Kalmar län
Kalmar län | ||
Län | ||
|
||
Land | Sverige | |
---|---|---|
Landskap | Småland och Öland | |
Läge | 56°44′0″N 15°54′0″Ö / 56.73333°N 15.90000°Ö | |
Residensstad | Kalmar | |
Area | Rankad 9:e | |
- Totalt | 11 171 km² | |
Folkmängd | Rankad 17:e | |
- Totalt | 246 667 (2023-12-31) [1] | |
Befolkningstäthet | ||
- Totalt | 22,1 invånare/km² | |
Inrättat | 1634/1680 | |
Landshövding | Thomas Carlzon | |
Länskod | 08 | |
Geonames | 2702259 | |
Länsbokstav | H | |
Karta | SCB geodata | |
Kalmar läns läge i Sverige.
|
Kalmar län är ett av Sveriges län, omfattande områden i östra Småland och hela Öland. Residensstad är Kalmar. Kalmar läns valkrets utgör en valkrets vid riksdagsval i Sverige. Länet gränsar i söder till Blekinge län, i väster till Kronobergs län och Jönköpings län samt i norr Östergötlands län.
Länsvapnet
Blasonering: Sköld kvadrerad av Smålands och Ölands vapen.
Länsstyrelsen använde tidigare de båda landskapens vapen sida vid sida eller i en kluven sköld. 1944 fastställdes det nuvarande länsvapnet.
Historia
- Se även Kalmar slottslän
Genom 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges indelning i län och Kalmar län blev då ett eget län med Kalmar som residensstad. Länet bildades av Kalmar slottslän, Tjust och Öland och hade inledningsmässigt namnet Kalmar län och Öland[2].
Under perioden 1645-1679 ingick under några tidperioder även delar av nuvrande (östra) Kronobergs län. 1679-1680 var länet förenat med både Jönköpings och Kronbergs län och bildade då Smålands län. 1680-1683 var länet förenat med Blekinge i ett generalguvernement. 1819-1824 bildade Öland ett eget län, Ölands län.[3]
Hela området tillhörde före 1605 Linköpings stift, därefter kom södra delen (Möre och Handbörd) tillhöra Kalmar stift till 1915 då den delen överfördes till Växjö stift.
1863-1970 var länet administrativt uppdelat i två hälfter, Kalmar läns norra landsting med Västervik som huvudort och Kalmar läns södra landsting med Kalmar som huvudort, med Kalmar som huvudort.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kalmar län | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1810 | 138 421 | |||
1820 | 149 901 | |||
1830 | 165 743 | |||
1840 | 184 557 | |||
1850 | 202 178 | |||
1860 | 221 029 | |||
1870 | 233 110 | |||
1880 | 245 105 | |||
1890 | 232 847 | |||
1900 | 227 625 | |||
1910 | 228 129 | |||
1920 | 231 077 | |||
1930 | 231 410 | |||
1940 | 228 260 | |||
1950 | 236 774 | |||
1960 | 235 612 | |||
1970 | 241 026 | |||
1980 | 241 581 | |||
1990 | 241 102 | |||
2000 | 235 391 | |||
2010 | 233 536 | |||
2015 | 237 679 | |||
Källa:[4] |
Indelningar
Landskap och stift
Länet omfattar östra delen av landskapet Småland och hela Öland, dock bildade Öland ett eget län 1819-1824.
Fram till 1850 ingick länet i lagsagan Kalmar läns och Ölands lagsaga, där dock under perioder under 1600-talet Öland inte ingick. 1718-1719 var lagsagan i detta län ersatt av Kalmar läns lagsaga, Västerviks läns lagsaga.
Norra delen ingår i Linköpings stift medan den södra ingår i Växjö stift.
Folkland, härader och städer (före 1970)
Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Kalmar stad, Västerviks stad, Vimmerby stad, Oskarshamns stad, Borgholms stad (denna dock utan egen jurisdiktion). Köpingen Nybro blev stad 1932 men utan egen jurisdiktion.
Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Se respektive härad.
Kommuner 1952-1971
Städer (6 st):
Köpingar (3 st):
Landskommuner (41 st):
Förändringar 1952–1970
- 1 januari 1956. Virserums landskommun ombildades till Virserums köping.
- 1 januari 1965. Dörby landskommun uppgick i Kalmar stad.
- 1 januari 1967. Döderhults landskommun, Kristdala landskommun och Misterhults landskommun uppgick i Oskarshamns stad.Gladhammars landskommun uppgick i Västerviks stad. Ottenby landskommun uppgick i Mörbylånga landskommun.
- 1 januari 1969. Gärdslösa landskommun och Köpingsviks landskommun uppgick i Borgholms stad. Alsterbro landskommun, Hälleberga landskommun från Kronobergs län, Madesjö landskommun, Oskars församling ur Mortorps landskommun och Sankt Sigfrids församlingur Ljungbyholms landskommun uppgick i Nybro stad. Vissefjärda landskommun och Algutsboda landskommun från Kronobergs län uppgick i Emmaboda köping. Lönneberga landskommun och Målilla landskommun uppgick i Hultsfreds köping. Fagerhults landskommun uppgick i Högsby landskommun.
Kommuner från 1971
Kalmar län består av 12 kommuner vilka är (från norr):
Alla kommuner har namn efter sina centralorter.
Geografi
Tätorter
De största tätorterna i länet enligt SCB 2015:
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Kalmar | 38 408 |
2 | Västervik | 21 178 |
3 | Oskarshamn | 18 287 |
4 | Nybro | 13 039 |
5 | Vimmerby | 8 037 |
6 | Lindsdal | 5 709 |
7 | Hultsfred | 5 510 |
8 | Färjestaden | 5 645 |
9 | Emmaboda | 4 818 |
10 | Mönsterås | 4 998 |
Residensstaden är i fet stil
Natur
Tjustbygdens urbergsskärgårdar och bronsålderslandskap, Kalmarsundskustens ekprydda strandängar och genuina kustsamhällen, Kristdalatraktens levande stycken av Gammalsverige, Glasrikets säregna industrisamhällen samt Ölands unika alvar, väderkvarnar och radbyar finns alla inom länet. Kusterna i norr och söder skiljer sig åt. I havsbandet i norr välver Östersjöns vågor mot granitklippor från jordens urtid, i söder har den senaste istiden skapat moränskärgårdar av sten och grus och sandstränder.
I norra Kalmar län finns en sprickzon där det förekommer mängder med sjöar och pittoreskt belägna byar som Djursdala och Hjorted. Det finns även exempel på flera gamla oskiftade, väl bevarade byar som Stensjö by och Lunds by på vägen mellan Oskarshamn - Västervik.
I Kalmar län finns två nationalparker, 14 naturvårdsområden och drygt 100 naturreservat.
Näringsliv
Från historisk tid har länets strategiska läge vid Östersjön och nära kontakter med de baltiska staterna haft stor betydelse för regionens handel och sjöfart, något som blir allt mer intressant efterhand som länken mellan de europeiska staterna växer sig allt starkare.
Länet är ett av de största avfolkningslänen i Sverige. Näringslivet är i huvudsak präglat av verkstadsindustri, småföretag, samt skogsbruk och visst jordbruk längs större vattendrag och industrier runtom dessa näringar med undantag för tyngre industri som Scania och OKG i Oskarshamn. Det är framförallt norra Kalmar län och skogsbygderna i väster som drabbats av kraftigast befolkningsminskning. Till de områden som det gått bättre för hör framförallt Kalmarslätten och mellersta Öland men dessas måttliga expansion kan inte kompensera övriga länets nedgång i befolkningstal.
Politik
Politiska majoriteter i Kalmar län
|
|
|
Se även
- Smålandsnytt - Regionalnyheter
- Landshövdingar i Kalmar län
- Regionförbundet i Kalmar län
- Jönköpings län
- Kronobergs län
Referenser
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1947–1955). ”Kalmar län”. Svensk uppslagsbok (2). Malmö: Baltiska förlaget. Libris 11112
- ^ ”Folkmängd åren 1805-2010”. regionfakta.com. 21 februari 2011. http://www.regionfakta.com/Kalmar-lan/Befolkning-och-hushall/Befolkning/Befolkningsutveckling-1805-2010/. Läst 4 januari 2014.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kalmar län.
- Länsstyrelsen Kalmar län
- Regionförbundet Kalmar län
- Regionfakta - Fakta och perspektiv om Kalmar län
|
|