Danmarks herrlandslag i fotboll
| ||||
| Fotbollsförbund | Dansk Boldspil-Union | |||
|---|---|---|---|---|
| Federation | Uefa | |||
| Smeknamn | De Rød-Hvide | |||
| Förbundskapten |  Kasper Hjulmand | |||
| Lagkapten | Simon Kjær | |||
| FIFA-rankning | 21 (15 februari 2024)[1] | |||
| Flest landskamper | Simon Kjaer (130) | |||
| Flest mål | Poul Nielsen (52) Jon Dahl Tomasson (52) | |||
| Första landskamp | ||||
Danmark 0–0 Frankrike B  (19 oktober 1908) Första internationella Danmark 17–1 Frankrike (22 oktober 1908) | ||||
| Största vinst | ||||
| Danmark 17–1 Frankrike (22 oktober 1908) | ||||
| Största förlust | ||||
 Tyskland 8–0 Danmark (16 maj 1937) | ||||
| ||||
| Världsmästerskap | ||||
| Spelade mästerskap | 6 | |||
| Olympiska spelen | ||||
| Spelade turneringar | 8 | |||
| ● Silver | 3 (1908, 1912, 1960) | |||
| ● Brons | 1 (1948) | |||
| Europamästerskap | ||||
| Spelade turneringar | 9 | |||
| ● Guld | 1 (1992) | |||
| Confederations Cup | ||||
| Spelade turneringar | 1 | |||
| ● Guld | 1 (1995) | |||
| Nordiska mästerskapet | ||||
| Spelade turneringar | 14 | |||
| ● Guld | 3 (1928, 1980, 1983) | |||
| ● Silver | 7 (1936, 1947, 1951, 1963, 1967, 1971, 1977) | |||
| ● Brons | 4 (1932, 1955, 1959, 2001) | |||
Danmarks herrlandslag i fotboll representerar Danmark i fotboll på herrsidan. Landslagets största framgång är EM-segern 1992 och utöver detta har man deltagit i sex VM-slutspel och nio EM-slutspel.
Laget spelade sin första officiella match den 19 oktober 1908 i London när man besegrade Frankrike B med 9–0 i den olympiska fotbollsturneringen. Redan vid fotbollsturneringen vid olympiska extraspelen 1906 hade ett danskt lag dock vunnit (den inofficiella) turneringen.
EM och OS har varit de turneringar där Danmark lyckats bäst genom åren. Fram till 1971 tilläts inte utlandsproffs utan endast amatörer i det danska landslaget.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Under lång tid präglades den danska fotbollen av amatörfotbollen. Danmarks landslag firade sin första framgångar i de olympiska spelen där man deltog första gången 1906. Turneringen var inofficiell och Danmark vann den. Två år senare när fotbollsturneringen i OS för första gången spelades officiellt tog Danmark OS-silver vilket man upprepade vid spelen i Stockholm 1912. I laget spelade Danmarks främsta landslagsmålskytt genom tiderna Poul "Tist" Nielsen. Danmark avstod från att spela VM när turneringen infördes 1930 och höll strikt på amatörreglerna. Först till VM 1958 deltog Danmark i VM-kval och återstod sedan på nytt till VM 1962 men kom från nästa VM-kval att delta permanent. De första kvalen slutade båda gånger med en sistaplats och först till VM 1982 var Danmark på allvar med och slogs om förstaplatserna och avancemang till VM.
Efter andra världskriget kom nya framgångar i OS-sammanhang där Danmark tog OS-brons i London 1948. Anfallaren John Hansen gjorde bland annat fyra mål i 5–3-segern mot Italien. Hansen blev sedan proffs i Juventus och kom bara att spela åtta landskamper på grund av amatörreglerna i Danmark.[2] Landslaget fick problem när allt fler spelare blev proffs utomlands och inte tilläts spela i landslaget på grund av stränga amatörregler från förbundets sida. Bland spelare som därmed utestängdes var Harald Nielsen som var skyttekung i Serie A. Vid OS i Rom 1960 tog Danmark landets tredje OS-silver i fotboll. I och med EM 1964 i Spanien gick Danmark till sitt första stora slutspel och förlorade semifinalen mot Sovjetunionen med 3–0 och förlorade sedan matchen om tredje plats med 3–1, efter förlängning, mot Ungern. 1972 spelade Danmark återigen OS med bland andra Per Røntved och Allan Simonsen i laget. Båda skulle efter OS bli proffs i Västtyskland och avancera till storspelare i klubb- och landslag. Liberon Røntved var lagkapten i 38 av sina 75 A-landskamper.[3]
1971 hävdes så amatörreglerna och danska proffs kunde börja spela för landslaget. Den första landskampen som tillät danska proffs var EM-kvalmatchen mot Portugal. Förbundskapten var Rudi Strittich men uttagningen sköttes fortfarande av en uttagningskommitté på förbundet. 1976 lämnade Strittich och Kurt Nielsen tog över posten på deltid.[4] Ett avgörande steg togs när Carlsberg blev sponsor till landslaget vilket möjliggjorde en anställning av Sepp Piontek som förbundskapten 1979. Andra kandidater för posten var Hennes Weisweiler och Helmut Johannsen.[5] Innan dess hade förbundskaptensposten bara varit en halvtidstjänst. Carlsberg kom att som huvudsponsor investera miljoner i landslaget.[6] Samma år skrevs även det första sponsoravtalet gällande utrustning med Hummel, tidigare hade utrustning köpts in från olika tillverkare, däribland Umbro och Admiral.[7]
Dansk dynamit: Uppgång under Piontek[redigera | redigera wikitext]
Piontek arbetade för att få in vinnarmentalitet och disciplin i laget som utmärkte sig för sitt festande. Efterhand fick Piontek framgång som tränare då Danmarks uppgång under 1980-talet inleddes under andra halvan av VM-kvalet 1980–1981. Danmark tog bland annat en meriterande seger hemma mot Italien med 3–1. Laget hade visat att man kunde slå ett topplag. Men Danmark förlorade mot gruppettan Jugoslavien i båda mötena och på bortaplan mot Italien och missade VM-slutspelet.[8] I EM-kvalet till EM i Frankrike 1984 vann laget sex av åtta matcher och gick vidare som gruppetta på bekostnad av England. Danmark gick vidare efter att bland annat besegrat England med 1–0 på Wembley.[9] I slutspelet nådde Danmark semifinal under den tyske förbundskaptenen Sepp Piontek i EM 1984. De mest framträdande danska spelarna var bland andra Michael Laudrup, Preben Elkjær Larsen, Morten Olsen och Frank Arnesen. Det var nu som laget började kallas "Dansk dynamit" efter sina starka insatser under EM-slutspelet.
Två år senare deltog spelade Danmark sitt första VM i Mexiko. Laget hade i VM-kvalet tagit förstaplatsen före Sovjetunionen. I en av lagets bästa matcher i kvalet besegrades Sovjetunionen hemma på Idrottsparken med 4–2. Under VM-gruppspelet imponerade Danmark med segrar mot Skottland (1–0), Västtyskland (2–0), och en 6–1-seger mot Uruguay. I åttondelsfinalen förlorade laget mot Spanien med 5-1 efter bland annat en olycklig bakåtpassning av Jesper Olsen. Re-Sepp-Ten (vi er røde, vi er hvide) var Danmarks officiella VM-låt och sjungs än idag av danska supportrar. EM 1988 blev en besvikelse. Tre raka förluster gjorde att laget åkte ut efter gruppspelet. 2–3 mot Spanien, 0–2 mot Italien och Västtyskland. När Danmark missade VM i Italien 1990 avgick Piontek och efterträddes av Richard Møller Nielsen.
Europamästare[redigera | redigera wikitext]
Danmark har ofta spelat en offensiv och teknisk fotboll och gjorde stor sensation när man vann EM 1992 i Sverige, särskilt som man kom med i slutspelet först efter att Jugoslavien blivit uteslutet på grund av inbördeskriget i Jugoslavien. Väl i slutspelet slog Danmark ut de regerande europamästarna Nederländerna i semifinalen på straffar och i finalen besegrades Tyskland med 2–0 i Göteborg. Laget saknades storstjärnan Michael Laudrup men hade profiler i Brian Laudrup, Flemming Povlsen och målvakten Peter Schmeichel men var framförallt ett väl fungerade lag där truppen som dominerades av spelare från den danska ligan. Danmark missade VM 1994 på målskillnad och slutade trea i kvalgruppen efter Spanien och Irland.
I Fifa Confederations Cup 1995 möttes kontinentalmästarna plus världsmästaren och värdlandet, vid denna tid hette det dock King Fahd Cup. Danmark vann oväntat turneringen efter finalseger mot Argentina med 2–0. Danmark kvalade in till EM-slutspelet 1996 där laget slutade på en tredjeplats i gruppen. Danmark vann mot Turkiet och spelade oavgjort mot Portugal men åkte på en stor förlust mot Kroatien (0–3) som gick vidare.
VM-kvartsfinal[redigera | redigera wikitext]
Danmark kvalade in till VM 1998 under ledning av den svenska förbundskaptenen Bo Johansson, men förhoppningarna var inte stora efter bland annat en förlust med 0-3 mot Sverige. Danmark vann med 1-0 mot Saudiarabien, spelade 1–1 mot Sydafrika och förlorade med 1-2 mot Frankrike. Motståndarna i åttondelsfinalen var Nigeria som hade många skickliga spelare och hade besegrat Spanien i gruppspelet. Men Danmark spelade ut Nigeria totalt och vann med 4-1. Danmark mötte Brasilien i kvartsfinalen och spelade bra även där. Danmark tog ledningen efter en och en halv minut, genom en genial passning av Brian till Martin Jørgensen efter en snabb frispark av Michael Laudrup. Tio minuter senare kvitterade Bebeto och en kvart senare lyfte Rivaldo in 2-1 efter en dansk försvarsmiss. Men Danmark gav inte upp, och i den 50:e minuten kom en höjdboll mot Brian Laudrup som tog ner den på bröstet och drämde in bollen bakom en chanslös Claudio Taffarel. Men tio minuter senare avgjorde Rivaldo matchen med ett välplacerat långskott.
I EM-kvalet klev Jon Dahl Tomasson fram som landslagets målskytt med sex mål på sju matcher. EM 2000 i Belgien/Nederländerna innebar ett misslyckande. Tre förluster i gruppspelet och inga gjorda mål efter 0–3 mot Frankrike och Nederländerna samt 0–2 mot Tjeckien. I kvalet hade Danmark utmärkt sig efter en svag inledning men sedan börjat vinna och kunnat ta sig till EM, bland annat efter bortaseger mot Italien. Laget kunde sedan ta sig till EM via playoff.
Under Morten Olsen (2000-2015)[redigera | redigera wikitext]
Efter EM 2000 tog Morten Olsen över som förbundskapten och ledde laget till VM. I VM 2002 i Japan/Sydkorea vann Danmark första matchen i gruppspelet mot Uruguay med 2–1. 1–1 mot Senegal och seger mot regerande världsmästarna Frankrike med 2–0 gav Danmark gruppsegern. I åttondelsfinalen förlorade Danmark mot England med 3–0.
Danmark kvalade in till EM 2004 som gruppetta före bland andra Bosnien och Hercegovina och Norge i sin kvalgrupp. Den enda förlusten i kvalet var 0–2 hemma mot Bosnien och Hercegovina. I EM 2004 i Portugal spelade man 0–0 mot Italien, slog Bulgarien med 2–0 och i den klassiska matchen mot Sverige spelade man 2–2, ett resultat som tog de båda nordiska lagen vidare på bekostnad av Italien. I kvartsfinalen förlorade man sedan mot Tjeckien med 3–0.
I kvalet till EM 2008 kom Danmark på en besviken fjärdeplats och missade därmed EM, vilket man inte gjort sedan 1980. Danmark slog Lettland, Island och Liechtenstein hemma och borta. Mot Nordirland blev det oavgjort hemma men förlust borta. Danmark förlorade hemma och borta mot Spanien. Den 2 juni 2007 mötte Danmark Sverige på arenan Parken i Köpenhamn i kvalet. Vid ställningen 3-3 i 89:e minuten tilldömdes Sverige en straffspark och Danmarks Christian Poulsen en utvisning. I samma skede sprang en av åskådarna fram och attackerade domaren varpå matchen avbröts. Preliminärt dömdes Sverige som segrare med 3-0 och Danmark fick böter på en halv miljon och spela nästa kvalmatch utan åskådare och resten av sina hemmamatcher i kvalet 25 mil från Köpenhamn.
2012 deltog Danmark i EM-slutspelet men slutade på tredjeplats i gruppen och missade kvartsfinalomgången. Danmark tog en inledande seger mot Nederländerna men förlorade sedan mot Portugal (2–3) och Tyskland (1–2). I november 2015, omedelbart efter Play Off-förlusten mot Sverige, annonserade Morten Olsen sin avgång som förbundskapten efter drygt 15 år.
En ny början (2016-)[redigera | redigera wikitext]
I december 2015 meddelade DBU att man hade anställt normannen Åge Hareide som ny förbundskapten från och med 1 mars 2016. Man lanserade detta som en nystart efter två missade slutspel under sloganen "We Will Rise Again"
Danmark tog sig till VM 2018 efter att ha slutat tvåa i sin grupp och sedan slagit Irland i playoff. I VM hamnade man i samma grupp som Peru, Australien och Frankrike. Danmark slutade på andraplats i grupp c efter vinst mot Peru (1-0) och oavgjort mot Australien och Frankrike (1-1 och 0-0) i Åttondelsfinalen mot Kroatien tog Danmark ledningen efter 1 minut genom Zanka Jörgenssen. Kroatien kvitterade sedan och Danmark åkte ut på straffar trots att Kasper Schmeicel räddade två straffar.
Nuvarande trupp[redigera | redigera wikitext]
Följande spelare var uttagna till VM 2022.
Antalet landskamper och mål är korrekta per den 22 november 2022 efter matchen mot Tunisien.
Nyligen inkallade[redigera | redigera wikitext]
Följande spelare har varit uttagna i det danska landslaget de senaste 12 månaderna.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Trupper till mästerskapen[redigera | redigera wikitext]
EM 1964, Spanien J. Amdisen, C. Bertelsen, J. Danielsen, B. Hansen, J.J. Hansen, K. Hansen, H. Jørgensen, B. Larsen, O. Madsen, E. Nielsen, L. Nielsen, S.Aa. Rask, J. Rasmussen, T. Søndergaard, O. Sørensen, K. Thorst, B. Wolmar, E. Lykke Sørensen, J. Petersen, H. Enoksen, J. Danielsen, Tränare: P. Petersen
EM 1984, Frankrike
1 Ole Kjær 2 Ole Rasmussen 3 Søren Busk 4 Morten Olsen 5 Ivan Nielsen 6 Søren Lerby 7 Jens Jørn Bertelsen 8 Jesper Olsen 9 Allan Simonsen 10 Preben Elkjær Larsen 11 Klaus Berggreen 12 Jan Mølby 13 John Lauridsen 14 Michael Laudrup 15 Frank Arnesen 16 Troels Rasmussen 17 Steen Thychosen 18 John Sivebæk 19 Kenneth Brylle 20 Ole Qvist
VM 1986, Mexiko
1 Troels Rasmussen 2 John Sivebæk 3 Søren Busk 4 Morten Olsen 5 Ivan Nielsen 6 Søren Lerby 7 Jan Mølby 8 Jesper Olsen 9 Klaus Berggreen 10 Preben Elkjær Larsen 11 Michael Laudrup 12 Jens Jørn Bertelsen 13 Per Frimann 14 Allan Simonsen 15 Frank Arnesen 16 Ole Qvist 17 Kent Nielsen 18 Flemming Christensen 19 John Eriksen 20 Jan Bartram 21 Henrik Andersen 22 Lars Høgh
EM 1988, Västtyskland
1 Troels Rasmussen 2 John Sivebæk 3 Søren Busk 4 Morten Olsen 5 Ivan Nielsen 6 Søren Lerby 7 John Helt 8 Per Frimann 9 Jan Heintze 10 Preben Elkjær Larsen 11 Michael Laudrup 12 Lars Olsen 13 John Jensen 14 Jesper Olsen 15 Flemming Povlsen 16 Peter Schmeichel 17 Klaus Berggreen 18 John Eriksen 19 Bjørn Kristensen 20 Kim Vilfort
EM 1992, Sverige
1 Peter Schmeichel 2 John Sivebæk 3 Kent Nielsen 4 Lars Olsen 5 Henrik Andersen 6 Kim Christofte 7 John Jensen 8 Johnny Mølby 9 Flemming Povlsen 10 Lars Elstrup 11 Brian Laudrup 12 Torben Piechnik 13 Henrik Larsen 14 Torben Frank 15 Bent Christensen Arensøe 16 Mogens Krogh 17 Claus Christiansen 18 Kim Vilfort 19 Peter Nielsen 20 Morten Bruun
EM 1996, England
1 Peter Schmeichel 2 Thomas Helveg 3 Marc Rieper 4 Lars Olsen 5 Jes Høgh 6 Michael Schjønberg 7 Brian Steen Nielsen 8 Claus Thomsen 9 Mikkel Beck 10 Michael Laudrup 11 Brian Laudrup 12 Torben Piechnik 13 Henrik Larsen 14 Jens Risager 15 Erik Bo Andersen 16 Lars Høgh 17 Allan Nielsen 18 Kim Vilfort 19 Stig Tøfting 20 Jacob Laursen 21 Søren Andersen 22 Mogens Krogh
VM 1998, Frankrike
1 Peter Schmeichel 2 Michael Schjønberg 3 Marc Rieper 4 Jes Høgh 5 Jan Heintze 6 Thomas Helveg 7 Allan Nielsen 8 Per Frandsen 9 Miklos Molnar 10 Michael Laudrup 11 Brian Laudrup 12 Søren Colding 13 Jacob Laursen 14 Morten Wieghorst 15 Stig Tøfting 16 Mogens Krogh 17 Bjarne Goldbæk 18 Peter Møller 19 Ebbe Sand 20 René Henriksen 21 Martin Jørgensen 22 Peter Kjær
EM 2000, Belgien/Nederländerna
1 Peter Schmeichel 2 Michael Schjønberg 3 René Henriksen 4 Jes Høgh 5 Jan Heintze 6 Thomas Helveg 7 Allan Nielsen 8 Jesper Grønkjær 9 Jon Dahl Tomasson 10 Martin Jørgensen 11 Ebbe Sand 12 Søren Colding 13 Martin Laursen 14 Brian Steen Nielsen 15 Stig Tøfting 16 Thomas Sørensen 17 Bjarne Goldbæk 18 Miklos Molnar 19 Morten Bisgaard 20 Thomas Gravesen 21 Mikkel Beck 22 Peter Kjær
VM 2002, Sydkorea/Japan
1 Thomas Sørensen 2 Stig Tøfting 3 René Henriksen 4 Martin Laursen 5 Jan Heintze 6 Thomas Helveg 7 Thomas Gravesen 8 Jesper Grønkjær 9 Jon Dahl Tomasson 10 Martin Jørgensen 11 Ebbe Sand 12 Niclas Jensen 13 Steven Lustü 14 Claus Jensen 15 Jan Michaelsen 16 Peter Kjær 17 Christian Poulsen 18 Peter Løvenkrands 19 Dennis Rommedahl 20 Kasper Bøgelund 21 Peter Madsen 22 Jesper Christiansen 23 Brian Steen Nielsen
EM 2004, Portugal
1 Thomas Sørensen 2 Kasper Bøgelund 3 René Henriksen 4 Martin Laursen 5 Niclas Jensen 6 Thomas Helveg 7 Thomas Gravesen 8 Jesper Grønkjær 9 Jon Dahl Tomasson 10 Martin Jørgensen 11 Ebbe Sand 12 Thomas Kahlenberg 13 Per Krøldrup 14 Claus Jensen 15 Daniel Jensen 16 Peter Skov-Jensen 17 Christian Poulsen 18 Brian Priske 19 Dennis Rommedahl 20 Kenneth Perez 21 Peter Madsen 22 Stephan Andersen 23 Peter Løvenkrands
VM 2010, Sydafrika 1 Thomas Sørensen 2 Christian Poulsen 3 Simon Kjær 4 Daniel Agger 5 William Kvist 6 Lars Jacobsen 7 Daniel Jensen 8 Jesper Grønkjær 9 Jon Dahl Tomasson 10 Martin Jørgensen 11 Nicklas Bendtner 12 Thomas Kahlenberg 13 Per Krøldrup 14 Jakob Poulsen 15 Simon Poulsen 16 Stephan Andersen 17 Mikkel Beckmann 18 Søren Larsen 19 Dennis Rommedahl 20 Thomas Enevoldsen 21 Christian Eriksen 22 Jesper Christiansen 23 Patrick Mtiliga
EM 2012, Polen/Ukraina
1 Stephan Andersen 2 Christian Poulsen 3 Simon Kjær 4 Daniel Agger 5 Simon Poulsen 6 Lars Jacobsen 7 William Kvist 8 Christian Eriksen 9 Michael Krohn-Dehli 10 Dennis Rommedahl 11 Nicklas Bendtner 12 Andreas Bjelland 13 Jores Okore 14 Lasse Schøne 15 Michael Silberbauer 16 Anders Lindegaard 17 Nicklas Pedersen 18 Daniel Wass 19 Jakob Poulsen 20 Thomas Kahlenberg 21 Niki Zimling 22 Kasper Schmeichel 23 Tobias Mikkelsen
Slutspelsmålskyttar[redigera | redigera wikitext]
| Namn | EM-mål | VM-mål | Totalt | Rankad målskytt |
|---|---|---|---|---|
| Jon Dahl Tomasson | 3 | 5 | 8 | 1 |
| Preben Elkjær Larsen | 2 | 4 | 6 | 2 |
| Brian Laudrup | 3 | 2 | 5 | 3 |
| Jesper Olsen | 0 | 3 | 3 | 4 |
| Frank Arnesen | 3 | 0 | 3 | 4 |
| Michael Laudrup | 2 | 1 | 3 | 4 |
| Henrik Larsen | 3 | 0 | 3 | 4 |
| Nicklas Bendtner | 2 | 1 | 3 | 4 |
| Allan Nielsen | 1 | 1 | 2 | 9 |
| Sören Lerby | 1 | 1 | 2 | 9 |
| Dennis Rommedahl | 0 | 2 | 2 | 9 |
| Michael Krohn-Dehli | 2 | 0 | 2 | 9 |
| Carl Bertelsen | 1 | 0 | 1 | 12 |
| John Lauridsen | 1 | 0 | 1 | 12 |
| John Eriksen | 1 | 0 | 1 | 12 |
| Kenneth Brylle Larsen | 1 | 0 | 1 | 12 |
| Flemming Povlsen | 1 | 0 | 1 | 12 |
| Peter Møller | 0 | 1 | 1 | 12 |
| Ebbe Sand | 0 | 1 | 1 | 12 |
| Marc Reiper | 1 | 0 | 1 | 12 |
| Lars Elstrup | 1 | 0 | 1 | 12 |
| John Jensen | 1 | 0 | 1 | 12 |
| Kim Vilfort | 1 | 0 | 1 | 12 |
| Martin Jörgensen | 0 | 1 | 1 | 12 |
| Jesper Grønkjær | 1 | 0 | 1 | 12 |
Namn med fet stil är fortfarande aktiva.
Statistik[redigera | redigera wikitext]
Flest landskamper[redigera | redigera wikitext]
Spelare i fetstil är fortfarande aktiva.
| Nr | Namn | Period | Matcher | Mål | Position |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Simon Kjær | 2009– | 130 | 5 | F |
| 2 | Peter Schmeichel | 1987–2001 | 129 | 1 | MV |
| 3 | Christian Eriksen | 2010– | 126 | 40 | MF |
| Dennis Rommedahl | 2000–2013 | 21 | MF | ||
| 5 | Jon Dahl Tomasson | 1997–2010 | 112 | 52 | A |
| 6 | Thomas Helveg | 1994–2007 | 108 | 2 | F |
| 7 | Michael Laudrup | 1982–1998 | 104 | 37 | MF/A |
| 8 | Martin Jørgensen | 1998–2011 | 102 | 12 | MF |
| Morten Olsen | 1970–1989 | 4 | F | ||
| 10 | Thomas Sørensen | 1999–2012 | 101 | 0 | MV |
Flest mål[redigera | redigera wikitext]
Spelare i fetstil är fortfarande aktiva.
| Nr | Namn | Period | Mål | Matcher | Målsnitt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Poul "Tist" Nielsen | 1910–1925 | 52 | 38 | 1,37 |
| Jon Dahl Tomasson | 1997–2010 | 112 | 0,46 | ||
| 3 | Pauli Jørgensen | 1925–1939 | 44 | 47 | 0,94 |
| 4 | Ole Madsen | 1958–1969 | 42 | 50 | 0,84 |
| 5 | Christian Eriksen | 2010– | 40 | 126 | 0,32 |
| 6 | Preben Elkjær | 1977–1988 | 38 | 69 | 0,55 |
| 7 | Michael Laudrup | 1982–1998 | 37 | 104 | 0,36 |
| 8 | Nicklas Bendtner | 2006–2018 | 30 | 81 | 0,37 |
| 9 | Henning Enoksen | 1958–1966 | 29 | 54 | 0,54 |
| 10 | Ebbe Sand | 1998–2004 | 22 | 66 | 0,33 |
| Brian Laudrup | 1987–1998 | 86 | 0,26 |
Förbundskaptener[redigera | redigera wikitext]
| Kasper Hjulmand | 2020– |
| Åge Hareide | 2015–2020 |
| Morten Olsen | 2000–2015 |
| Bosse Johansson | 1996–2000 |
| Richard Møller Nielsen | 1990–1996 |
| Sepp Piontek | 1979–1990 |
| Kurt Nielsen | 1976–1979 |
| Rudi Strittich | 1970–1975 |
Profiler genom tiderna[redigera | redigera wikitext]
- Daniel Agger
- Nicklas Bendtner
- Martin Braithwaite
- Thomas Delaney
- Christian Eriksen
- Thomas Gravesen
- Jesper Grønkjær
- Thomas Helveg
- Pierre Emile Højbjerg
- Simon Kjær
- Søren Larsen
- Brian Laudrup
- Michael Laudrup
- Christian Poulsen
- Dennis Rommedahl
- Peter Schmeichel
- Ebbe Sand
- Allan Simonsen
- Thomas Sørensen
- Jon Dahl Tomasson
- Stig Tøfting
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Danmarks damlandslag i fotboll
- Roligan - Danska fotbollssupportrar
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Danish Dynamite – berättelsen om fotbollshistoriens största kultlag, Rob Smyth, Lars Eriksen, Mike Gibbons, 2016
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Men's Ranking”. Fifa. https://www.fifa.com/fifa-world-ranking/men. Läst 16 februari 2024.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030002156/http://www.dbu.dk/landshold/hall_of_fame/medlemmerne/john_hansen. Läst 29 oktober 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161012221742/http://www.dbu.dk/landshold/hall_of_fame/medlemmerne/per_roentved. Läst 29 oktober 2016.
- ^ Smyth et al 2016, s. 16ff
- ^ http://www.spiegel.de/spiegel/print/d-13518142.html
- ^ Smyth et al 2016, s. 25f
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161014135557/http://www.hummel.net/AA/news/hummel-and-dbu-unites-in-historic-cooperation. Läst 30 oktober 2016.
- ^ http://www.theguardian.com/football/2014/apr/29/danish-dynamite-denmark-football-success-book-extract
- ^ Smyth et al 2016
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Rec. Sport. Soccer Statistics Foundation - Danmarks herrlandskamper i fotboll (engelska)
- Lagets historia
- Statistik
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||