Volvo Personvagnar

Från Wikipedia
Denna artikel handlar om bilmärket Volvo Personvagnar. För tillverkaren av kommersiella fordon, se Volvo.
Volvo Personvagnar Aktiebolag
Dotterbolag till Geely Sweden AB.
[[Bild: | |250px]]
Volvo PV:s huvudkontor i Torslanda i Göteborg, byggt i slutet av 1960-talet.
Org.nr556074-3089
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Göteborg, Sverige
NyckelpersonerHåkan Samuelsson
Styrelseordförande Vd Koncernchef
BranschBiltillverkare
ProdukterPersonbilar
Bilmotorer
Antal anställda34 200 – November 2017
Historik
Grundat1960[1]
GrundareAB Volvo
Avknoppat från1999 – AB Volvo
Uppköpt av1999 – Ford Motor Company
2010 – Zhejiang Geely Holding Group
Ekonomi
Omsättning▲ 134,618 miljarder SEK
Rörelseresultat▼ -255 miljoner SEK
Vinst efter skatt▼ 524 miljoner SEK
Tillgångar▲ 110,882 miljarder SEK
Eget kapital▼ 19,926 miljarder SEK
Struktur
ÄgareZhejiang Geely Holding Group
ModerbolagGeely Sweden AB
Övrigt
SloganDesigned around you.
WebbplatsVolvoCars.se
FotnoterStatistik från 2016 års bokslut.[2]

Volvo Personvagnar Aktiebolag eller Volvo Car Group (i dagligt tal Volvo Cars) är en svensk biltillverkare. Majoritetsägare i bolaget är kinesiska Zhejiang Geely Holding Group, och minoritetsägare är svenska Första AP-fonden, AMF, Folksam och Sivers IMA.[3] AB Volvo grundades 1927 och Volvo Personvagnar ingick i den svenska Volvokoncernen fram till 1999, då amerikanska Ford köpte upp personbilstillverkningen.

Volvo har sitt huvudkontor i Torslanda på Hisingen i Göteborg.[4] Här ligger även monteringsfabriken Torslandaverken. I Torslanda ligger även större delen av utvecklingsavdelningen, krocktestcenter, centrallager och flera andra viktiga enheter. Huvudkontoret för AB Volvo ligger däremot i Lundby på Hisingen i Göteborg.Tillverkning sker även i fabrikerna i Skövde, Olofström, Gent (Volvo Car Gent), Belgien och i Chengdu, Kina samt Daqing, i Kina[5].

Historia

1927 lämnade den första serietillverkade personbilen Volvos bilfabrik i Lundby på Hisingen i Göteborg. Bilen kostade 4 800 kronor och hade en topphastighet på 90 km/t.
Helmer MasOlle formgav Volvo–emblemet.

Volvo grundades 1926 som ett helägt dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som vd och Gustav Larson som vice vd och teknisk chef. I september 1924 skrev Gustaf Larson till Gabrielsson om en utredning han gjort gällande kapitalkostnaden för en produktion av 4 000 bilar per år. Larson beskriver att bilarna skulle byggas helt i egen regi, alltså konstruera, tillverka och montera alla delar. Det var en helt annan idé än tillverkning på "Volvo-vis" som sedan kom att bli den huvudsakliga affärsidén. Den planerade fabriken skulle alltså kunna bygga 4 000 bilar per år, vilket innebar investeringar på nära 1,6 miljoner kronor i maskiner och utrustning. Därtill kom kostnaderna för tomt och fabrik som uppskattades till cirka 1 miljon kronor. Fyra tänkbara orter tas upp: Stockholm, Eskilstuna, Örebro och Göteborg. Självkostnadspriset för bilarna skulle bli 1 400 kronor.[6]

Från oktober 1924 arbetade de tillsammans med planeringen och konstruktionen av den första Volvo-bilen. Den 16 december 1925 träffar Gabrielsson och Larson en överenskommelse i Stockholm, som löd:[7]

Överenskommelse

Härmed bekräftas skriftligt en mellan mig A. Gabrielsson och mig Gustaf Larson i augusti 1924 träffad muntlig överenskommelse.

§ 1

Jag Gabrielsson, som beslutat försöka igångsätta en tillverkning av automobiler i Sverige, erbjuder G. Larson att som tekniker samarbeta med mig. Jag Larson antager detta erbjudande.

§2

Larson utför för Gabrielssons räkning det erfoderliga konstruktionsarbetet mot viss ersättning, som utgår endast i det fall att tillverkning i stor skala senast den 1 januari 1928 kommer till stånd i Sverige av den konstruerade biltypen. I annat fall gör jag Larson icke anspråk på någon ersättning.

§3

När sådan tillverkning startats, varmed förstås sättande i arbete av minst 100 st bilar, betalar jag Gabrielsson till Gust. Larson en kontant summa, ett för allt, svarande mot en tredjedel av det belopp, som jag själv kan betinga mig av det företag som kan komma att övertaga tillverkningen av den konstruerade biltypen, dock så, att det belopp som Larson erhåller ej ska understiga kr. 5000:- (femtusen) och ej överstiga kr. 20000:- (tjugotusen).

§4

Skulle vi icke kunna enas om det belopp, som är att anse som den ersättning, som jag Gabrielsson kan betinga mig vid en eventuell tillverknings igångsättande, utse vi härmed överingeniör Erik Lindström, Katrineholm som skiljeman oss emellan, och är hans skiljedom för oss båda bindande.

§5

Denna överenskommelse är uppgjord i tvenne lika lydande exemplar, av vilka vi vardera tagit ett.

Stockholm den 16 dec. 1925

Volvo ÖV4.
Volvo PV 363.
Volvo PV800.

Gabrielsson och Larson lyckades övertyga ledningen inom SKF, där Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet. Den 10 augusti 1926 beslöt SKF:s styrelse – som ägde Volvo–bolaget - att personbilsverksamheten skulle få överta bolaget[8], och den 21 augusti 1926 skrevs ett kontrakt.[9] AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 22 juni 1915 och som nu "dammades av" för att användas till den planerade biltillverkningen. Samtidigt ställde SKF garantier och krediter till Volvos förfogande för en serie på 1 000 vagnar[8].

Namnet Volvo är latin och betyder bland annat "jag rullar"[10] och var ursprungligen inrättat som namnet på ett av SKF:s kullager "...ett enradigt stelt spårkullager med ifyllnadsspår.".[11] I stadsdelen Rambergsstaden på Hisingen i Göteborg, namngavs Volvogatan 1929 efter närheten till Volvos anläggningar. Volvo Jakobs Väg i stadsdelen Sörred fick sitt namn 1991 efter Volvos första personbil ÖV 4, kallad "Jakob".[12]

Helmer MasOlle formgav det klassiska Volvo–emblemet, en ring med pil, den kemiska symbolen för järn. Bakgrunden till emblemet var att Volvo ville marknadsföra sin bil som ”Den svenska vagnen”, och reklamen tryckte på att det var svenskt tekniskt kunnande, svensk kvalitet och svenskt järn och stål – "det bästa stålet i världen" – som skulle känneteckna den nya bilen. Den tunna diagonala plåtremsan var endast till för att fästa upp symbolen mitt framför kylaren men blev kvar lång tid på kommande bilmodeller.[13]

Under den Svenska Cypernexpeditionen användes en ÖV4. Här syns den framför kameler.
Under den Svenska Cypernexpeditionen 1927-1931 användes en ÖV4.

Dåvarande chefen för Pentaverken i Skövde, Carl S:son Schmidt, fick den 6 september 1925 besök av direktören vid Svenska Kullagerfabriken (SKF), Assar Gabrielsson. Han erbjöd Pentaverken att tillverka motorerna för den satsning på en svensk bilindustri som planerades. Pentaverkens styrelse tog därefter den 13 augusti 1926 ett historiskt beslut om att tillverka Volvos motorer. Första bilmotorn var en fyrcylindrig sidventilmotor på 28 hästkrafter, med typbeteckning DA.[14]

Volvo flyttade i oktober 1926 sin verksamhet från Stockholm till Göteborg. Det skedde i tre öppna prototyper av Volvo ÖV4 i vilka man packat allt kontorsmaterial och alla ritningar. Ljus saknades på två av bilarna och den ena körde i diket i mörkret vid Tiveden. Endast några hundra meter från målet vid Chalmersgatan i Göteborg blev det stopp på spårvagnsspåret och man tvingades skjuta fordonet sista biten. Assar Gabrielsson och hans fru körde den första bilen, Gustaf Larsson och Gotthard Hallgren från SKF, den andra och ingenjör Erik Carlberg och Henry Westerberg den tredje bilen. Det var tre öppna prototyper i en serie på tio som byggts i samarbete med Freyschuss Karosserifabrik.[15]

Bolaget flyttade under hösten 1926 in i sitt första kontor, inrett på vinden i en förrådsbyggnad i kvarteret Jägmästaren på Hisingen i Göteborg.[16] Fabrikslokaler ställdes till förfogande i samma kvarter, vilka inköpts av SKF på exekutiv auktion vid Nordkulans (Nordiska Kullager Fabriken) konkurs och som stått oanvända en tid. Assar Gabrielsson anställdes som verkställande direktör 1 januari 1927 då han samtidigt lämnade posten som försäljningschef på SKF. Den första serietillverkade bilen rullade ut ur Lundbyfabriken strax efter klockan 10,[17] den 14 april 1927.

Den första bilmodellen registrerades under namnet "Larson" efter Gustaf Larson, så sent som i juni 1926.[18] De första biltyperna fick senare beteckningen ÖV 4, 4–cylindrig öppen vagn, och PV 4, 4–cylindrig personvagn. Dessa båda typer tillverkades mellan åren 1927 och 1929. Totalt tillverkades strax under 1 000 exemplar i olika varianter av dessa typer. Personbilstillverkningen blev dock inte den succé man hoppats på och istället blev lastbils- och busstillverkningen företagets viktigaste delar fram till 1950-talet.

Försäljningsvärdet för den samlade produktionen av personbilar, lastbilar och bussar, uppgick 1927 till 1 392 556 kronor och 1928 till 3 931 621 kronor.[19]

Utbyggnad av koncernen

Under hela 1930-talet byggdes Volvo-koncernen ut då man köpte upp de stora underleverantörerna: Pentaverken i Skövde och Köpings mekaniska verkstad var exempel och snart hade man fabriker över stora delar av Sverige. Sammansättningen av bilarna ägde fortfarande rum i Lundby på Hisingen vilket den skulle komma att göra fram tills att Torslandaverken invigdes 1964. Här tillverkades inte bara personbilar utan även lastbilar, bussar och traktorer. Den 5 maj 1933 levererade Volvo sitt tiotusende fordon. Det var en PV 652 försedd med en liten graverad silverplåt. Av de tiotusen bilarna var 3 800 personvagnar, varav 1 000 4–cylindriga och 2 800 6–cylindriga. De övriga 6 200 var lastvagnar.[20]

År 1933 presenterade Gustaf LM Ericsson, son till den "gamle" LM Ericsson, en mycket extrem bil i ett enda handgjort exemplar, vilken döptes till Venus Bilo (jämför Venus Milo). Bilen var byggd på Volvos uppdrag för att testa marknaden för en avancerad, strömlinjeformad bil. Bilen väckte stor uppmärksamhet, men alla uppskattade inte dess utseende och man skämtade en del om den i pressen. Någon serietillverkning blev det aldrig, men Venus Bilo banade väg för mer strömlinjeformade karosser i senare modeller, bland annat den klassiska Cariocan (Volvo PV36) som presenterades 1936.[20]

Volvos serviceskola startade 1938, huvudsakligen med föredrag och servicemöten för reparatörer runt om i Sverige. Under hösten 1951 fick Serviceskolan egna lokaler på Volvo i Göteborg. Där fanns specialinredda lokaler med en välutrustad verkstads- och verktygsutrustning, speciella avdelningar för dieselservice och bilelektriska arbeten. I maj 1954 diplomerades den 1 000:de eleven, räknat från undervisningens början i lokalerna på Volvo (1951).[21]

Första Volvon i USA

År 1933 lämnade den svenske konstruktören Ivan Örnberg Hupmobile i USA för börja på Volvo. Samma år hölls världsutställningen i Chicago. En museiman från Göteborg och två tidningsmän bestämde sig därför för att besöka Chicago, och valde då att göra resan New York-Chicago, tur och retur, i en Volvo med registreringsnumret O 9328. Myndigheten i delstaten New York, hade utfärdat tillstånd för svenska bilägare att under en tid av 30 dagar resa genom staterna med svenska bilar och svenska plåtar. Volvon var den första att få detta tillstånd. Bilen väckte stor uppmärksamhet, till och med hos Ford i Detroit.[22]

Krigsåren

Under andra världskriget producerade Volvo mycket militär materiel, men rustade samtidigt för tiden efter kriget. I september 1944 presenterades Volvo PV 444 i Kungliga Tennishallen. Intresset var stort och 148 437 besökare noterades under utställningens tio dagar. Bilen kostade då 4 800 kronor, vilket var lika mycket som Volvos första bil "Jakob" hade kostat, sjutton år tidigare. Hela 2 300 kontrakt tecknades på PV 444 under utställningstiden.[20] PV 444 kom i produktion 1947 och blev företagets första verkliga storsäljare. Den kom att kallas "den svenska folkbilen". År 1944 lanserades en omfattande reklamkampanj, med slogan, "Volvos värde varar", som tagits fram av vd Assar Gabrielsson i anslutning till utställningen i Kungliga Tennishallen.[23] Denna slogan användes in på 1970-talet.[24]

Volvos uppgång

Volvo PV, en av företagets klassiska bilmodeller
Volvo Amazon moderniserade modellprogrammet vid sin lansering 1956.

Den första riktigt stora framgången fick Volvo i slutet av 1940-talet och under 1950-talet med Volvo PV 444, som totalt såldes i nästan 200 000 exemplar. Den hundratusende Volvon lämnade fabriken den 25 augusti 1949, en svart PV 444.[25] Den modifierade versionen 544 som tillverkades fram till 1965 höjde antalet tillverkade till 440 000 exemplar under 21 tillverkningsår. En annan försäljningssuccé fick man under 1950– och 1960–talen med modellen Volvo Amazon, som i olika varianter såldes i ca 667 000 exemplar 1956–1970. Volvos växande intresse för USA visade sig i början av 1950-talet med prototypen Volvo Philip, en stor bil med tydligt amerikanska drag och V8–motor.

Koncernen 1948
  • Lundbyverken, 1 350 anställda, varav 500 tjänstemän. Lokalyta 44 000 kvadratmeter. Tomt 67 800 kvadratmeter.
  • Pentaverken, Skövde, 1 675 anställda, varav 275 tjänstemän. Golvyta 28 000 kvadratmeter. Tomt 92 000 kvadratmeter.
  • Köpings mekaniska verkstad, 1 275 anställda, varav 225 tjänstemän. Golvyta 3 200 kvadratmeter. Tomt 171 000 kvadratmeter.
  • Ulvsunda verkstäder, 280 anställda, varav 80 tjänstemän. Golvyta 8 800 kvadratmeter. Tomt 12 000 kvadratmeter.
  • Svenska Flygmotor, 1 550 anställda, varav 400 tjänstemän. Golvyta 23 000 kvadratmeter. Tomt 104 000 kvadratmeter.

[26]

Nya fabriker och export

Under 1950-talet fick man fart på USA-exporten som varit avgörande för företagets tillväxt. År 1955 startade exporten även till Kalifornien[27] och år 2005 exporterades över 100 000 bilar till USA. Volvo fick även exportframgångar i Europa i samband med att exporttullar togs bort. Den 1 juni 1958 startade Volvo sin verksamhet i Tyskland, genom att kontoret i centrala Frankfurt öppnades (Volvo GmbH). Chef för Volvo Tyskland blev Carl Henrik Norlander. I början koncentrerade Volvo försäljningen på de amerikaner, som var stationerade i Västtyskland, vilka väl kände till märket. Endast exportmodellerna av Volvo PV 544 och Amazon såldes. Första året såldes 200 bilar, vilket mer än femdubblades året därpå. Samtidigt såldes det 1959 ett femtiotal volvolastbilar i landet.[28]

Volvo hyrde 1955 ett skogsparti i Säve på 35 000 kvadratmeter, vilket successivt blev företagets permanenta provbana för fordon.[27]

År 1956 tog Gunnar Engellau över som Volvo–chef efter Assar Gabrielsson som blev styrelseordförande. Engellau var med under tiden fram till 1970 då företaget växte som allra mest. Under Engellaus ledning fyrdubblades Volvos storlek och personbilstillverkningen blev den dominerade delen av företaget. År 1957 låg personbilsproduktionen på 42 192 och den 17 november 1959 tillverkades den 500 000:e volvon.[29] År 1960 bildades Volvo Personvagnar Aktiebolag.[1] År 1967 var årsproduktionen uppe i 148 742 bilar.[30] År 1964 invigde Gustav VI Adolf Torslandaverken i Göteborg, som ersättning för Lundbyverken, med en kapacitet på 200 000 fordon. Samma år lämnade den miljonte Volvon bandet och koncernen seglade upp som Sveriges största företag.[31] 1965 etablerade Volvo den nya fabriken Volvo Car Gent i Belgien.[32] Fabriken i Gent byggdes för att ha produktion inom EG–området och har utvecklats till att vara Volvos största fabrik sett till tillverkningsantal. Torslanda och Gent är idag Volvos två huvudfabriker.

1961 lanserades den i Italien ritade sportbilen Volvo P1800 som fick extra stjärnglans av att Helgonet (The Saint, spelad av Roger Moore) körde den i TV-serien med samma namn. Långt senare framkom det att det i själva verket var formgivaren och seglaren Pelle Petterson som ritat bilen under praktiktjänstgöring på Frua i Turin.

1966: Den moderna Volvon presenteras

Volvo 140.

1966 kom 140–serien som markerade ett stort steg för Volvo som länge litat till 1950-talets Amazon och den ännu äldre PV 444/544 som slutat att tillverkas först 1965. 140:an hade en för tiden modern och för Volvo sedermera typisk kantig design som företaget sedan använde under decennier. 1968 följde Volvo 164, en lyxigare variant av 140-serien. Volvo 164 var den första Volvo-bilen i lyxbilsklassen på många år när den introducerades. 140:ans design fick en fortsättning i den 1974 lanserade Volvo 240. 240 var en vidareutveckling av 140:an, och i grunden användes samma kaross, men med en ny front och en hel del nya tekniska lösningar under skalet. Volvo 240 kom att tillverkas i 3,5 miljoner exemplar fram till 1993. Med 140– och 240-serierna fick Volvo stora framgångar med kombibilar.

1970–talet: Oljekris och negativ trend för Volvo

En typisk Volvokombi är Volvo 245. Volvo 245 är enligt många urtypen för en Volvo.

1970-talet dominerades av oljekriserna 1973 och 1979 och bristen på nya modeller från Volvo. Man kom förvisso med Volvo 240 men detta var en vidareutveckling av 140:n. Man fick dessutom svåra kvalitetsproblem med lackeringen under en period. 1970-talet var också årtiondet då man tog fram flera konceptbilar där Volvo VESC var den som fick störst inflytande över kommande produktioner. En ny fabrik som fick stor uppmärksamhet för sin utformning var Volvo Kalmarverken som började sin tillverkning 1972.

Den tremiljonte Volvon lämnar Torslandafabriken, en mellanblå 245:a. Röda Korset i Genève fick bilen som gåva.[33]

Under vd:n Pehr G Gyllenhammar, som efterträtt Gunnar Engellau 1970, lanserades idén om ett samgående med Saabs personbilsdivision – men detta blev aldrig av. Under Gyllenhammars ledning började Volvo samtidigt rikta in sig mot diversifiering, där man ville få in företaget på andra marknader då man trodde att bilrörelsen skulle gå allt sämre (bl a Procordia, Volvo Fritid). Fokus saknades alltså under en längre tid – men det var bildelen som senare skulle bli avgörande framgångarna och de övriga delarna såldes senare av.

DAF blir en del av Volvo

Behovet av en mindre bil gjorde att man köpte DAF:s personbilsdivision och utvecklade Volvo 343 från DAF 66.

Under 1970-talet köpte Volvo den nederländska fordonstillverkaren DAF:s personbilsdivision. Den första bilen blev Volvo 66 som var en något ombyggd DAF 66. Bland annat hade man modifierat Variomatic-växellådan så att man i Volvo 66:an inte längre kunde starta bilen utan att ha lådan i neutralläge. Den första modellen helt och hållet under Volvos regim, var ursprungligen tänkt som en DAF, DAF 77, men lanserades istället som Volvo 343 1976. Volvos köp av DAF var tänkt att fylla ut den lucka som Volvo haft i småbilsklassen och för den delen mellanbilsklassen. I köpet ingick fabriken i Born i Nederländerna.

Volvo 50 år

1977 ägde ett stort 50-årsjubileum rum vilket bland annat tog sig uttryck i den originella coupé-modellen Volvo 262C (design Bertone). Volvo gjorde även jubileumsbil i 240–serien som bland annat pryddes med den speciella jubileumslogotyp som togs fram. Under jubileumsåret tillverkades 225 700 bilar.

I slutet av 1970-talet tog arbetet med att få fram en helt ny personbilsmodell fart i syfte att ersätta den 1966 lanserade 140, som 1974 blivit 240. En första försmak blev konceptbilen Volvo VCC, som visades 1980. I början av 1980-talet kom även sportigare varianter av en Volvo 240 i och med GLT och Turbo. Samtidigt uppgraderades Volvo 240 med ny bland annat en ny front.

1980–talet: Framgångsår

Volvo 740.

1982 lanserade man den lyxiga 760–serien, som 1984 följdes av 740–serien som var en enklare version av 760–serien. Kombimodellen av 740/760–serien kom 1986. 740–serien blev en stor framgång för Volvo, som även fortsatte att tillverka 240–serien. Efter ett problemfyllt 1970–tal (oljekris, få bilmodeller, problem med kvalitén under en period) fick Volvo stora framgångar under 1980-talet. 1983 och 1987 slog företaget tillverkningsrekord med 372 400 respektive 423 800 tillverkade Volvobilar.[34] 1988 öppnades Volvo Uddevallaverken men fabriken lades ner efter fem år.

I slutet av 1980-talet lanserade man 400–serien som ersatte den på 1970-talet lanserade 300–serien. 400-serien var framhjulsdriven och gav en första antydan om nya tankar hos Volvo. Man skapade även en sportbil – Volvo 480. Volvo fick dock varken med 440/460 eller sportbilen 480 någon större succé och de förde en tämligen anonym tillvaro under de år de tillverkades. Christer Zetterberg utsågs 1990 till vd och koncernchef för Volvo. Därmed bröt han den roll Pehr G. Gyllenhammar haft sedan 1983. Samtidigt blev Lennart Jeansson vd för Volvo PV istället för Roger Holtback.

1990–talet: Ny inriktning

Volvo 850.

Under 1990-talet genomgick Volvo flera stora förändringar, inte minst 1999 när Volvo Personvagnar köptes upp av Ford Motor Company. Volvo har satsat alltmer på att få en image med både säkerhet men även en sportigare sida av märket. 1991 lanserades 850–serien som var Volvos första framhjulsdrivna bil i storbilssegmentet och som dessutom hade en helt ny femcylindrig, tvärställd motor - helt nytt för en Volvo. Den stod i stor kontrast till den föråldrade Volvo 240 som hölls i produktion fram till maj 1993 då den sista Volvo 240, en blå Volvo 240 i kombiversion, lämnade bandet. Också 740–serien ersattes, av 940–serien, som producerades mellan 1991 och 1998, och som blev känd för att vara problemfri och pålitlig.

En annan epok fick sitt slut 1993 då Pehr G Gyllenhammar lämnade Volvo efter över 20 år som ledare för företaget. Gyllenhammar ville inleda en fusion med Renault men saknade stöd inom företaget och fick gå. Nu klev Sören Gyll fram som Volvochef och inledde omstruktureringen av verksamheten med ett ökat fokus på biltillverkningen. Gyll hade efterträtt Christer Zetterberg som vd för AB Volvo vid bolagsstämman 1992. 1995 kom Volvo S40 som visade på ny Volvo–design som utvecklades kraftigt i efterföljande modeller med start i och med Volvo S80:s introduktion 1998, som tydligt angav ett nytt formspråk.

1999 beslöt AB Volvo och dess vd Leif Johansson som 1997 efterträtt Sören Gyll att sälja Volvo Personvagnar till amerikanska Ford Motor Company. Motiv till försäljning var bland annat svårigheten att klara sig som liten enskild personbilstillverkare i den tuffa konkurrensen med storkoncerner. Bland annat pekades på de omfattande kostnaderna för att utveckla bilmodeller på egen hand.

Volvo Personvagnar som en del av Ford

Volvo XC90 blev en försäljningssuccé när den lanserades 2002.

2000–talet: Fordtiden

Volvo PV fick som en del i Ford andra förutsättningar. Volvo PV var fram till mars 2009 en del av Ford Premium Automotive Group (PAG) tillsammans med Aston Martin, Land Rover och Jaguar. Volvo utvecklade flera nya modeller som sålde mycket bra – till exempel Volvo XC90. Produktionen ökade stadigt och företaget gick fortsatt bra – i motsats till Ford i sin helhet. Ett långsiktigt mål på 600 000 tillverkade bilar per år sattes. Under den senaste tiden har tillverkningstalen stagnerat efter en topp på 456 000 tillverkade fordon 2004 tillverkade Volvo som bäst 449 255 bilar år 2011.[35]

Försäljningsrykten

Redan 1929 kunde Volvo ha blivit amerikanskt, då man hade gått med förlust varje månad sedan starten och ägaren SKF:s styrelse började tröttna på förlusterna. Det var den amerikanska biltillverkaren Nash som kontaktades och blev så intresserad att man ganska omgående satte sig på en båt till Sverige. Under tiden kunde dock Assar Gabrielsson övertyga SKF:s vd Björn Prytz att förmå styrelsen att tacka nej till den amerikanska affären. Gabrielsson lovade bland annat att Volvo snart skulle gå med vinst, samt att satsa 220 000 kronor ur egen ficka. Amerikanarna fick snopet vända hemåt igen, vid ankomsten till Göteborg. I samband med detta spelet hade Björn Prytz även fått igenom att SKF skulle få 25 kronor för varje såld bil "i all framtid", ett avtal som tecknades den 27 december 1929, och som upphörde först sedan Volvos dåvarande chef Gunnar Engellau år 1959 hotat med att Volvo skulle börja tillverka egna kullager.[36] Man träffade en uppgörelse där SKF erhöll förfallna royaltyavgifter, plus 5% ränta samt 20 miljoner kronor i engångsersättning. Dessutom avtalades om regler för prissättningen av SKF:s leveranser till Volvo samt att Volvo förband sig att under en 10–årsperiod inte starta egen kullagertillverkning.[37]

Ryktena om Fords planer att sälja Volvo kom igång på allvar under våren 2007, då tidningarna Autocar och Financial Times hävdade att tyska BMW var intresserade av att lägga ett bud.[38] Detta förnekades dock av Ford.[39] Under våren 2009 bekräftade slutligen Ford att de vill sälja Volvo, precis som de tidigare gjort med Aston Martin, Jaguar och Land Rover. Den kinesiska biltillverkaren Zhejiang Geely Holding Group, svenska Konsortium Jakob och ett amerikanskt konsortium vid namn Crown[40] visade öppet intresse. Ford valde senare Geely som köpare och affären slutfördes den 2 augusti 2010.

Volvo Personvagnar som en del i Geely

Nya Volvo V40 lanserades 2012.

Den 28 oktober 2009 lade kinesiska Zhejiang Geely Holding Group ett bud på Volvo Personvagnar om 1,8 miljarder USD,[41] vilket accepterades av ägaren Ford.[42] Den 28 mars 2010 undertecknade företrädare för Zhejiang Geely Holding Group ett köpeavtal med Ford, och meddelade att förvärvet beräknades vara slutfört under det tredje kvartalet 2010,[43]. Den 2 augusti 2010 meddelade Geely och Ford vid en presskonferens i London att köpet av Volvo Personvagnar var slutfört.[44] Stefan Jacoby var 2010–2012 vd för Volvo Personvagnar. Jacoby var tidigare verksam inom Volkswagen och Mitsubishi.

Den 23 mars 2011 blev det känt att Volvo Personvagnar från och med maj 2013 övertog hela ägandet av Pininfarina Sverige AB, och med det övertog man även fabriken i Uddevalla.[45][46] Fabriken i Uddevalla hade vid årsskiftet 2011 cirka 600 anställda, vilket då gjorde den till den största privata arbetsgivaren i staden. Fabriken producerade under 2010 totalt 9 532 bilar, jämfört med Torslandafabrikens 136 323 bilar och Gents 223 117 bilar.[45]

Försäljningsvolymer

Total bilförsäljning

Försäljningsvolym definieras sedan 2002 som antal bilar levererade till slutkund.[47]

År Antal bilar
2016 534 332
2015 503 127
2014 465 866
2013 427 840
2012 421 951
2011 449 255[35]
2010 373 525[48]
2009 334 808
2008 374 297
2007 458 323
2006 427 747
2005 443 947
2004 456 224
2003 415 046
2002 406 695
2001 412 390
2000 409 059
1999 401 509

De tio största marknaderna

Statistiken är från 2015 och tabellen är uppdaterat den 6 juni 2016.[49]

Land Antal bilar Andel i %
Kina Kina 81 588 16,2%
Sverige Sverige 71 200 14,2%
USA USA 70 047 13,9%
Storbritannien Storbritannien 43 440 8,6%
Tyskland Tyskland 35 604 7,1%
Nederländerna Nederländerna 23 182 4,6%
Belgien Belgien 18 125 3,6%
Italien Italien 16 230 3,2%
Frankrike Frankrike 14 095 2,8%
Japan Japan 13 493 2,7%
Övriga marknader 116 123 23,1%

Produktionsorter[50]

Volvo XC60 tillverkas i Gentfabriken.
Volvo S60
  • Göteborg (Torslandaverken) 1964–
    • Volvo XC90, Volvo S90, Volvo V90, Volvo V90CC, XC60
  • Gent, Belgien, Volvo Car Gent, 1965–
    • Volvo V40, Volvo XC60 (första generationen), Volvo S60, Volvo V60
  • Chengdu, Kina 2013-
    • Volvo S60L, Volvo XC60 (första generationen)
  • Daqing, Kina 2014-
    • Volvo S90L, Volvo S90
  • En tillverkningsanläggning är under uppförande i Charleston, USA för öppnande 2018
  • Skövde (motorer till fordonen)
    • Motorer till fordon producerade i Europa
  • Zhangjiakou, Kina
    • Motorer till de bilar som produceras i Kina.
  • Olofström
    • Volvo Cars Body Components (VCBC), (karosseridelar: dörrar, huvar, bakluckor och balkar mm, till Volvo Cars och AB Volvo)

Sammansättningsfabriker runtom i världen:

Tidigare produktionsorter

Volvo Personvagnar har tidigare haft tillverkning eller sammansättning på dessa orter:

Modeller

Aktuellt modellprogram

Volvo använder sig av engelska för att förklara sina modellbeteckningar (Range = produktprogram)

C = Carisma (inte cabriolet eller coupé som är den allmänna uppfattningen) (Ingen produkt med denna modellbeteckning i produktion just nu)
S = Sedan
V = Versatility (mångsidighet) – herrgårdsvagn – det vill säga kombi
XC = Cross(X) Country – SUV och CUV
CC = Cross Country – förhöjda S-/V-modeller
Miljöbilar
S–Range
V–Range
Volvo V90
XC–Range
Miljöbilar

[51]

Sportbilar

Historiska modeller

Konceptbilar

Volvo VESC

Kombitraditionen

En stor del av Volvos försäljning har handlat om kombivarianter. Fram till 2016 har mer än sex miljoner kombibilar av märket Volvo sålts, vilket motsvarar cirka en tredjedel av Volvos totala (person)bilsproduktion sedan 1927.[52] Genom Volvos dominerande marknadsposition i Sverige har kombibilar blivit en internationellt sett mycket vanlig företeelse i just Sverige.[53]

Det brukar främst röra sig om kombiversionerna av Volvo 140, 240, 260, 740, 760, 940, 960, 850 samt även V70 och V90 (som per definition är en kombi; sedanen heter numera S hos Volvo).

Volvo döpte tidigare sina bilar med tre siffror enligt mönstret modellfamilj, antal cylindrar och antal dörrar. En Volvo ur 200-serien med fyrcylindrig motor och fem dörrar (läs: kombimodellen) hette alltså 245. Volvo själva slutade med detta under tidigt 80-tal men det lever kvar i folkmun; man talar fortfarande om "245" och "855" trots att bilarna officiellt heter 240 och 850 oavsett karosstyp. Den mittersta siffran indikerar som sagt oftast antalet cylindrar, men även det har urholkats med modeller som 760 Turbo (fyrcylindrig) och 460 som bara är en sedanmodell av den i övrigt identiska halvkombimodellen 440.

De olika uppräknade versionerna kan betraktas som uppföljare till varandra, och samtliga av dessa modeller har i Sverige varit storsäljare hos bland annat barnfamiljer. De har även varit populära som tjänstebilar på vissa arbetsplatser där kombibilar har varit lämpliga. Den bil som kan betraktas som föregångare till dessa modeller är Volvo Duett, som idag anses vara något av en klassisk bilmodell. Volvo kombi har på många sätt blivit den klassiska svenska folkbilen, och på svenska vägar är dessa ett påtagligt inslag. Detta gäller samtliga dessa nämnda generationer oavsett om det är en tidig version i Amazonserien eller om det är en av de nyaste av typen V70.

Personligheter

Formgivare

Företagsledare

Konstruktörer

Reklampersoner

Museum

Volvo Museum.
Huvudartikel: Volvo Museum

Volvo Museum finns i Arendal på Hisingen i Göteborg och visar upp företagets alla bilmodeller genom historien samt delar ur lastvagnstillverkningen, Volvo Buses, Volvo Penta och Volvo BM.[59][60]

Volvo i populärkulturen

Musik

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] allabolag.se
  2. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Volvo Personvagnar Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560743089/bokslut. 
  3. ^ ”Svenska investerare går in med miljarder in i Volvo Cars”. Svenska Dagbladet. 20 december 2016. http://www.svd.se/svenska-investerare-gar-in-med-miljarder-in-i-volvo-cars/om/volvo-cars-pa-vag-till-borsen. Läst 20 december 2016. 
  4. ^ ”Contact Us” (på engelska). Volvo Cars. http://www.volvocars.com/intl/footer/contact-us. Läst 2 juni 2015. ”Visiting address, Headquarters: VAK building, Assar Gabrielssons väg Göteborg” 
  5. ^ ”Detta är Volvo Car Group” (på svenska). www.media.volvocars.com. https://www.media.volvocars.com/se/sv-se/corporate/this-is-volvo. Läst 25 maj 2017. 
  6. ^ Svenska bilbyggare, Gert Ekström, Allt om hobby, Stockholm 1984 ISBN 91-85496-22-7, s. 189
  7. ^ Volvo - Personvagnarna från 20-tal till 80-tal, Björn-Eric Lindh, Förlagshuset Norden 1984 ISBN 91-86442-12-0 s.11
  8. ^ [a b] ’’Volvo 1927-1983’’, Volvo Personvagnar AB, Marketing Support, Göteborg 1983, s. 10
  9. ^ Volvo - Personvagnarna från 20-tal till 80-tal, Björn-Eric Lindh, Förlagshuset Norden 1984 ISBN 91-86442-12-0 s.14
  10. ^ ”Volvo”. Perseus Digital Library. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/morph?l=volvo&la=la&can=volvo0. Läst 6 mars 2012. 
  11. ^ SKF - Världsföretaget 1907-2007, Martin Fritz & Birgit Karlsson, Informationsförlaget, Stockholm 2006 ISBN 978-91-7736-575-4 s. 69
  12. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 310
  13. ^ ratten, [Volvos tidning], nr 2, 1970, redaktion Ola Johansson, Krister Göranson, Ingemar Edman, s. 15
  14. ^ Milstolpar: en bok om Volvo i Skövde, Mats Osberg, Förlag: Cradle Publishing AB/Karlstedts Bokhandel, Skövde, 1996 ISBN 91-88158-14-4, s. 30
  15. ^ GP, 9 april 1977, "Volvos flyttning från Stockholm blev en äventyrlig tvådagarsfärd."
  16. ^ En bok om Volvo, red. Richard Plate, utgiven av AB Volvo, Ljungföretagen, Örebro 1985 s.12
  17. ^ En bok om Volvo, red. Richard Plate, utgiven av AB Volvo, Ljungföretagen, Örebro 1985 s.17
  18. ^ Hälleby, Bertil (1990). Så föddes en svensk bilindustri: [Volvos historia fram till PV 444]. Historia idag, 99-0533179-4. Göteborg: Akademiförl. sid. 32. Libris 1161406. ISBN 91-24-16378-3 
  19. ^ Volvo 1927-1977, red. Björn-Eric Lindh, Autohistorica, PR-Tryck, Sollentuna 1977 ISSN 0345-1003, s. 30.
  20. ^ [a b c] Volvo 1927-1988, utgiven av Informationsstaben, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 1988 PR/PV 880201
  21. ^ Ratten, Volvos tidning, nr 10 1955, s. 26
  22. ^ Motorhistoriskt magasin, Nummer 2, 1994. Motorhistoriska Sällskapet i Sverige, Stockholm 1994 ISSN 0345-7680, s. 38ff
  23. ^ Den Svenska Marknaden, [nr 1-4/1946 & 1-2/1947], Svenska Reklamförbundet & Svenska Försäljnings- och Reklamkontoret, Stockholm 1947, s. 5, "Bilförsäljning och reklam", av Assar Gabrielsson
  24. ^ En storindustri skapas : Volvo på Gabrielssons tid, Sven G. Andrén, [ekonomichef på AB Volvo], 2005 ISBN 91-87532-26-3, s. 43
  25. ^ Ratten : Volvos tidning, [10 nr : 1949], Volvo personvagnar, Göteborg 1949 ISSN 0345-9845, nr 8, 31 augusti 1949, s. 3
  26. ^ Stor-Göteborg : historik, handel, industri, sjöfart, red. Harald Hjern, Bokförmedlingen 1948, s. 170f
  27. ^ [a b] ’’Volvo 1927–1983’’, Volvo Personvagnar AB, Marketing Support, Göteborg 1983, s. 42
  28. ^ Teknik för alla, [Stort jubileumsnummer], Nr 7, 31 mars-14 april 1960, s. 11, 42, 44, "Volvo i lejonets kula."
  29. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 132
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2006. https://web.archive.org/web/20060325103338/https://www.media.volvocars.com/. Läst 10 juni 2006. 
  31. ^ Volvo Heritage Arkiverad 17 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ http://www.volvocarsgent.be[död länk]
  33. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 58.
  34. ^ Volvo Cars Arkiverad 17 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ [a b] VCC Retail Sales By Car Range - December 2011, 2012-07-07
  36. ^ Spelet om Volvo, Jan Hökerberg, Ekerlids Förlag, Stockholm 2000 ISBN 91-88595-71-4 s.35-36
  37. ^ En storindustri skapas : Volvo på Gabrielssons tid, Sven G. Andrén, [tidigare ekonomichef på AB Volvo], 2005 ISBN 91-87532-26-3, s. 77
  38. ^ Brandt, Pär (28 maj 2007). ”Volvo till salu - trots allt?”. Auto motor & sport. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927011709/http://www.automotorsport.se/nyhetsmall.asp?version=53328. 
  39. ^ Brandt, Pär (30 maj 2007). ”Ford förnekar Volvo-försäljning”. Auto motor & sport. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927011516/http://www.automotorsport.se/nyhetsmall.asp?version=53410. 
  40. ^ ”Svensk-amerikansk grupp vill köpa Volvo”. Dagens Industri. 5 oktober 2009. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524220352/http://di.se/Default.aspx?pid=25208__ArticlePageProvider&epslanguage=sv%3FTelenor10713=1. 
  41. ^ Volvo i våra hjärtan : hur ska det gå? : en närdiskussion om "nationalklenoden" Volvo, redaktörer Sten Jönsson & Mikael Wickelgren, Liber, Malmö 2011 ISBN 978-91-47-09562-9, s. 56
  42. ^ Ford vill sälja Volvo PV till Geely – DiSe
  43. ^ EkonomiNyheter: Geely Holding Group – Geely undertecknar definitivt köpeavtal med Ford om att förvärva Volvo Personvagnar (2010-03-28)
  44. ^ ”China's Geely completes acquisition of Volvo”. nytimes.com/The Associated Press. 2 augusti 2010. http://www.nytimes.com/2010/08/03/business/global/03volvo.html. Läst 2 augusti 2010. 
  45. ^ [a b] Svd.se (2011-03-23) Volvo köper tillbaka Uddevallafabriken Läst 31 mars 2011
  46. ^ Påväg (2011-03-24) Volvo Personvagnar tar över Pininfarina Sverige Läst 31 mars 2011
  47. ^ Volvo Cars Newsroom, 2010-05-15
  48. ^ Volvo Cars Newsroom: VCC Retail Sales By Car Range - December 2010,2011-05-08
  49. ^ ”10 största marknaderna – försäljning”. VolvoCars.com. http://www.volvocars.com/se/om-volvo/foretaget/om-volvo-cars. 
  50. ^ ”Detta är Volvo Car Group” (på svenska). www.media.volvocars.com. https://www.media.volvocars.com/se/sv-se/corporate/this-is-volvo. Läst 25 maj 2017. 
  51. ^ http://www.volvocars.com/se/top/about/values/Pages/Miljobilar.aspx
  52. ^ Rabe, Mattias (2016-02-09):"Volvo laddar inför V90 med historien om herrgårdsvagnen". teknikensvarld.se. Läst 25 juli 2016.
  53. ^ Gasnier, Matt (2011-11-15): "Best Selling Cars Around The Globe: Volvo Still King Of Swedish Roads, Saab Out Of Sight". thetruthaboutcars.com. Läst 25 juli 2016. (engelska)
  54. ^ Rabe, Mattias (8 maj 2015). ”Se Volvos nystart med Avicii – ”A New Beginning””. Teknikens värld. Bonnier Tidskrifter. http://teknikensvarld.se/se-volvos-nystart-med-avicii-a-new-beginning-183221/. Läst 2 juni 2015. 
  55. ^ Rabe, Mattias (17 januari 2014). ”Volvo har värvat Zlatan Ibrahimovic”. Teknikens värld. Bonnier Tidskrifter. http://teknikensvarld.se/volvo-har-varvat-zlatan-ibrahimovic-117197/. Läst 2 juni 2015. 
  56. ^ [a b c] Rabe, Mattias (18 januari 2015). ”Volvo fortsätter Sverige-hyllningen med ”Vintersaga””. Teknikens värld. Bonnier Tidskrifter. http://teknikensvarld.se/volvo-fortsatter-sverige-hyllningen-med-vintersaga-172023/. Läst 2 juni 2015. 
  57. ^ Söderholm, Erik (3 maj 2014). ”Se Robyns nya reklamfilm för Volvo”. Auto Motor & Sport. Auto Motor & Sport. http://www.automotorsport.se/artiklar/nyheter/20140503/se-robyns-nya-reklamfilm-for-volvo. Läst 2 juni 2015. 
  58. ^ Rabe, Mattias (16 maj 2013). ”Volvo smygvisar ny modell – är det nya XC90?”. Teknikens värld. Bonnier Tidskrifter. http://teknikensvarld.se/volvo-smygvisar-ny-modell-ar-det-nya-xc90-118713/. Läst 2 juni 2015. 
  59. ^ Adlercreutz, Olof (13 februari 2012). ”Volvo Museum slår rekord”. Teknikens värld. Bonnier Tidskrifter. http://teknikensvarld.se/volvo-museum-slar-rekord-121290/. Läst 2 juni 2015. ”Aldrig förr har så många vallfärdat till Volvo Museum i Arendal på Hisingen i Göteborg som under 2011.” 
  60. ^ ”Följ med på en resa genom Volvos historia”. Volvo Museum. http://www.volvomuseum.com/se/museet/. Läst 2 juni 2015. 

Externa länkar

v • r
Fordonsindustrin i Sverige
Fordonsindustri  · Ekonomi  · Transport
Fordonstillverkare
Nuvarande fordonstillverkare
Tidigare fordonstillverkare
AB Atlas  · AB Motorfabriken i Göteborg  · Aktiebolaget Nyköpings Automobilfabrik  · Allvelo  · Anders Rudolf Lindström  · Arlöfs Mekaniska Verkstad & Waggonfabrik  · Berglunds Mekaniska Verkstad  · Bolinder-Munktell  · Cederholm  · Engström Vagnfabrik  · Erik Roland Lindström  · Gustaf Ericssons Automobilfabrik  · Fram-King  · Helios  · Husqvarna  · Jösse Car  · J.V. Svensons Motorfabrik · Kalmar Verkstad  · Lidköping Mekaniska Verkstad  · Landsverk  · L.T.  · Maskinfabriksaktiebolaget Scania  · Mascot  · Mascot 100  · Nohab  · Norden  · Nymanbolagen  · Ockelbo  · Philipin  · Rengsjöbilen  · Rex  · Saab Automobile  · Saab-Scania  · SBK  · Scania-Vabis  · Self  · Söderblom  · Södertelge Verkstäder  · Svenska Automobilfabriken  · Svensk-Engelska Motoraktiebolag  · Svenska Järnvägsverkstäderna  · Thulin  · Tidaholm  · Trelleborgs velocipedfabrik  · Vabis  · Velciped AB Lindblad  · Åtvidaberg  · Weiertz
Byggsatsbilar
Underleverantörer
Autoliv  · Bulten AB  · Haldex  · Mecel  · SKF  · Trelleborg AB  · Öhlins


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Volvo_Personvagnar&oldid=42280786”