Suchoj Su-34

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Suchoj Su-34
Su-34 former Su-32 former Su-34 former Su-32FN.2.jpg
Beskrivning
Typ Attackflygplan
Besättning 2
Första flygning 13 april 1990
I aktiv tjänst 4 januari 2007
Tillverkare Suchoj
Data
Längd 22,0 m
Spännvidd 14,7 m
Höjd 5,93 m
Vingyta 62,04 m²
Tomvikt 22 500 kg
Max. startvikt 45 100 kg
Motor(er) 2 × Ljulka AL-35F
Dragkraft 2 × 137,2 kN
Prestanda
Max. hastighet Mach 1,8
Räckvidd med max. bränsle 1 355 km med extratankar
Transporträckvidd 4 500 km
Max. flyghöjd 14 400 m
Beväpning
Beväpning 1 x 30 mm GSj-30-1
8 000 kg vapenlast
Bomber FAB-250, FAB-500 och FAB-1500
Robotar Jaktrobotar:
R-27, R-73 och R-77
Attackrobotar:
Ch-25, Ch-29, Ch-31, Ch-35, Ch-41, Ch-55, Ch-58 och Ch-59
Raketer S-8, S-13 och S-25

Suchoj Su-34 (NATO-rapporteringsnamn Fullback) är ett ryskt tvåsitsigt jakt-, attack- och bomb-stridsflygplan. Planet är en vidareutveckling av det ryska jaktplanet Su-27 som kom i tjänst under början av 1980-talet. Första provflygningen av planet skedde 1990, men efter stora budgetnedskärningar efter Sovjetunionens sönderfall försenades produktionen med flera år.

Det är tänkt att Su-34 så småningom ska ersätta det äldre attackflygplanet Su-24 i Ryssland.

US Air Force, som normalt sett alltid varit det ryska flygvapnets huvudfiende, har idag inget plan som motsvarar Su-34. Det närmaste är F-15E Strike Eagle som har samma uppgift, men som är lättare och har kortare räckvidd.

Su-34 framifrån.

Tekniska data[redigera | redigera wikitext]

Su-34 har ärvt Su-27:s fina flygprestanda och uthållighet. Utöver detta har Su-34 ny elektronisk utrustning och nya digitala cockpitinstrument. Planet har åtta fästpunkter för olika vapensystem under vingarna och kan totalt bära en vapenlast på 8 ton vilket kan jämföras med vad ett tungt bombflyg under andra världskriget bar, tex Boeing B-17. Planet kan flyga upp till 4 000 km på en tank. Det kan även tankas i luften och på så sätt (åtminstone teoretiskt) befinna sig i luften i flera dagar.

Det är också känt för att ha en ovanligt stor cockpit till de två piloterna. Det finns bland annat en brits där piloterna kan lägga sig och vila, samt ett toalettutrymme.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Produktionen av Su-34 var från början tänkt att komma igång under det tidiga 1990-talet. Sovjets sönderfall, kalla krigets slut och ekonomiska svårigheter gjorde dock att detta sköts upp. 2003 hade så Ryssland, som övertagit projektet, nya planer på att få planet i produktion. Detta avbröts återigen på grund av budgetunderskott och inte förrän 2006 kom de första planen att byggas. Rysslands flygvapen fick sina första 2 Su-34 i januari 2007 och i slutet av året hade 10 plan levererats. Fram till 2015 är ca 60 plan beställda och totalt är det tänkt att 210 plan ska ingå i det ryska flygvapnet år 2020. I oktober 2013 hade Ryssland 29 plan i bruk och ytterligare 16 plan kommer att levereras under 2014.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://en.ria.ru/military_news/20131012/184084241/Russian-Air-Force-to-Receive-30-New-Fighter-Bombers-by-2015.html

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]