Rysslands herrlandslag i fotboll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rysslands herrlandslag i fotboll
Flag of Russia.svg
Fotbollsförbund Rossijskij futbolnyj sojuz
svenska: Rysslands fotbollsunionen
Förbundskapten Italien Fabio Capello
Lagkapten Andrej Arsjavin
FIFA-rankning 30 (23 oktober 2014)[1]
Flest landskamper Viktor Onopko
 • Antal landskamper 109
Flest mål Vladimir Beschastnykh
 • Antal mål 26
Första landskamp
 Ryssland 2–1 Mexiko 
(Moskva, Ryssland, 16 augusti 1992)
Största vinst
 San Marino 0–7 Ryssland 
(San Marino, San Marino, 7 juni 1995)
Största förlust
 Portugal 7–1 Ryssland 
(Lissabon, Portugal, 13 oktober 2004)
Världsmästerskap
 Spelade mästerskap 2
  Guld 0
  Silver 0
  Brons 0
Olympiska spelen
 Spelade turneringar 1
  Guld 0
  Silver 0
  Brons 0
Europamästerskap
 Spelade turneringar 4
  Guld 0
  Silver 0
  Brons 1

Rysslands herrlandslag i fotboll representerar Ryssland i fotboll på herrsidan. Tsarryssland spelade sin första landskamp under OS i Stockholm 1912.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tsarryssland och upplösningen[redigera | redigera wikitext]

Ryssland spelade sin första landskamp under OS i Stockholm 1912, och man mötte Finland som då var en del av Ryssland. Finland vann med 2-1 den 30 juni. Dagen efter blev det Rysslands största förlust hittills, då laget förlorade med 0-16 mot Tyskland.

Rysslands första tid som landslag blev inte långvarig. Efter 1-1-matchen mot Norge i Kristiania (sedan 1925 Oslo) den 12 juli 1914 utbröt det första världskriget, och man kunde inte spela fler matcher. Den ryska revolutionen 1917 skapade Sovjetunionen 1922. Sovjetunionens fotbollslandslag deltog inte i några turneringar förrän 1958. I laget spelade långt fler nationaliteter än enbart den ryska.

Sovjetunionens upplösning 1991 medförde stora förändringar, då en mängd nya landslag ersatte Sovjetunionen. Ett av dessa blev Ryssland. Sovjets sista stora turnering var vid VM-slutspelet 1990, där man kom sist i sin grupp. Vid EM 1992 hade Sovjetunionen kvalat in, men unionen upplöstes innan slutspelet började. För att möjliggöra att idrottare och landslag skulle få tävla, deltog de forna sovjetrepublikerna gemensamt som OSS. Laget kom sist i turneringen.

Efter denna turnering deltog de nyskapade länderna som egna självständiga stater. Det återskapade Ryssland skapades 1991, och i sin första landskamp mot Mexiko, den 16 augusti 1992, vann man med 2-0. I laget deltog före detta sovjetiska spelare från de andra tidigare Sovjetrepublikerna.

Ryssland har i statistik fått ta över Sovjetunionens plats och meriter. Sovjetunionen bestod dock av flera länder, se Sovjetunionens fotbollslandslag.

1992-1994[redigera | redigera wikitext]

Pavel Sadyrin blev Rysslands första tränare, inför hösten 1992:s väntade kval till VM 1994. Laget hamnade i samma kvalgrupp som Grekland, Ungern, Island och Luxemburg. Ursprungligen hade också Jugoslavien lottats in i gruppen men eftersom landet fortfarande låg i krig stängdes man ute från kvalet. Därför minskades gruppen till fem lag, vilket gav Ryssland ökade chanser att kvala in. Det gjorde laget efter 6 vinster och 2 oavgjorda matcher och inte en enda förlust.

Ryssland åkte till USA med en trupp som bestod av veteraner, som målvakten Stanislav Tjertjesov, Aleksandr Borodjuk och stigande stjärnor som Viktor Onopko, Oleg Salenko, Aleksandr Mostovoj, Vladimir Bestjastnych och Valerij Karpin. I turneringen lottades Ryssland i grupp B med Kamerun, Sverige och Brasilien. De första två matcherna förlorade Ryssland, 0-2 mot Brasilien och 1-3 mot Sverige, trots att laget tog ledningen mot Sverige redan efter fem minuter. Inför sista matchen mot Kamerun var man redan eliminerade, men besegrade dem med smått otroliga 6-1 mot ett Kamerun som fortfarande hade chans att gå vidare. Ryssland blev utslagen ur turneringen med tre poäng. Förbundskaptenen Sadyrin fick inte fortsätta efter VM, på grund av dålig prestation.

Oleg Salenko gjorde fem mål i matchen mot Kamerun. Salenko var en spelare som precis kommit in i landslaget, och han försvann lika snabbt. Det var hans sista landskamp för landslaget, totalt spelade han åtta. Eftersom Salenko gjorde Rysslands mål mot Sverige gjorde han totalt sex mål, vilket räckte för att vinna skytteligan i VM. Hans fem mål är fortfarande rekord i en enda VM-match.

Romantsev-eran[redigera | redigera wikitext]

Efter Sadyrin utsågs Oleg Romantsev till ny tränare. Hans uppdrag var att föra Ryssland till EM 1996. Han lät många av talangerna på uppgång från VM 1994 spela i truppen, som Viktor Onopko, Aleksandr Mostovoj, Vladimir Bestjastnych och Valerij Karpin. Ryssland vann sin kvalgrupp, med Skottland, Grekland, Finland, San Marino, och Färöarna, efter åtta vinster och två oavgjorda.

I slutspelet hamnade Ryssland i grupp C med Tyskland, Tjeckien och Italien. I den första matchen, mot Italien, förlorade Ryssland med 2-1. Den andra vann Tyskland med 3-0. Rysslands sista match mot Tjeckien var betydelselös. De släppte in två mål på de första tjugo minuterna. I andra halvlek gjorde de en spektakulär upphämtning till 3-2. Vladimir Šmicer gjorde dock en sen kvittering, och matchen slutade 3-3. Oleg Romantsev avgick efter turneringen.

1997-1999[redigera | redigera wikitext]

Efter EM utsågs Boris Ignatiev till ny tränare. Hans mål var att leda Ryssland till VM i Frankrike. Han satsade på lagets stjärnor. I kvalet lottades laget i samma grupp som Bulgarien, Israel, Cypern och Luxemburg.

Ryssland inledde kvalspelet med två segrar, mot Cypern och Luxemburg, och två oavgjorda, mot Israel och Cypern. De fortsatte med segrar mot Luxemburg och Israel. Rysslands enda förlust kom mot Bulgarien, med 1-0. De avslutade kvalet med en 4-2 seger mot Bulgarien, vilket räckte för att nå en playoff-plats. I playoffspelet, lottades man mot Italien. Det första mötet slutade oavgjort 1-1, efter att Italien gjort självmål genom Fabio Cannavaro. I returen, besegrades Ryssland med 1-0 med efter mål från Pierluigi Casiraghi och Ryssland misslyckades att kvalificera sig för VM.

Efter att inte kvalificerat sig till VM i Frankrike, fick laget ny tränare, Anatolij Bysjovets. Bysjovets gjorde vissa förändringar med truppen, bland annat övertalade han spelare från föregående generationer att göra comeback. Bysjovets tog in anfallaren Alexander Panov som senare skulle komma att göra många mål.

Ryssland lottades i grupp 4, tillsammans med Frankrike, Ukraina, Island, Armenien och Andorra. Ryssland inledde med tre raka nederlag till Ukraina, Frankrike och Island. Ryska fotbollsförbundet beslöt då att med omedelbar verkan avskeda Bysjovets, och Oleg Romantsev tog över posten en andra gång. De vann därefter sina efterföljande sex matcher, inklusive en spektakulär 3-2-seger över Frankrike på Stade de France. I den sista kval-matchen, mot Ukraina, behövde de vinna för att säkra en plats i mästerskapet. Valerij Karpin slog in en frispark i 75:e minuten, men Ukrainas Andrij Sjevtjenko kvitterade i 87:e efter en rejäl tabbe av den ryske målvakten. Slutresultatet blev 1-1, och Ryssland missade EM.

1999 och framåt[redigera | redigera wikitext]

Oleg Romantsev stannade kvar som förbundskapten, för att ta laget till Fotbolls-VM 2002 i Sydkorea och Japan. I kvalspelet inför VM var Ryssland i grupp 1 tillsammans med Slovenien, Jugoslavien, Schweiz, Färöarna och Luxemburg. Ryssland sågs som gruppens favorit med Jugoslavien eller Schweiz. Ryssland vann gruppen, och var därmed direktkvalificerade, med sju vinster, två oavgjorda och en förlust.

Ryssland inledde mästerskapet med en 2-0-seger mot Tunisien. Nästa match var mot värdnationen Japan, som förlorades med 0-1. I den sista matchen, där oavgjort räckte att ta sig vidare, förlorade Ryssland med 2-3 mot Belgien. De kom därmed näst sist i gruppen, och slogs ut ur turneringen.

EM 2004 gick inte bra för Ryssland. Förlust med 0-1 mot Spanien och 0-2 Portugal. De lyckades dock slå blivande mästarna Grekland, men avslutade ändå grupp A som fyra.

I VM-kvalet 2006 slutade laget trea i gruppen, efter Portugal och Slovakien. I Lissabon blev det stor förlust mot Portugal, som vann med 7-1.

I kvalspelet till EM 2008 kom Ryssland tvåa, bakom Kroatien men före England. På hemmaplan i Moskva slogs England med 2-1. Slutspelet i Österrike och Schweiz inleddes med en förlust mot Spanien med 1-4. Nästa match mot Grekland vann de med 1-0. I den avgörande matchen mot Sverige vann Ryssland med 2-0. Ryssland tog därmed andraplatsen i gruppen. I kvartsfinalen besegrade laget Nederländerna med 3-1 efter förlängning. I semifinalen mötte laget Spanien. Ryssland förlorade matchen med 3-0.

Trupp[redigera | redigera wikitext]

Startelvan Rysslands Fotbollslag i semifinalen i EM 2008.
Namn Födelsedatum Klubb Matcher (mål)
Målvakter
Igor Akinfejev 08.04.1986 Ryssland CSKA Moskva 33 (-31)
Vjatjeslav Malafejev 04.03.1979 Ryssland Zenit St. Petersburg 16 (-19)
Vladimir Gabulov 19.10.1983 Ryssland Dynamo Moskva 5 (-3)
Försvarare
Sergej Ignasjevitj 14.07.1979 Ryssland CSKA Moskva 34 (3)
Aleksej Berezutskij 20.06.1982 Ryssland CSKA Moskva 32 (0)
Aleksandr Anjukov 28.09.1982 Ryssland Zenit St. Petersburg 43 (1)
Vasilij Berezutskij 20.06.1982 Ryssland CSKA Moskva 37 (1)
Denis Kolodin 11.01.1982 Ryssland Dynamo Moskva 21 (0)
Jurij Zjirkov 20.08.1983 England Chelsea FC 31 (0)
Renat Janbajev 07.04.1984 Ryssland Lokomotiv Moskva 5 (0)
Mittfältare
Igor Semsjov 06.04.1978 Ryssland Dynamo Moskva 39 (1)
Dinijar Biljaletdinov 27.02.1985 England Everton 28 (2)
Vladimir Bystrov 31.01.1984 Ryssland Zenit St. Petersburg 25 (4)
Konstantin Zyrjanov 05.10.1977 Ryssland Zenit St. Petersburg 25 (7)
Alan Dzagojev 17.06.1990 Ryssland CSKA Moskva 4 (0)
Igor Denisov 17.05.1984 Ryssland Zenit St. Petersburg 6 (0)
Anfallare
Aleksandr Kerzjakov 27.11.1982 Ryssland Zenit St. Petersburg 46 (15)
Andrej Arsjavin (K) 29.05.1981 England Arsenal 45 (15)
Roman Pavljutjenko 15.12.1981 England Tottenham Hotspur 28 (12)
Pavel Pogrebnjak 08.11.1983 Tyskland VfB Stuttgart 15 (5)
Aleksandr Bucharov 12.03.1985 Ryssland Zenit St. Petersburg 1 (0)

Se även Sovjetunionens fotbollslandslag

Förbundskaptener[redigera | redigera wikitext]

Namn Årtal
Ryssland Pavel Sadyrin 1992-1994
Ryssland Oleg Romantsev 1994-1996
Ryssland Boris Ignatjev 1996-1998
Ryssland Anatolij Bysjovets 1998-1999
Ryssland Oleg Romantsev 1999-2002
Ryssland Valerij Gazzajev 2002-2003
Ryssland Georgij Jartsev 2003-2005
Ryssland Jurij Siomin 2005-2006
Ryssland Aleksandr Borodjuk 2006 (tillförordnad tränare)
Nederländerna Guus Hiddink 2006-2010
Nederländerna Dick Advocaat 2010 (Maj)-2012
Italien Fabio Capello 2012 (Juli)-

Sovjetunionens turneringar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”FIFA/Coca-Cola World Ranking”. Fifa. 23 oktober 2014. http://www.fifa.com/worldranking/rankingtable/index.html. Läst 26 oktober 2014.