Vegetarianism

Vegetariska råvaror

Vegetarianism är en näringslära enligt vilken endast födoämnen från växtriket bör ätas, vilket innebär att en person som är vegetarian av etiska, religiösa, estetiska, miljörelaterade, hälsogrundade eller andra skäl inte intar animaliska produkter (vissa undantag kan göras för produkter som kan erhållas från levande djur, se nedan). I dessa sammanhang ses svamp ofta som ett vegetariskt födoämne, trots att det biologiskt tillhör svampriket och inte växtriket. Begreppet vegetarian myntades 1847 på ett möte hos den första föreningen för vegetarianer i Ramsgate i England. Ordet är bildat ur latinets vegetabilia, dvs grönsaker.

Varianter

Så småningom har följande varianter utkristalliserats:

Namn	Kött (inklusive fågel, fisk, skaldjur)	Ägg	Mejeriprodukter	Vegetabilier	Svamp
Lakto-ovo-vegetarian	Nej	Ja	Ja	Ja	Ja
Lakto-vegetarian	Nej	Nej	Ja1)	Ja	Ja
Ovo-vegetarian	Nej	Ja	Nej	Ja	Ja
Demi-vegetarian	Bara kyckling och/eller fisk.2)	Ja	Ja	Ja	Ja
Vegan	Nej	Nej	Nej	Ja	Ja

1) Ost innehåller vanligen löpe, ett enzym framtaget ur kalvmage. Vissa lakto-vegetarianer äter därför inte vissa ostsorter utan väljer ostar gjorda på mikrobiella eller vegetabiliska ystenzymer.
2) Demivegetarianer äter ägg, mejeriprodukter och fisk. Vissa demivegetarianer äter också kyckling.

Så kallade semivegetarianer (ibland benämnda flexitarianer) har en kost som främst består av vegetarisk kost, med enstaka inslag av fisk, skaldjur och kyckling. Somliga semivegetarianer äter även kött vid ett fåtal tillfällen. Vissa menar dock att man inte bör kalla sig vegetarian i de fallen man äter exempelvis fisk och fågel, då de är kännande individer med känsel och ett medvetande.

Utöver dessa huvudlinjer finns ett flertal inriktningar inom vegetarianism. Många av dessa motiveras med teorier om hur man äter nyttigt, andra motiveras med etiska skäl. Till den förstnämnda sorten hör råkostarianer, som menar att man av hälsoskäl enbart bör äta råa grönsaker. Till den sistnämnda typen hör frukterianerna, som endast äter frukt i den biologiska bemärkelsen, vari ingår säd och andra frön. Tanken bakom är att växternas frukter går att förtära utan att skada själva växten.

Utbredning

Enligt en uppskattning finns mer än 70 % av världens vegetarianer i Indien, då många hinduer inte äter kött av religiösa skäl. Dessa är vanligen laktovegetarianer. Uppskattningsvis 20-30 % av Indiens befolkning är vegetarianer, och få av dem som äter kött gör det i större mängder. Vissa äter enbart fisk (vilket dock räknas som kött enligt deras tro).

Skäl

Skälen till att man väljer att vara vegetarian skiftar från person till person. Här listas några vanliga anledningar:

• Religiösa skäl: Hinduismen i Indien tillåter inte att slakta kor, eftersom de anses vara heliga. Enligt islam är grisen oren, därför äter inte muslimer fläskkött. Det gör inte heller judar eftersom svinet inte anses vara kosher. Blodmat är förbjudet både inom islam och judendom. Även vissa kristna församlingar tolkar Bibeln ur en djuretisk synvinkel och instämmer i förbudet mot blodmat. Det finns även kristna som avstår från att äta griskött (till dessa kan även räknas messianska judar). Med hänvisning till påbudet att leva utan att skada andra är det vanligt att buddhister inte äter kött.
• Djurrättsliga skäl: Många som blir vegetarianer av etiska skäl syftar på att det är fel att döda och äta djur. Se djurrätt.
• Djurskyddsskäl: Vissa vegetarianer anser inte att det är fel att äta kött i sig, men motsätter sig den moderna köttprocessen där djur föds upp under, enligt många, tvivelaktiga förhållanden, endast för syftet att ätas.
• Rättviseskäl: Vissa vegetarianer anser att det är fel att endast en liten del av världens befolkning äter en stor del av det kött som produceras. De anser också att den betesmark/odlingsmark som används till köttindustrin mer effektivt skulle kunna användas för att odla grödor och på så sätt mätta fler människor.
• Miljöskäl: En del syftar på att det är dåligt för miljön att äta djur. En ko, till exempel, måste äta ca 100 kg biomassa (torrvikt) för att kunna producera 1 kg kött. Rapporter från FN och FOI 2007 visar även att uppfödning av djur för kött generar 18 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket är mer växthusgaser än transportsektorn. 1 kg kött räknas vara lika miljöovänligt som att köra 3 timmar med bil . Köttproduktion kräver också mer vatten, ett kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten medan ett kilo vegetabilier kräver mellan 400 och 3 000 liter. Djurindustrin står även för en stor del av utsläppen av kväve och fosfor, och är därmed en bidragande orsak till övergödningen. Även användandet av antibiotika inom djurindustrin lyfts fram som ett skäl till vegetarianism.
• Hälsoskäl: Vissa äter vegetarisk kost av hälsoskäl, då de anser vegetarisk kost generellt vara nyttigare.
• Smakskäl: Vissa människor är vegetarianer endast på grund av att de finner kött osmakligt.
• Naturlighet: En del personer är vegetarianer för att de anser att människan hör till växtätarna, det vill säga att människan är en naturlig vegetarian och inte är menad att äta kött.

Historia

Vegetarianism har funnits i olika varianter i åtminstone 2 000 år. Bland de första uttalade vegetarianerna återfinns Buddha och greken Pythagoras. Forskning tyder på att gladiatorer i antikens romarrike till största delen hade en vegetarisk kost bestående av bönor, torkad frukt och korn.

Bland människans släktingar kan noteras att gorillor är i huvudsak vegetarianer. De äter dock insekter, och schimpanser och orangutanger äter även kött från däggdjur emellanåt. De äldsta beläggen för köttätande bland våra förfäder är mer än tre miljoner år gamla.

Svensk vegetarianism

En svensk som betraktas som föregångare var Emanuel Swedenborg (1688–1772), som genom sin religiösa uppfattning betraktade köttätandet som en manifestation av människans förfall ur paradiset, ändå åt han bevisligen fisk. En mer inflytelserik vegetarian var Johan Lindström Saxon (känd som J. L. Saxon; levde 1859–1935) som år 1903 grundade Svenska Vegetariska Föreningen.

Are Waerland fick stor betydelse för vegetarianismen i Sverige och övriga Norden. Fram till sin död 1955 skrev Waerland ett flertal böcker bland annat om hälsoriktig vegetarisk mat, och hans efterföljare vad gäller vegetarisk kost kallades waerlandianer.

Under 1970-talet fick vegetarianismen ett uppsving. Det motiverades både med hälsoskäl, och solidaritet med tredje världen genom hushållning med jordens resurser. Sedan 1990-talet har vegetarianismen brett ut sig till större grupper, och begreppen har delvis skiftat betydelse.

2009 gjorde Demoskop en undersökning på uppdrag av djurrättsorganisationen Djurens rätt bland svenskar från 15 år och uppåt de kom fram till att det fanns ungefär 300 000 vegetarianer (3,5 % av befolkningen) och 150 000 veganer (1,6 % av befolkningen) i Sverige, de kom också fram till att 40 % av befolkningen skulle kunna tänka sig att bli vegetarianer. I samma undersökning säger sig 15 % av de mellan 15 och 24 år vara vegetarianer eller veganer.

Andelen vegetarianer i Sverige var enligt en undersökning gjord 2001 cirka 0,5 %. Om man även räknar med semivegetarianer ökar andelen till 3,5 %. Undersökningen omfattade personer i åldrarna 16-79 år.

Se även

• Vegan
• Vegetarisk
• Frukterian
• Pescetarian
• Demivegetarianism
• Djurrätt
• Djurvälfärd
• Djurskydd
• Djurstudier
• Djurrättsaktivism
• Djurrättsalliansen
• Ekoterrorism
• Ekosabotage
• Djurens befrielsefront
• Grön Anarkism
• Anarko-primitivism
• Ekofascism
• Speciesism
• Jaktkritikerna
• Jainism
• Grön ideologi
• Djupekologi

Externa länkar

• Artikeln Vegetarianer sparar energi på Miljöportalen
• Vegetariska recept på "Smalarecept"

---