Hen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hen (ord))
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hen (olika betydelser).
Ord
  • Betydelse: 1. ersätter "hon eller han", "vederbörande" eller "någon av okänt/anonymt kön", 2. refererar till en person som inte är antingen man eller kvinna, och därför vill att hen ska användas.
  • Användning: 1. "Om en elev vill överklaga bör hen först vända sig till rektor." 2. "Alex är intergender, det betyder att hen är mitt emellan man och kvinna."
  • Böjningsmodell: hen (subjekt), hen eller henom (objekt), hens (genitiv).[1]
Visuell illustration av två könsspecifika pronomen samt könsneutrala hen.

Hen är ett svenskt könsneutralt personligt pronomen[2][3]. Ordet kan användas då könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska otydliggöras. Det kan också användas för att omtala en person som inte är antingen man eller kvinna. Ordet föreslogs år 1966 av Rolf Dunås i Upsala Nya Tidning med hänvisning bland annat till finskans könsneutrala pronomen hän[4] och har under 2000-talet fått större spridning.

Hen kan också ses som ett uttryck för normkritik. Ordet har fått mycket uppmärksamhet och såväl positiv som negativ kritik.[5] Ordet kan även användas om personer som inte känner sig hemma i en könsuppdelning mellan man och kvinna,[6] om personer tillhörande tredje könet och som därför varken tycker att pronomenet hon eller han passar för att beskriva dem[2].

29 juli 2014 meddelades att ordet hen kommer att finnas med i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista som utkommer i april 2015.[7]

Karta över världens språk och huruvida de delar upp de självständiga pronomina genusmässigt. Bluedot.svg: I 3:e person + 1:a o./el. 2:a person. Location dot red.svg: Endast 3:e person, men också i plural el. 3:e person. Blue diamond.png: 1:a el. 2:a men inte 3:e person. Dot-white.svg: Ingen genusuppdelning.

Språklig användning[redigera | redigera wikitext]

Hen är ett könsneutralt pronomen som kan användas på huvudsakligen två sätt:

  • Hen kan användas som ett alternativ till uttryck som "hon eller han" och "vederbörande" i de tillfällen då könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska otydliggöras, som i exemplet: "Om en elev vill överklaga bör hen först vända sig till rektor".[1]
  • Hen kan användas för att omtala personer som inte vill kategoriseras i grupperna ”man” eller ”kvinna”, eller av personer med normkritiska intentioner som inte vill kategorisera mottagarna i en tvådelad könsuppdelning.[2] Språkrådet har formulerat sig så här: "Vissa användare av denna normkritiska tillämpning förespråkar ibland att alla hon och han borde bytas ut mot hen som ett sätt att påverka språket och samhället i en mer könsneutral riktning", "Det bör också tilläggas att få driver linjen att han och hon borde förbjudas i svenskan, utan även de mest normkritiska driver vanligtvis linjen att hen ska ses som ett komplement till hon och han".[2]

Genitivformen av hen blir hens, exempelvis "Det är hens ensak". Språkrådet rekommenderar hen – exempelvis "Jag såg hen" – som objektsform även om henom också förekommer i språkbruket.[1]

Språkrådet har gett ut skriften Pronomenet hen där de i slutet skriver följande under rubriken "Sammanfattande rekommendationer":

  • Det finns inga språkliga hinder för att använda hen, och det används i alltfler sammanhang, men det kan finnas en risk att ordet drar uppmärksamhet från texten. Det behöver därför avgöras av skribenten, situationen och mottagarna om ordet är lämpligt i sammanhanget eller inte.
  • När någon själv vill omtalas hen bör detta respekteras. Den som vill bli omtalad som han eller hon bör på samma sätt respekteras för det.
  • Om sammanhanget är oklart eller om skribenten har normkritiska intentioner kan texten förses med en klargörande kommentar om skribentens intentioner med att använda hen.
— Språkrådet[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Förslag på användande av ordet har förekommit länge. Den 30 november 1966 skrev Rolf Dunås i Upsala Nya Tidnings språklåda: "För egen del kan jag drömma om att man från "han" gick ett steg framåt i vokalräckan och från "hon" två steg tillbaka och uppfann det tvåkönade ordet "hen" med kort e."[4][8]

Begreppet användes redan 1980 i Byggforskningsrådets rapport R39:1980, Att värdera byggd miljö i artikeln Värderingsmoment i planeringsprocessen, sid 5:22 och följande av Rolf H Reimers.

År 1994 föreslog lingvisten Hans Karlgren i SvD hen som ett "könsneutralt pronomen för vissa skrivsituationer".[8]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Språktidningen noterade att "hen" togs upp i Miljöpartiets partiprogramsrevidering 2005 när Joakim Pihlstrand-Trulp motionerade om könsneutralt språk.[9] Frågan avfärdades då av sittande partistyrelse som en enbart språklig korrigering och avslogs i klump tillsammans med förslag om skiljetecken och enskilda ord. Miljöpartiet genomförde emellertid reformen i nästa partiprogramsrevidering 2012.[10]

Kulturtidsskriften Ful har genomgående använt ordet hen som personligt pronomen sedan år 2007.

Språkvetaren Per Ledin har på sin blogg sammanställt spridningen av hen i bloggar:[11]

  • "Över tid får hen ett första uppsving i 2008 och ett relativt genombrott 2009. Det beror på en enda bloggare, en transperson som bloggar ihärdigt och vissa månader står för så gott som alla träffarna."[11]
  • "Ett andra genombrott kommer 2012, då hen-debatten tar fart. Hen är då, beroende på hur man räknar, två-tre gånger vanligare än 2009 och 2010 (och betydligt vanligare än 2011). Det betyder att hen används mer, att det blivit ett ord i svenskan. Men inte dramatiskt mycket mer som just pronomen. Det som hänt är att det blivit en snackis. Bloggare tar strid för och emot pronomenet."[11]
  • "Fram till 2012 står, som antytts, få bloggar för nästan alla hen. 2012 är spridningen på bloggar mycket större. Hen har blivit känt och diskuteras, ... men det används inte allmänt."
  • "De bloggar som använder hen mer frekvent handlar vanligen om genus, jämställdhet och relationer, och det är vanligen kvinnor som hen-bloggar. Hen är inte ett neutralt pronomen, utan har en tydlig genuskoppling."[11]

2009 kom hen med i Nationalencyklopedin beskrivet som ”föreslaget könsneutralt personligt pronomen i stället för hon och han”.[12]

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

I januari 2012 släpptes Jesper Lundqvists bok Kivi och Monsterhund, en barnbok som använder sig av hen istället för han eller hon. Boken gav upphov till en livlig debatt.[13]

I 2012 års februarinummer av Nöjesguiden användes ordet hen genomgående istället för han eller hon. Det var endast i direkta citat som de personliga pronomenen inte byttes ut.[14]

I februari 2013 användes pronomenet för första gången i Sveriges riksdag av den då nytillträda jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) i en interpellationsdebatt. I marsutgåvan av riksdagens språkbrev avrådes från användande av ordet i "styrdokument, mötesprotokoll, rapporter, pm, upphandlingstexter, årsredovisningar, informationsmaterial, webbplatsen, intranätet och externa brev". Detta efter att frågan hade beretts med riksdagsdirektören och diskuterats av talmannen och riksdagens gruppledare. Det var däremot inga problem med hen i politiska texter, där det är riksdagsledamöterna själva som avgör vilket pronomen som ska användas.[15]

Språktidningen konstaterade mars 2014 att ordet hen etablerats i det svenska språket. I svensk press gick det 2011 (innan hen-debatten tagit fart) över 13 000 han och hon på varje hen. I början av 2014 var det förhållandet 250 mot 1. Man konstaterar också att ordet numera inte längre används lika mycket i debatterande sammanhang utan som ett självförklarat neutralt pronomen, särskilt där det sparar plats genom att undvika en kontruktion som han eller hon. Bland bloggare och politiska tyckare används hen relativt flitigt – utom av sverigedemokrater. SD-skribenters motstånd mot ordet anses av flera bedömare som att ordet är en del av en "vänsterfeministisk indoktrinering". Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för SAOL, menar dock att hen fortfarande är en sorts modefluga och att ordets popularitet om cirka fem år kommer att vara betydligt mindre.[16]

Hen används även i Svenskfinland.[17] Det är snarare mindre kontroversiellt där än i Sverige eftersom man kan finska språkets ord "hän".[18] Däremot var beskedet om en "Omfattande hen-reform på Svenska Yle" (där installerade ljudfilter skulle neutralisera både namn och kön i utsändningarna) den 1 april 2014 ett skämt.[19]

Under 2014 års kongress så beslutade Byggnads att använda hen i nästa version av fackförbundets stadgar. Byggnads blir därmed det första svenska fackförbund som använder sig av hen i sina stadgar.[20]

Från 2015 kommer ordet inkluderas i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.[21][22]

Dn.se och Dhen.se[redigera | redigera wikitext]

I september 2012 förbjöds användandet av ordet i nyhets- och reportagetexter av Dagens Nyheters publisher Gunilla Herlitz.[23] Journalisten och programmeraren Oivvio Polite lanserade då webbplatsen DHEN.se som ser ut som DN.se men där alla han och hon automatiskt byttes ut mot hen. En person på DN svarade med att polisanmäla webbplatsen för brott mot upphovrättslagen med Dagens Nyheter som målsägande, men drog senare tillbaka anmälan när det framkom att tidningens ledning inte ville polisanmäla. I sin egen tidning skrev man dock "Vi har inte polisanmält tilltaget" och utan att redovisa att en polisanmälan först hade upprättats för att sedan återtas på begäran av ledningen. När SVT:s Kulturnyheterna ifrågasatte formuleringen svarade[24] redaktionschef Åsa Tillberg att det misstag man hade begått hade rättats till, att ytterligare redogörelser vore ointressanta och att det vore onödigt att hänga ut någon som hade gjort fel.[25]

Debatt[redigera | redigera wikitext]

Ordet har orsakat debatt, med både förespråkare och kritiker.[26] Bland kritiker har risken att skapa förvirring och irritation i dagliga samtal nämnts.[27] Språkrådet rekommenderar att ordet bör användas med försiktighet.[1] Språknämnden har istället konstaterat att det inte finns några språkliga hinder mot ordet, och att det kommer etableras ju fler som använder det. Angående användningen konstaterar nämnden att "när någon själv vill omtalas med hen bör detta respekteras. Den som vill bli omtalad som hon respektive han bör på samma sätt respekteras för det."[27]

Politiker som Ylva Johansson och Maud Olofsson konstaterar att det finns andra instrument som är viktigare för att uppnå ett jämställt samhälle än att ersätta han och hon med hen.[28][29] Horace Engdahl konstaterade att "jag är ledsen, men fenomenet hen är i mina ögon alltför fånigt för att förtjäna seriös kommentar", när DN frågade honom om "det lilla ordet med den stora laddningen".[30]

Avledningar[redigera | redigera wikitext]

Under 2012 användes benämningen henifiera av bland annat branschtidningen Dagens Media. Ordet användes där i betydelsen "anpassa till hen", "hen-anpassa".[31]

Norska och danska[redigera | redigera wikitext]

Det svenska ordet hen har noterats i Norge och Danmark. Det har börjat användas i Norge[32] och norska Språkrådet har skrivit att rådet inte har något emot detta språkbruk,[33] även om det är lite kontroversiellt hos många.

I Danmark har ordet debatterats men inte fått genomslag.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Frågelådan, Språkrådet
  2. ^ [a b c d e] ”Pronomet hen” (PDF). Språkrådet. 2013-05-07. http://www.språkrådet.se/16336. 
  3. ^ ”Hen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/hen/1826342. Läst 2012-06-01. 
  4. ^ [a b] ”Bilder av tidningsklipp om hen”. Facebook. https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10150601729734077&set=o.191186619054&type=1&theater. 
  5. ^ Dalén, Karl (24 februari 2012). ”Starka reaktioner efter intervjuer om ”hen””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/starka-reaktioner-efter-intervjuer-om-hen. Läst 13 mars 2012. 
  6. ^ Hannes, Hanna. ”Transbloggen: En kan använda pronomenet hen!”. RFSL ungdom. http://www.transformering.se/transbloggen/en-kan-anv%C3%A4nda-pronomenet-hen. Läst 2013-12-18. 
  7. ^ "Hen" med i ordlistan”. Dagens Nyheter. 29 juli 2014. http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/hen-med-i-ordlistan/. 
  8. ^ [a b] ”Hen” föreslogs av språkforskare redan 1994 – i SvD”. SvD. 8 mars 2012. http://blog.svd.se/kultur/2012/03/08/%E2%80%9Dhen%E2%80%9D-foreslogs-av-sprakforskare-redan-1994-%E2%80%93-i-svd/. Läst 13 mars 2012. 
  9. ^ ”Miljöpartiet väljer hen”. Språktidningen. http://spraktidningen.se/blogg/miljopartiet-valjer-hen. 
  10. ^ Holmqvist, Anette. ”"Hen" i Miljöpartiets partiprogram”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15494169.ab. 
  11. ^ [a b c d] ”Hen i bloggosfären: spridningsmönster”. Per Ledin. 2012-11-28. http://pasvenska.se/hen-i-bloggosfaren-spridningsmonster/. 
  12. ^ ”Hen inte nytt i Nationalencyklopedin”. Språkrådet. http://www.sprakradet.se/13119. 
  13. ^ Pavlica, Adrianna (8 mars 2012). ”Så började debatten om hen”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.874481-sa-borjade-debatten-om-hen. Läst 13 mars 2012. 
  14. ^ ”Därför använder vi ordet hen (ledare i nr 2 2012)”. Nöjesguiden. 2012-02-29. http://nojesguiden.se/blogg/margret-atladottir/darfor-anvander-vi-ordet-hen-ledare-i-nr-2-2012. 
  15. ^ "Henförbud i riksdagen?", Ottar, 4 mars 2013. Läst den 6 mars 2013.
  16. ^ Anders (2014-03-18): "Så snabbt ökar hen i svenska medier". Spraktidningen.se. Läst 17 april 2014.
  17. ^ "Hen". Mediesprak.fi. Läst 18 april 2014.
  18. ^ Hen i Sverige och i Finland
  19. ^ "Omfattande hen-reform på Svenska Yle". Yle.fi. Läst 18 april 2014.
  20. ^ ”Han blir hen hos Byggnads”. SVT.se. 2014-08-15. http://www.svt.se/kultur/han-blir-hen-hos-byggnads. 
  21. ^ ”"Hen" med i nya ordlistan”. Sveriges radio. 29 juli 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5924812. Läst 29 juli 2014. 
  22. ^ Svenska Akademiens ordlista inför hen, Sveriges Radio, 29 juli 2014.
  23. ^ Dante Thomsen (2012-09-10). ”Herlitz inför hen-förbud”. Dagens Media. http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/dagspress/article3535185.ece. Läst 2012-09-11. 
  24. ^ Dagens Nyheters sida på Wikiquote. Läst den 14 september 2012.
  25. ^ SVT:s Kulturnyheterna, kl 19.00, 13 september 2012.
  26. ^ Se bland annat Malin Walldén (2013-12-01). ”Flippar du ur av "hen"?”. Allehanda. http://allehanda.se/opinion/ledares/1.6553079-flippar-du-ur-av-hen-.  och Johanna Eklundh (2013-05-27). ”Ett ord som väcker irritation”. SVT nyheter. http://www.svt.se/nyheter/sverige/ett-ord-som-vacker-irritation. .
  27. ^ [a b] ”Hen”. Frågelådan. Språknämnden. http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=78354;objekttyp=lan. Läst 18 januari 2014. 
  28. ^ Ylva Johansson: nytt ord skapar inte jämställdhet
  29. ^ Maud Olofsson Hen kan skapa otrygga barn
  30. ^ DN: Det lilla ordet med den stora laddningen 2013-12-02
  31. ^ Anders (2013-03-15): "Årets populäraste nyord: järnrörspolitiker, zlatanera, henifiera och gubbploga". Spraktidningen.se. Läst 26 juni 2013.
  32. ^ [1]
  33. ^ Hen i norskan

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]