första icke-kristna religion som etablerats i Sverige sedan man tillåtit judiska församlingar. På 1950-talet köptes de första begravningsplatserna för muslimer vid Skogskyrkogården söder om Stockholm. Riksorganisationen Förenade Islamiska Föreningar i Sverige bildades 1973 och blev statsbidragsberättigad 1975. Den första moskén byggdes 1976 i Göteborg, och följdes av Malmö moské 1983.

En grupp shiamuslimer med indiskt ursprung som kom till Sverige 1973 som en följd av Idi Amins politik att utvisa alla asiater från Uganda. De indiska shiamuslimerna slog sig ned i Trollhättan i Västsverige, där de 1976 bildade en församling och 1985 uppförde Trollhättans moské.

80-talet och framåt

Fram till 1980-talet var det de etniskt turkiska muslimerna som var flest till antal i Sverige, troligen även fler än samtliga andra muslimska grupper tillsammans. Det vände när irakiska och kurdiska muslimer i relativt stora antal började komma till Sverige i slutet av 1970-talet till följd av såväl Iran–Irak-kriget som Saddam Husseins politik. Under 1980-talet var denna grupp tillsammans med den iranska den störst växande muslimska gruppen i Sverige. Sedan dess har det kommit till Sverige många från bland annat Bosnien-Hercegovina, Etiopien och Iran.

År 1998 utkom en ny svensk översättning av Koranen, under titeln Koranens budskap, genomförd av den från kristendomen konverterade, före detta diplomaten Muhammed Knut Bernström (1919-2009). Denna tolkning särskiljer sig genom att ha erhållit officiellt godkännande från det anrika Al-Azharuniversitetets islamiska institution för forskning, författarskap och översättningar. Bernström har vid sidan av tolkningen den arabiska originalskriften, varje suras förhistoria, samt omfattande kommentarer av Muhammad Asad (1900–1992) och Bernström själv.

I en studie av islamologen Leif Stenberg uppskattades år 2000 de största grupperna invandrade muslimer i Sverige vara från Bosnien (60 000), Iran (65 000), Irak (183 000) och Turkiet (78 000), men dessa siffror torde främst bygga på familjebakgrund snarare än tro. Andra större grupper var enligt samma studie muslimer från Libanon (27 000), Somalia (42000) och Kosovo/Albanien (18 500).

Antalet muslimer i Sverige

Uppsala moské.

Den sista folkräkningen i Sverige där medborgarna ombads uppge religionstillhörighet genomfördes 1930. Då uppgav 15 personer att de var muslimer. Sedan dess har fullständig religionsfrihet införts i och med 1951 års religionsfrihetslag, och samtidigt har det skett invandring från muslimska länder och idag uppskattas islam som Sveriges näst största religion. På grund av årtiondenas invandringen av katoliker och muslimer från andra länder, samt att ingen religionsstatistik förs i Sverige sedan 1930-talet, vet man inte riktigt hur många muslimer som är folkbokförda i Sverige Man uppskattar att ca 160 000 är utövande muslimer i Sverige

Problematiken med att ange antalet muslimer i Sverige är i stort sett densamma som gäller för att uppskatta antalet kristna i landet. Man måste se till aktivitetsgrad och bestämma sig för om man ska räkna aktiva eller passiva trosutövare, och vara medveten om att enstaka individers religiösa aktivitetsnivå kan förändras relativt snabbt medan ett större kollektivs religiösa beteende förändras långsamt och relativt odramatiskt. Normalt räknar man människor som är medlemmar i en församling och dessutom deltar i de religiösa sammankomsterna som aktiva, och detta är också någorlunda mätbart. Passiva kristna och passiva muslimer är människor som faller under luddiga rubriker som t.ex. "har en kristen, alternativt muslimsk världsbild", något som är mycket svårt att mäta statistiskt. Enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) uppskattades antalet muslimer som deltog i moskéverksamhet under 2010 till cirka 110 000, men denna siffra inkluderar inte muslimer som tillhör organisationer/föreningar som inte mottar statsbidrag via SST. Idag finns ca 25 000 religiöst praktiserande.

Religionssociologen Åke Sander uppskattade 40–50 % av alla personer med muslimsk bakgrund som religiösa, medan motsvarande siffra för den andra generationen, det vill säga sverigefödda, var 15 %. Bland personer med rötter i muslimska länder finns ett oöverskådligt antal ex-muslimer, det vill säga personer som har lämnat islam efter att de bosatt sig i Sverige. Många muslimer lämnade sitt land för att de inte var troende och därför blev förföljda. Somliga inom denna grupp har öppet tagit avstånd från islam.

Pew Research Center uppskattade antalet muslimer i Sverige år 2016 till 810 000 (eller 8,1% av befolkningen). För att estimera antalet muslimer i Sverige år 2050 gjordes beräkningar på tre olika scenarior: ingen, mellan eller hög invandring. Enligt deras beräkningar kommer antalet öka till 1 130 000 (eller 11,1% av befolkningen) år 2050 med scenariot "ingen invandring", 2 470 000 (eller 20,5% av befolkningen) med scenariot "mellan", eller 4 450 000 (eller 30,6% av befolkningen) med scenariot "hög invandring".

Olika inriktningar bland muslimer i Sverige

• Något mer än två tredjedelar av muslimerna i Sverige är sunnimuslimer. I en statistiskt representativ studie av muslimska lokalorganisationer uppgav 80 procent att deras organisation var sunnimuslimsk. Bland sunnimuslimerna finns interna variationer, i form av bland annat olika teologiska, rättsliga, geografiska och politiska riktningar.
• Shiamuslimer i olika sekter.
• Ahmadiyyamuslimer.
• Olika sufiordnar.

Därtill finns även internationella politiska, teologiska och ideologiska strömningar som exempelvis Muslimska brödraskapet, turkiska rörelser som Süleymanci och Millî Görüş (egentligen "Millî Görüş", på engelska "National Vision"), samt salafitiska strömningar representerade i Sverige.

Islamiska trossamfund i Sverige

Sammanlagt är uppskattningsvis 115 församlingar anslutna till någon av nedanstående tre rikstäckande organisationer:

• Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS) blev 1973 det första rikstäckande muslimska trossamfundet som skapades i Sverige och de får årligen stöd ifrån Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). FIFS är det trossamfund som Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) församlingar är anslutna till.
• Sveriges muslimska förbund (SMF) är ett svenskt muslimsk trossamfund som 1981 startades efter en delning inom FIFS.
• Islamiska kulturcenterunionen i Sverige (IKUS) grundades 1984 och har också en bakgrund inom FIFS.

Därtill organiserar:

• Svenska islamiska församlingarna (SIF) muslimska församlingar med cirka 23 000 medlemmar. Ordförande för SIF är imamen Abd al Haqq Kielan.

Därutöver finns ytterligare två rikstäckande organisationer:

• Islamiska shiasamfunden i Sverige (ISS).
• Bosniakiska islamiska samfundet (BIS).

Alla ovanstående sex organisationer representeras i sin tur av Islamiska samarbetsrådet (ISR eller eventuellt IS) i Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST).

Moskéer i Sverige

Nasirmoskén, Sveriges första moské

Malmö moské.

Entrén till Skärholmens moské, 2012.

I Sverige är det endast undantagsvis som moskéer är byggda för att vara religiösa helgedomar. "Källarmoské" har kommit att bli benämningen på en lokal som används som moské trots att den inte är ändamålsenligt byggd. Lokalen kan till exempel vara en källare i ett miljonprogramsområde, en föreningslokal, en lägenhet eller ett kontorsutrymme.

Enligt Sveriges Radios ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 källarmoskéer i Sverige. I Malmö finns det minst femton källarmoskéer, varav de flesta är belägna i stadsdelen Rosengård.

Nasirmoskén i Göteborg, tillhörande ahmadiyya-församlingen Ahmadiyya Muslimska Samfundet, är Sveriges första särskilt uppförda moskébyggnad och stod klar 1976.

Ett antal moskéer i Sverige har blivit bekostade av utländska, islamiska, stater, tilll exempel Umm Al-Mu’minin Khadijah-moskén i Malmö av Qatar och som förestås av wahhabitsalafistiska Det skandinaviska trossamfundet i Sverige (WAKF) och Bellevuemoskén i Göteborg av Saudiarabien och som drivs av det likaledes salafistiska Islamska sunnicentret (ISC).

Islamiska organisationer i Sverige

Trollhättans moské.

Fittja moské, oktober 2012.

• Sveriges muslimska råd (SMR) startades 1990 och är en paraplyorganisation för rikstäckande muslimska organisationer i Sverige och som arbetar för att muslimer i Sverige ska få sin röst hörd i samhället och att deras rättigheter tillgodoses.
• Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) är en paraplyorganisation som bland annat driver Stockholms moské och är medlemsorganisation i Federation of Islamic Organisations in Europe. Organisationens församlingar är anslutna till trossamfundet Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS).
• Svenska muslimer för fred och rättvisa (SMFR) grundades 2008 och är en muslimsk fredsrörelse.
• Ibn Rushd Studieförbund är ett muslimskt studieförbund sedan 2008 och erhåller statsbidrag ifrån Folkbildningsrådet.
• Svenska Islamiska Akademien är en ideell förening som startade år 2000 och som publicerar tidskriften Minaret.
• Sveriges Unga Muslimer grundades 1991 och är en ungdomsorganisation med c:a 5 000 medlemmar. Den är medlemsorganisation i paraplyorganisationerna Forum for European Muslim Youth and Student Organisations (FEMYSO), Sveriges Muslimska Råd och Ibn Rushd studieförbund).
• Swedish United Dawah Center (SUDC) - en radikal islamistisk organisation som missionerar om salafism.
• Islamiska föreningar som sysslar med organiserad studie- och bildningsverksamhet är bland annat Al Ghazali-institutet, Kultursällskapet Damas, Studieförbundet Ibn Rushd samt Föreningen Det Yttersta Trädet med bifirmorna Aksaa islamutbildning och Islamkonsult.
• IslamGuiden grundades 1997 med målsättningen att förmedla en "nyanserad och sann" bild (enligt dem själva) av islam via internet.
  • Sveriges Halalråd är ett gemensamt råd för halal- och haramfrågor och är en ideell organisation som bildades 2013 på initiativ av Islamguiden.

Islamiska organisationers opinionsbildning

År 2013 finansierade flera av organisationerna tillsammans en alternativ rapport till FN, bland dessa organisationer fanns bland annat SMR, SMF, FIFS, SUM, SMFR, Sveriges Imamråd, IFiS och studieförbundet Ibn Rushd med Kitimbwa Sabuni (MMRK) som redaktör för rapporten.

I rapporten beskriver de sina politiska mål:

• Muslimer skall kvoteras in i arbetsliv och akademia på basis av religion och etnicitet i samma utsträckning som görs i Sverige baserat på kön.
• Muslismka organisationer skall få statsbidrag i samma högre usträckning som HBTQ-rörelsen får.
• Sveriges Television skall tillåta nyhetsuppläsare och programledare ha slöjan, vilket idag strider mot SVT:s regelverk opartiskhet vid nyhetsförmedling där religiösa symboler är begränsade.
• Man kritiserar Säkerhetspolisens arbete mot terrorism i samband med utvisningar och förhör.
• Islamiskt bankväsende där uttagandet av ränta är förbjudet enligt sharia skall tillåtas i Sverige.

Friskolor

Ett antal verksamheter för skola, gymnasium och förskola har startats med islamisk profil eller huvudman, sedan friskolor kunde börja få statsbidrag. De står under Skolverkets tillsyn och skall följa ordinarie läroplan (Lgr 11). Sex av de muslimska friskolorna är organiserade i paraplyorganisationen Sveriges Islamiska Skolor (SIS) där fd riksdagsledamot Abdirizak Waberi var ordförande 2006-2011.

• Islamiska skolan (SIS) i Stockholm
• Alsalamskolan i Örebro
• Römosseskolan (SIS) i Göteborg
• Kunskapsljuset i Norrköping

Islam i svenska medier

Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS) har getts en roll som representanter för muslimer av svenska medier då IFiS representanter står för 38% av de gånger företrädare för islam uttalar sig för alla muslimers räkning, enligt statistik ur Mediearkivet mellan mars 2012 till 2013 sammanställd av Sveriges Radio., då IFiS syster och dotter organisationer ej är medräknade. När de anknutna organisationernas representation i medier adderades till IFiS egen var andelen 69%.

Ramadan

Fastemånaden ramadan är idag ett alltmer synligt inslag i det svenska samhället. Enligt Svensk Handel ökar omsättningen med cirka en miljard kronor i matvaruhandeln under månaden och allt fler affärer uppmärksammar ramadan med speciell reklam och specialbeställda varor. På många skolor och arbetsplatser ordnas fester vid eid al-fitr när fastan är slut, och i Sveriges riksdag bjuder man sedan några år på iftar, måltiden som under ramadan bryter fastan när solen går ner.

Diskriminering och hatbrott

Muslimer uppmanas strängt i Koranen att inte ta icke-släktingar av motsatt kön i hand, att inte se dem länge i ögonen, och att inte befinna sig i samma rum på tu man hand med dem. Detta för att undvika orena tankar, och frestas till utomäktenskaplig sinnlighet och intimitet. Vissa muslimer följer detta, vilket av svenskar betraktas som respektlöst mot chefer av kvinnligt kön och tolkas (i de fall det är en muslimsk man som vägrar handhälsa) som nedlåtande kvinnosyn. Det har bland annat gett upphov till nekad anställning, och i några fall diskrimineringsärenden och skadestånd till muslimer. Även strikt följande av islams klädkod har föranlett nekad anställning och skadestånd.

År 2012 uppgavs 6 procent av alla hatbrott i Sverige (310 anmälningar) ha islamofobiska motiv, och 4 procent (220 anmälningar) hade antisemitiska motiv. Gränsdragningen är ofta oklar mot hatbrott med främlingsfientliga motiv, som är avsevärt fler. Moskéer i Sverige har utsatts för attentat, men även ett antal antisemitiska angrepp har skett mot judar och synagogor i Sverige, särskilt i Malmö synagoga, till följd av missnöjet över Israel–Palestina-konflikten framför allt bland vissa muslimska grupper. Andra källor anger att Palestinakonflikten används för att legitimera en sedan långt tidigare existerande antisemitism, och inte orsaken till den.

Se även

• Islamisk kreationism
• Islamofobi#Svensk kriminalstatistik
• Kritik av islam#Svensk debatt
• Liberal islam#Sverige
• Moské#Moskéer i Sverige
• Politisk islam
• Religiös förföljelse#Nutida exempel i Sverige
• Sveriges muslimska scouter

• Bosniakiska islamiska samfundet
• Sveriges muslimska förbund
• Sveriges muslimska råd