Primas (biskop)
Primas (latin, plural primates, ’förnäm’, ’en av de främsta’) eller Primae sedis episcopus kallas den till rangen främste bland en kyrkoprovins biskopar.[1]
Från 300-talet benämndes alla metropoliter episcopus primæ sedis. Under medeltiden tilldelades titeln ett fåtal metropoliter eller ärkebiskopar vilka inom sitt område bekräftade val av biskopar och ärkebiskopar, sammankallade och ledde nationalsynoder med mera. Numera har en primas inom katolska kyrkan endast rangföreträde framför andra biskopar.[2]
Inom den engelska episkopalkyrkan intar ärkebiskopen av Canterbury främsta rummet och är hela Englands primas (primate of all England), medan ärkebiskopen av York är Englands primas (primate of England). Den danska kyrkans till rangen främste är Själlands biskop, från 1922 Köpenhamns biskop. Den norska kyrkan har sedan 2011 en fast primas, som kallas preses, denne tjänstgör tillsammans med stiftsbiskopen i Nidaros biskopsdöme.
Efter den svenska kyrkoprovinsens upprättande 1164 behöll Lunds ärkebiskop primatet över denna; hela medeltiden igenom strävade ärkebiskopsstolen i Uppsala att lösgöra sig från det lundensiska primatet, som från 1300-talet blev föga mer än titeln. Sedan 1531 är Uppsala ärkebiskop den svenska evangeliska kyrkans primas.[3] Biskopen av Rom, det vill säga påven, gör anspråk på primatet över hela kristenheten.
Referenser
Noter
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1242
- ^ Hansson, Klas (2014). Svenska kyrkans primas. Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914–1990.
Webbkällor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
