Marianne Löfgren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För docenten med samma namn, se Marianne Löwgren (född 1942)
Marianne Löfgren
Marianne Löfgren ca 1940.
Marianne Löfgren ca 1940.
Född Jeannette Wedday Marianne Ida Carolina Löfgren
24 februari 1910
Stockholm, Sverige
Död 4 september 1957 (47 år)
Solna, Sverige
Aktiva år 1929-1956
Make Tycho Bergvall
(1936-1957)
IMDb SFDb
Från inspelningen av Landstormens lilla argbiggaFilmstaden, Solna 1941. Från vänster: Marianne Löfgren, Sickan Carlsson, mannen i fönstret (okänd), Nils Jerring (sittande), George Fant och Julius Jaenzon (stående).

Jeannette Wedday Marianne Ida Carolina Löfgren, född 24 februari 1910 i Kungsholms församling, Stockholm, död 4 september 1957 i Solna församling, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Marianne Löfgren var enda barnet till kamrer Sigurd Löfgren och Jenny, född Lindell. Löfgren scendebuterade på Oscarsteatern 1929, direktion Brunius-Ekman. Hon engagerades därefter av Gösta Ekman på hans teatrar (Vasateatern, Konserthusteatern och Folkan) 19311934, och Dramaten 19341937.

Under 1940-talets första hälft var hon fast anställd som skådespelerska hos Svensk filmindustri, därför medverkade hon under dessa år inte i några teaterföreställningar. 1947 gjorde hon en uppmärksammad comeback på Boulevardteatern som teaterskådespelerska. Hon flyttade till Malmö stadsteater 19501954, återvände till Stockholm och Vasateatern 1955. Det blev hennes sista framträdanden.

Hon var en av de mest produktiva kvinnliga skådespelarna i Sverige på film – med totalt 104 roller mellan 1933 och 1956, enbart under 1943 medverkade hon i 13 filmer.

Hon var från 1936 gift med skådespelaren och regissören Tycho Bergvall, verksam på Dramaten.

Löfgren är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[1]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1930 Karin Månsdotter Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[2]
1931 Peggie Merrick Mammas förflutna
Paul Osborn
Tollie Zellman Vasateatern[3]
1931 Nunnornas barn
Gregorio Martínez Sierra
Sandro Malmquist Konserthusteatern[4]
1932 Andra damen Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[5][6]
1932 Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[7]
1932 Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog
Gösta Ekman Folkteatern[8]
1932 Poppy Davis I de bästa familjer
Moss Hart
Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[9]
1933 Domaredansen
Erik Lindorm
Per-Axel Branner Gösta Ekmans Folkteater[10]
1933 Charleys tant
Brandon Thomas
Folkan[11]
1934 Virginie Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
1934 Irma En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1935 Electrical girl Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1935 Belle Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
1935 Vicomtesse de Saint-Grobain Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1936 Amanda Hittebarnet
August Blanche
Rune Carlsten Dramaten
1936 Fernande Kokosnöten
Marcel Achard
Rune Carlsten Dramaten
1936 Fröken Svea Fridas visor
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
1937 Ebba Enberg Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1937 Barnsköterskan Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
1937 Sorel Bliss Höfeber
Noël Coward
Alf Sjöberg Dramaten
1950 Lunchrasten
Herbert Grevenius
Gösta Folke Malmö Stadsteater
1950 De likgiltiga
Alberto Moravia
Gösta Folke Malmö Stadsteater
1951 Järnvattnet i Madrid
Lope de Vega
Gösta Folke Malmö Stadsteater
1951 Venus i blickfältet
Christopher Fry
Lars-Levi Laestadius Malmö Stadsteater
1951 Den italienska halmhatten
Eugène Labiche
Henrik Dyfverman Malmö Stadsteater
1951 Rosen
Tennessee Williams
Lars-Levi Laestadius Malmö Stadsteater
1952 Othello
William Shakespeare
Lars-Levi Laestadius Malmö Stadsteater
1952 Kärlekens narrar
Leck Fischer
Gunnar Ekström Malmö Stadsteater
1952 Höfeber
Noël Coward
Oscar Ljung Malmö Stadsteater
1953 Mrs Dulcie Baxter Mollusken
Hugh Herbert Davis
Ingrid Luterkort Malmö Stadsteater[12]
1955 Grace Hoylard Älska mig, flicka
William Inge
Per-Axel Branner Alléteatern[13]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  3. ^ ”Mammas förflutna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14405&pos=347. Läst 11 juli 2015. 
  4. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 108. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  5. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  6. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  7. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  8. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  9. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  10. ^ Teater Musik Film: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 29 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-29/354/5. Läst 4 januari 2016. 
  11. ^ Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015. 
  12. ^ Malmö Stadsteater rollarkiv
  13. ^ Cowboykärlek på Allé”. Dagens Nyheter: s. 12. 26 augusti 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-26/230/12. Läst 20 januari 2016.