Jakob Ulfsson

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Jakob Ulvsson)
Hoppa till: navigering, sök
Ärkebiskop Jakob Ulfsson
Jakob Ulvsson som staty vid Uppsala domkyrka. Skulptur av Christian Eriksson (1858–1935)
Jakob Ulvsson som staty vid Uppsala domkyrka. Skulptur av Christian Eriksson (1858–1935)
Kyrka Romersk-katolska kyrkan

Stift Uppsala stift, ärkebiskop
Period 14691515
Företrädare Tord Pedersson (Bonde)
Efterträdare Gustav Trolle

Biskopsvigd 1470 av ärkebiskop Simon av Antibar
Akademisk titel Magister
Född 1430-talet
Död Våren 1521 i Rom
Broderi på mässhake från 1400-talet, föreställande Jakob Ulvsson. Möjligen av Albertus Pictor.

Jakob Ulvsson (Örnefot), född på 1430-talet, död våren 1521, var en svensk kyrkoman. Han var ärkebiskop av Uppsala stift 1469–1515 samt därigenom överhuvud för den dåvarande katolska kyrkoprovinsen i Sverige. Genom sina 46 år på posten blev han den som har innehaft detta ämbete under längst tid.

Jakob Ulvsson var bland annat den drivande kraften bakom grundandet av Uppsala universitet 1477 och även ansvarig för boktryckarkonstens införande i Sverige på 1480-talet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jakob Ulvsson föddes i Trögd på 1430-talet (på minnestavlan i Uppsala domkyrka står årtalet 1421 men detta torde vara felaktigt och det är snarare närmare 1435), död på våren 1521 (Åsbrink och Westman anger tidpunkten till "före midsommar").[1] Släkten förde i sin sköld en gyllene örnfot med vita fjädrar i ett blått fält.

Denna sköld kan i dag studeras i en rad av de kyrkor i Uppland som Albertus Pictor målade, till exempel Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. I Yttergrans kyrka finns ett porträtt av Ulvsson, där han knäfaller över sin vapensköld. Albertus Pictor har även återgett honom på en pärlstickad mässhake, som visas i Uppsala domkyrkas museum.

Ulvsson började studera vid Universitetet i Rostock 1457 och promoverades så småningom till magister i Rom.

Han blev sedan ärkedjäkne i Växjö. Åren 1465–1470 vistades han vid den påvliga kurian i Rom. Påven Paulus II utsåg honom till ärkebiskop i Uppsala, varvid Tord Pedersson Bonde blev förbigången. Den 15 april 1470 vigde ärkebiskop Simon av Antibar Ulvsson till svensk ärkebiskop, på påvens uppdrag, efter Jöns Bengtsson (Oxenstierna), som hade avlidit 1467. Vigningen ska ha skett i Birgittinerordens klosterkyrka i Rom. När Jakob Ulvsson återvände till Sverige föranstaltade han att heliga Birgittas fest skulle firas över hela riket. År 1482 tillät påven Sixtus IV skrinläggning och saligförklaring av Birgittas dotter Katarina.

Som ärkebiskop var Ulvsson ledande i riksrådet. I den politiska maktkampen hörde han till dem som motarbetade Sturarna. Efter kriget mot Ryssland 1495–1497 krävde han riksföreståndaren Sten Sture den äldres avgång. Denne utsatte därpå ärkebiskopens borg Almarestäket för belägring i juni 1497. Ärkebiskopen svarade med att bannlysa Sten Sture. När den danska flottan anlände till Stockholm i augusti samma år tvingades Sten Sture avbryta belägringen och i oktober avgå som riksföreståndare.

Jakob Ulvsson var den drivande kraften bakom grundandet av Uppsala universitet 1477 och under hans tid som ärkebiskop kom universitetets första blomstringstid. Han var även ansvarig för boktryckarkonstens införande i Sverige på 1480-talet. Under hans långa tid som ärkebiskop blev ofta Biskops-Arnö mötesplats för politiska överläggningar. Stormännens skilda fraktioner skulle om möjligt samordnas med kyrkans makt och kungens. Arnö passade allas syften väl och ärkebiskopen utvecklade stor diplomati.

När han 1515 hade avgått från sitt ämbete, valde han också att bosätta sig på Arnö. Han slutade dock inte med sin politiska och diplomatiska verksamhet och kan ha varit på väg att återinsättas efter fängslandet av hans efterträdare Gustav Trolle. Efter slaget på Åsundens is brändes dock borgen på Arnö under senvintern 1520 av friskaror, som tidigare hade slagits under Sten Sture den yngre varvid Jakob Ulvsson togs tillfånga.

När han blev fri, bosatte han sig i kartusianerklostret i Mariefred. Det var han som hade medverkat till att kartusianerna över huvud taget kom till Sverige.

I detta kloster fick han sluta sina dagar och avled där 1521 (infoboxen till höger anger dock i Rom?). Enligt Andreas Rhyzelius biskopskrönika flyttades hans "redan förmultnade kropp" från Mariefreds kloster genom Johannes Magnus försorg 1526 till Uppsala domkyrka och fick en plats "mellan vårfrukoret och domkyrkans horologium".

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 158 & 178
  • Den svenska historien. Del 2: Medeltid 1319-1520. Stockholm: Bonniers, 1966, s. 309
  • Nordisk familjebok (1910), band 12, s. 1199-1200
  • Andreas Rhyzelius, Episcoposcopia Sviogothica eller en Swea-Göthisk Sticht- och Biskops Chrönika, Linköping 1752


Företrädare:
Tord Pedersson
Ärkebiskop i Uppsala
1469–1515
Efterträdare:
Gustav Trolle