Själavård

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Själavård är kyrkans omsorg om den enskildes andliga välbefinnande. Man brukar skilja mellan vänskapssjälavård och enskild själavård. Den person som ger enskild själavård, själasörjaren, är oftast präst/pastor eller diakon, men även personer med andra utbildningar kan få förtroende att tjäna i kyrkans själavård. Vid enskild själavård har en präst absolut tystnadsplikt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bengtsson, Ingvar, Slog följe med dem: en bok om själavård och själasörjare. 3 uppl. Göteborg: Göteborgs stift 2005.
  • Bergstrand, Göran, Bikt, enskild själavård, tystnadsplikt - vad menar vi egentligen? Stockholm: Verbum 2005.
  • Björklund, Lars, Modet att ingenting göra - en bok om det svåra mötet. Örebro: Bokförlaget Libris 2003.
  • Olivius, Anders, Att möta människor: en grundbok om själavård. 4 uppl. Stockholm: Verbum 2001.
  • Ett skyddat rum. Tystnadsplikt i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans utredningar 2010:3, Uppsala 2010