Vitsippa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vitsippa
170 Anemone nemorosa.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ranunkelordningen
Ranunculales
Familj Ranunkelväxter
Ranunculaceae
Släkte Sippsläktet
Anemone
Art Vitsippa
A. nemorosa
Vetenskapligt namn
§ Anemone nemorosa
Auktor Carl von Linné (1753)
Utbredning
Anemone nemorosa map1.jpg
Zawilec gajowy cm02.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Vitsippa (Anemone nemorosa) eller fagningsblomma är en flerårig ört som blommar med vita blommor i april och maj. Vitsippan tillhör familjen ranunkelväxter och växer allmänt i Sverige i skogs- och hagmark upp till Hälsingland och mindre allmän till sällsynt norr om Hälsingland och saknas helt längst i norr.[1][2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Vitsippan är en flerårig 10–20 cm hög ört med en lång krypande jordstam, som kan bilda stora bestånd där den trivs i lätt skuggiga skogs- och hagmarker, gärna lundar. Blomstjälken bär treflikiga svepeblad. Vitsippan blommar i april och maj, vanligen med en ensam 2-4 cm bred vit blomma som ibland skiftar i rödviolett på baksidan. Antalet kalkblad varierar, men 6-8 är det vanligaste. Violetta eller blå blommor förekommer, men är sällsynta. Blommorna saknar nektar och är därför doftlösa. Växten får förlita sig till pollen för att locka till sig pollinatörer. Efter blomningen ökar antalet blad och små gröna frukter utvecklas. Efter fruktsättningen i början av juli månad vissnar hela växten ner. Frukterna sprids sedan med hjälp av myror, kallat myrmekokori.[1][2][3][4]

Varianter och hybrider[redigera | redigera wikitext]

Grönsippa (Anemone nemorosa forma bracteata) är en form av vitsippa där de vita kronbladen ersatts med gröna, djupt flikade kronblad. Grönsippan är ovanlig, men kan ses i Fjelebo naturreservat i Nybro kommun.[5]

Vitsippa odlas ofta och den stora formrikedomen gör att det finns många namnsorter med blommor i rosa, rött eller blått och med fyllda blommor.[1]

Vitsippan är mycket lik gulsippan när den inte blommar. Gulsippan har dock gula blommor och två blommor på per stjälk istället för vitsippans ensamma blomma. Vitsippan och gulsippan kan korsa sig och hybridan blekt gula blommor och kallas svavelsippa.[1]

Användning och giftighet[redigera | redigera wikitext]

Vitsippa har används i omslag mot reumatiska besvär, ledsmärtor och frossa, ofta med hudirritation som följd. Inom folkmedicinen har vitsippan även används mot fräknar.[3]

Vitsippan innehåller liksom andra ranunkelväxter ranunculin som övergår i giftet protoanemonin då växten krossas. Förgiftningar hos människa såväl som hos djur är mycket sällsynta främst på grund av vitsippans beska smak. Vid hudkontakt kan huden börja rodna och blåsor bildas. Att äta vitsippa ger till en början en brännande känsla i mun och svalj. Sedan utvecklas blåsor och man får illamående, kräkningar och diarré. Efter det tillstöter svindel och kramper. Matsmälsningssystemet och urinsystemet skadas. Vid höga koncentrationer är vitsippa direkt livshotande. En dödlig dosär cirka 30 vitsippsplantor.[3]

Vitsippan används ytterst lite idag med undantag av homeopatin där vitsippa andvänds som ett universalmedel.[3]

Klimatpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Vitsippan har påverkats av klimatförändingarna och blommar nu (2014) ungefär ungefär två veckor tidigare än den gjorde i början av 1900-talet[6]

Vid en inventering i Jämtland fann man att vitsippan på 1950-talet förekom på höjder upp till 700 meter över havet. 2008 hade vitsipporna klättrat uppåt ända till 855 meter över havet. Fristående undersökningar i Pyrenéerna, Alperna, Jurabergen och Uralbergen visade samma tendens att flytta mot högre höjder. Orsaken anses vara den globala uppvärmning, som började märkas 1986.[7]

Etymologi och dialektala namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet vitsippa kan spåras till det finländska Nyland, där växten kallades vitsäpel, ursprungligen vitsäper. Efterledet säper kommer av det franska ordet, chapel, som svenskan lånat in via tyskan, schappel eller scheppel, ett ord som betecknar en blomsterkrans, ett diadem men också kungakrona och brudkrona. Vitsippa betyder alltså den vita kronan och namnet syftar på den krona de åtta vita kronbladen formar. Medeltidens kungakronor, och ofta även brudkronor, hade ofta åtta tinnar.[8]

Artnamnet nemorosa kommer av grekiskans nemos (lund) och syftar på att vitsippan trivs i lundar.[1] Släktnamnet anemone kommer från det grekiska ordet amona (från roten)[3]

Dialektala benämningar för vitsippan:

Vitsippan som symbol[redigera | redigera wikitext]

Raseborgs stadsvapen

Vitsippan är symbol för:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Vitsippa”. Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemnem.html. Läst 2 maj 2015. 
  2. ^ [a b] Olle G Olsson. ”Vitsippa”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vitsippa. Läst 2 maj 2015. 
  3. ^ [a b c d e] Anna Johansson. ”Anemone nemorosa”. http://www.fkog.uu.se/course/essays/anemone_nemorosa.pdf. Läst 2 maj 2015. 
  4. ^ Olle G Olsson. ”myrmekokori”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/myrmekokori. Läst 3 maj 2015. 
  5. ^ ”Fjelebo”. Länstyrelase Kalrmar län. http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/Pages/fjelebo.aspx. Läst 2 maj 2015. 
  6. ^ ”På jakt efter klimatförändringar i Skånes natur”. Länsstyrelsen Skåne. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2014/Pages/pa-jakt-efter-klimatforandringar-i-skanes-natur.aspx. Läst 2 maj 2015. 
  7. ^ Svenska Dagbladet 2008-06-27, Nyheter, s 10
  8. ^ ”Rebusen hör i hop med karnevalerna”. Tidningen Vi. 18 februari 2009. http://vitidningen.episerverhotell.net/templates/PrintPage.aspx?id=11094. 
  9. ^ [a b c d e f g h i j] Rietz, Johan Ernst (1862-1867). Svenskt dialektlexikon. Sid. 272 
  10. ^ ”Cancerhjälpens historia”. Cancerhjälpen. http://www.cancerhelp.se/historik.asp. Läst 2 maj 2015. 
  11. ^ ”Raseborg”. Raseborgs stad. http://www.raseborg.fi. Läst 2 maj 2015. 
  12. ^ ”Vitsippsdalen”. Göteborgs botaniska trädgård. http://www.gotbot.se/sv/kulturplattformen/Goteborgs-Botaniska-Tradgard/Startsida-Goteborgs-Botaniska-tradgard/Tradgarden/Tradgarden1/Vitsippsdalen/. Läst 2 maj 2015. 
  13. ^ ”Vår logotyp”. Kristdemokraterna. https://www.kristdemokraterna.se/Media/VarLogotyp/. Läst 2 maj 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Vitsippa i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)